
Upptäck nya resurser för din undervisning i samhällskunskap!
Här används den interaktiva skrivtavlan av Gunilla – och hennes elever.
Gunilla Estrelius på Nydalaskolan har tre klasser i år 5 som hon undervisar i matematik och No. När hon för två och ett halvt år sedan började använda den interaktiva skrivtavlan gjorde hon genomgångar med hjälp av interaktiva presentationer, men då fick eleverna inte vara aktiva vid tavlan. Idag är situationen en annan.
– Visst har jag fortfarande lärargenomgångar där jag har omsatt mina tankar i en Notebook-presentation. Men i dem kan det också finnas utrymme för skisser, tankekartor och figurer som elever kommer fram och hjälper till med för att konkretisera och visualisera. Vi har även ett trådlöst tangentbord som vi kan skicka runt och då kan de hjälpa till att skriva texter i presentationen, säger Gunilla.
Gunilla skapar numera också spel och övningar för eleverna som de kan göra på den interaktiva skrivtavlan.
– Ska eleverna spela ett bordsspel i t.ex. matematik så gör jag också spelet på tavlan. Dels för att jag då kan gå igenom på tavlan hur spelet ska spelas. Men även för att några barn ska kunna spela spelet på tavlan samtidigt som de andra spelar spelet vid borden.
Gunilla upplever att de elever som inte klarar av att hantera laborativt material på borden – för att de inte kan låta bli att leka och kasta runt med det – fungerar bättre framför den interaktiva skrivtavlan. På den interaktiva skrivtavlan sitter det laborativa materialet fast och eleven kan fokusera mer på själva uppgiften.
– För de elever som har svårt att sitta stilla vid borden och arbeta fungerar det mycket bättre att stå upp framme vid tavlan och jobba. Samarbetet framför den interaktiva skrivtavlan fungerar också bra för det är så enkelt att flytta runt och turas om, säger Gunilla.
På Nydala skolan har man köpt in ett läromedel från Natur & Kultur som heter Digitala matteverktyg vilket är anpassat för Smartboard.
– De elever som har svårt att jobba med övningar vid borden får jobba med övningar från läromedlet framme på tavlan. Övningarna blir väldigt överskådliga på tavlan och så hjälps de åt att diskutera lösningar och provar dem på tavlan.
Gunilla berättar att hon försöker använda den interaktiva skrivtavlan som ett sätt att tillgodose olika lärstilar och för att individualisera utifrån elevernas olika behov.
– I början, när tavlan är ny för eleverna, ser jag till att alla får vara med och använda tavlan lika mycket. Men efter ett tag blir det vardag. Några faller ifrån och har inte så stora behov av att jobba på tavlan utan föredrar kanske att jobba vid borden och jag upptäcker vilka elever som faktiskt fungerar bättre när de får göra uppgifter och övningar på tavlan, berättar Gunilla och tillägger:
– För rättvisans skull får de andra möjlighet att använda tavlan vid tillfällen när det är andra typer av aktiviteter.
Gunilla har en del elever med annat modersmål och ibland elever som kommer direkt från förberedelseklass. Som förberedelse inför en text de ska läsa eller en film de ska titta på brukar Gunilla använda den interaktiva skrivtavlan för att lyfta fram ord och begrepp.
– Det är så enkelt att illustrera ord och begrepp med skisser och bilder. Eleverna kan också få öva på att skriva orden på själva på tavlan.
Numera får eleverna också göra egna presentationer och redovisningar i Notebook. Det är väldigt populärt att göra egna memory-spel. I Smart Notebook under Lesson Activity Toolkit finns många olika mallar och verktyg för att skapa spel.
– Då befäster eleverna liksom sina kunskaper på omvänt sätt, säger Gunilla.
Det var först när Gunilla började känna sig trygg med tavlan som hon började låta eleverna vara mer delaktiga i användandet.
Hur blir man trygg med sin interaktiva skrivtavla?
– Genom att använda den, säger hon utan omsvep. En kurs är förstås bra, men sedan måste man själv fortsätta och använda tavlan. Så småningom har man befäst alla funktioner och möjligheter på tavlan och det blir mycket enklare och effektivare.
– Jag har också försökt utmana mig själv att gå vidare annars är det lätt att man använder tavlan på samma sätt hela tiden, säger Gunilla.
En del tycker det är svårt med handskrivning på tavlan men det menar Gunilla är en vanesak.
– Jag stod och övade några eftermiddagar när jag gick kursen. Det handlar helt enkelt om att börja använda tavlan. Numera använder jag nästan alltid identifieringsverktyget som gör om handstilen till datortext. Det verktyget har blivit riktigt bra. Man ska bara se till att skriva varje mening i en rad och i ett flöde så att det blir ett enda objekt och det fungerar inte om man försöker justera bokstäver med småstreck i efterhand.
Gunilla har upplevt väldigt lite problem med de interaktiva skrivtavlor hon har haft tillgång till.
– Ibland hör jag att andra har problem med sina tavlor. Men jag tror inte det är själva tavlan det är problem med. Oftast är det nog inställningar på datorn, att projektorn släcks för att fläktfiltret på projektorn är fullt av damm, att man inte har uppdaterat de senaste drivrutinerna osv.
Själv startar hon datorn och projektorn direkt när hon kommer på morgonen. Då hinner eventuella uppdateringar göras innan det ringer in på morgonen. Dator och projektor stänger hon av först när hon lämnar klassrummet efter skoldagen.
Notebook och PowerPoint påminner lite om varandra. Men Gunilla tycker att Notebook är mer öppen och levande än PowerPoint.
– Det är begränsat för hur man kan hantera bildobjekt i PowerPoint.
Gunilla tror det är viktigt att man inte manövrerar tavlan från datorn. Själv släcker hon ner bildskärmen på datorn och hanterar alla funktioner från själva tavlan. Hon upplever att man då utnyttjar de interaktiva möjligheterna bättre.
Gunilla planerar sina lektioner direkt i en Notebook-presentation.
– Nu när jag känner programmet och vet var alla funktioner, verktyg och mallar finns går det snabbt och enkelt, säger Gunilla och fortsätter:
– Det vanliga med en traditionell tavla är ju att eleverna får sitta och vänta när jag som lärarare efterhand skriver ner de olika momenten av en genomgång. När jag har förberett en lektion direkt i Notebook är det bara att köra igång och tillsammans fylla på.
Gunilla kan återanvända övningar och spel men genomgångar är det sällan hon återanvänder.
– Ofta är det så att jag har tänkt vidare inom det området och vill hellre utveckla och bygga vidare på det jag redan har gjort, förklarar Gunilla.
Gunilla hämtar sin inspiration från andra lärares Notebook-presentationer lektions-banken på SMART-Klubben.
– Det är inte alltid jag använder deras presentationer rakt av, men jag får uppslag och idéer för hur man kan skapa interaktiva övningar som jag sedan kan använda mig av inom mina ämnensområden, säger Gunilla
Hon har också delat med sig av några Notebook-presentationer på SMART-klubben.
– Men det tycker jag är lite jobbigt för man tänker att det man har gjort inte är tillräckligt bra. Men nu efter ett tag har jag ju sett att det jag gör inte är sämre än andras. Nu har jag kompletterat med sådant som inte fanns, som t.ex. några presentationer om kombinatorik.
Text och foto:
Charlotte Christoffersen
Redaktör Pedagog Malmö