Gå direkt till innehållet
Man och kvinna föreläser. Christian Fegler och Annika Kroon under sin föreläsning på Bättre skola-konferensen.

Publicerat:

Leda för att öka elevernas motivation och uthållighet

Hur ökar man elevers självledarskap, motivation och uthållighet? Den frågan ställde sig Malmö idrottsgymnasium. Valet föll på utbildningspaketet Motivationslyftet.
– Under den tid vi har jobbat med detta så har vi bland annat sett hur elever får bättre självförtroende och vi på skolan har också fått ett mycket bredare värdegrundsarbete, säger Christian Fegler, rektor.

Eleverna på Malmö idrottsgymnasium har mycket att hantera. Förutom att ha heltidsstudier så har de flesta också en elitsatsning inom sin idrott med allt vad det innebär.
– Det är många som drar i våra elever. Det är olika klubbar, olika lag, olika tränare, föräldrar som ställer krav och inte minst vi som skola som också ställer krav. Det kan vara riktigt tufft för dem och det är inte konstigt att man ibland känner sig villrådig, säger Christian Fegler som på konferensen Bättre skola presenterade skolans arbete.

En man och kvinna intervjuas.
Christian Fegler och Annika Kroon intervjuas av Anna Singateh, projektledare Malmö stad.

Han berättar att det upplevdes som att det inte fanns ett helhetsgrepp kring eleverna. Mentorsskapet var utspritt på alla lärare på skolan med varierande kvalitet. Elever fick inte samma typ av stöd och support som från skolan vilket splittrade och stressade eleverna mycket.

Avstamp i forskning

Under arbetet med att hitta rätt former för att hitta en lösning inspirerades skolan mycket av Angela Duckworths tankar kring GRIT och Anders Erikssons tankar i boken PEAK. Där undersöker han vad som är gemensamt mellan de som lyckas inom idrott och inom studier. Till sist föll valet på Motivationslyftet.
– Det var viktigt för oss att det inte var ett projekt, något som man jobbar med på temadagar. Motivationslyftet är inlagt på schemat hos oss och något som vi jobbar med hela tiden, berättar Annika Kroon, förstelärare och den som ansvarar för Motivationslyftet på skolan.

LÄS MER: Hur jobbar lärarna konkret med Motivationslyftet?

På de nationella programmen på skolan ingår Motivationslyftet rent formellt i idrottskurserna. Det är schemalagt en gång varannan vecka för de olika årskurserna. Genom att jobba med flera olika moduler får eleverna träna sin färdighet i att reflektera över sig själv, att lära sig att prioritera och att utveckla ett större självledarskap. Det kan handla till exempel om värderingar, vilja, kommunikation och hälsa.
– Vi utgår nästan alltid från individen, för att sen diskutera i par eller i helgrupp, säger Annika Kroon.
– Det kan handla till exempel om att sätta mål. Våra elever är vana vid att sätta idrottsliga mål eller betygsmål, men nu tränar vi på att sätta andra typer av mål som utgår från dem. Det kan till exempel vara i relationer, i skolarbetet eller i ett framtida yrke. Det handlar om att hjälpa dem att hitta sin egen kärna, säger Christian Fegler.

Färgglada prickar bildar en stjärna.
De olika moduler som finns i Motivationslyftet.

Ett annat syfte med Motivationslyftet är att jobba med värdegrundsfrågor. Genom att få tid till att diskutera, reflektera och analysera så skapas också en gemensam grund att stå på.
– Vi har något stabilt att falla tillbaka på, som eleverna känner igen och de eventuella problem som kommer kan man koppla tillbaka till det arbete som eleverna gör i Motivationslyftet, säger Christian Fegler.

Mentorsskapet som tidigare var utspritt på alla lärare har nu koncentrerats till nio personer på skolan. Och det är inte bara lärare som är mentorer, även kurator, studie- och yrkesvägledare och biträdande rektor är med i den gruppen.
– Det finns många vinster med det. En av de största är att utmaningar som kommer fram snabbt kan tas vidare till elevhälsan. Den tröskeln blir betydligt lägre, säger Christian Fegler.

Annan typ av undervisning

Annika Kroon har i sitt förstelärarupprag att samordna gruppen av mentorer och också att förbereda arbetet med eleverna. Mentorsgruppen träffas en gång i månaden och utvärderar den gångna perioden och planerar framåt.
– På de här lektionerna är det inte undervisning på samma sätt som i andra kurser. Här är vi mer i en handledarroll. Vi jobbar mycket med att ha ett coachande förhållningssätt. I vår grupp kan vi också diskutera utmaningar vi har haft, berättar hon.

LÄS MER: Vad är GRIT och hur kan man få det?

För utmaningar finns det. I början var det inte alla elever som förstod vitsen med lektionerna. Att öppna och berätta om sig själv är inte alltid det lättaste och det kräver mycket trygghet i gruppen.
– Efter hand som tiden gick och eleverna förstod att det var för deras skull, inte någon annans så vände det. Vi har merparten av eleverna med oss och de drar i sin tur med sig de lite mer skeptiska eleverna, säger Christian Fegler.
– Det har blivit mycket tryggare och vi upplever också att eleverna kan prata om annat än vad de brukade göra. Det här handlar om att ge sig själv de bästa förutsättningarna – både inom sin idrott som i sina studier och i livet, säger Annika Kroon.

Text: Johanna Ravhed

Foto: Skärmavbild från Bättre skola

 

Slumpa en artikel