Med individen som utgångspunkt

Det är program där individen står i fokus och utbildningen anpassas efter elevens behov. De eftersträvar likvärdig utbildning, men utbildningen ser olika ut.

På Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium finns det grundläggande programmet Individuellt alternativ, utifrån det har det sedan utvecklats ytterligare tre utbildningar:

• Individuellt alternativ – språk
• Förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder
• Mimers hus

Gemensamt för de fyra utbildningarna är att eleverna som studerar vid dem har en långsam inlärningstakt och att de inte förväntas klara av att arbeta i stora grupper.

Möta varje elevs behov

Utbildningarna är anpassade för att möta varje elevs behov. Dessutom finns ett omfattande nätverksarbete mellan skolan och elevernas externa kontakter. Det varierar vilka de externa kontakterna är, t.ex. barn- och ungdomshabiliteringen, sociala myndigheter, BuP och arbetsförmedlingen.

Margaretha Hamilton, Ing-Britt Bengtsson och Ann Oxenholt arbetar som specialpedagoger vid de olika inriktningarna.

– Alla inriktningar har utgångspunkten i individen. Bara för att två elever har samma diagnos, t.ex. ADHD, är de inte likadana, säger Ann.

– Vi eftersträvar likvärdig utbildning, men utbildningen ser olika ut, säger Ing-Britt.

Individuellt alternativ – handel/administration och restaurang/livsmedel

– Verksamheten började för ca 10 år sedan. Eleverna läser 9 av grundskolans ämnen och ett reducerat antal nationella kurser i sina olika karaktärsinriktningar, säger Margaretha, som arbetar på enheten.

Utbildningen har ett treårigt upplägg med två dagar arbetsplatsförlagt lärande (APL) det tredje året. Efter fullföljd utbildning ska eleven ha en bra grund för att få en anställning. Om eleven lyckas bra med sina studier har de också möjlighet att under utbildningens gång gå vidare till andra introduktions- eller nationella gymnasieprogram.

– Det är det största av våra fyra program, förutom långsam inlärningstakt har de flesta av våra elever också andra funktionsnedsättningar t.ex. ADHD eller dyslexi. Ibland har de inte fått någon diagnos ”på pappret” och kan då inte söka till vårt förstärkta program eller så har de helt enkelt en så pass lindrig variant så att de klarar våra lite större grupper, säger Margaretha och fortsätter:

– Vi har max 13 elever i varje grupp och vi försöker ha ett så praktiskt upplägg som möjligt. Bl.a. driver våra elever, tillsammans med gymnasiesärskolan och det förstärkta programmet, Restaurang Jörgen, som har öppet 4 dagar i veckan.

Individuellt alternativ – språk

Margaretha arbetar även med eleverna på ”Individuellt alternativ  – språk”

– Inriktningen vänder sig till elever som har gått förberedelseklass i grundskolan eller språkintroduktionsklass på gymnasiet, men av olika anledningar inte har tillägnat sig språket så pass att de kan gå vidare, säger Margaretha och fortsätter:

– Orsakerna till varför de inte har tillägnat sig språket kan variera, det kan t.ex. vara att eleven har en diagnos, språkstörningar eller trauman som eleven bär med sig.

I varje klass går det max 13 elever. Utbildningen är anpassad efter varje elev. De läser inte någon inriktning på programmet, istället är målet 12 godkända betyg samt att eleverna ska bli anställningsbara. Under andra och tredje året på utbildningen har eleverna praktik för att ges möjlighet att prova på olika yrken och att tränas i hur man beter sig på en arbetsplats.

– Vi började utbildningen med 10 elever höstterminen 2011. Ryktet har sedan spridit sig och i år började 24 elever i ettan. Rent administrativt måste eleverna ansöka för att komma in på programmet, men vi har även intervjuer med alla elever som söker, säger Margaretha.

Förstärkt program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Ing-Britt fortsätter med att berätta om Förstärkt program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder:

– Utbildningen har funnits i sex år. Och en liknande inriktning finns även på Nya Latin i Malmö.

– Den riktar sig till elever som har en eller flera neuropsykiatriska diagnoser. Oftast har de en inte helt okomplicerad skolgång bakom sig, säger Ann som arbetar på programmet, och fortsätter:

– Eleverna kan välja att gå inriktning mot Handel/Administration, eller Restaurang/Livsmedel. Målet är även här att de ska bli anställningsbara.

Totalt går 35 elever på utbildningen. De har inte fler än åtta elever i varje grupp och i varje grupp finns en pedagog och en assistent.  Lokalerna är miljöanpassade och med hjälp av skärmar har de skapat en egen avskärmad arbetsplats till varje elev. Eleverna har också ett hemklassrum.

– Det är viktigt att skapa en yttre struktur eftersom många av eleverna som läser programmet saknar en inre struktur, säger Ann.

Social träning

– Elevernas skoldag är 9.30 – 15.15. Vi äter frukost tillsammans i caféet och vi äter även lunch tillsammans. Att äta tillsammans är social träning. Vems tur är det att prata? Hur tolkar man andras beteende? Det finns ett syfte mer än att bli mätt, säger Ann.

Ann berättar att eleverna erbjuds att gå ett fjärde, helt frivilligt år. Under utbildningens tredje år har eleverna APL två dagar i veckan och under det fjärde året utökas det till tre dagar per vecka.

– Många av eleverna har svårt med tiderna, speciellt på morgonen. Vi arbetar med att ge eleverna hjälp, metoder och en handlingsplan för att klara av vardagen. Ett ex. kan vara: hur du bemöter någon på din arbetsplats som klagar över att du kommer sent på morgonen och kallar dig för lat?

Mimers hus

Ing-Britt arbetar med satsningen Mimers hus. Hon berättar att Mimers hus startade som en provverksamhet för ett år sedan. Satsningen utvärderas nu av specialpedagogiska skolmyndigheten för att se om de får fortsätta med verksamheten.

– Utbildningen riktar sig till elever som har blivit s.k. ”hemma sittare”, d.v.s. elever som har blivit sjukskrivna eller liknande på grund av exempelvis depression, och inte varit i skolan på kanske ett halvår eller mer, säger Ing-Britt.

Mimers hus har miljöanpassade lokaler i en f.d. vaktmästarbostad i anslutning till Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Huset har bland annat egen ingång.

– Vi har åtta elever och undervisningen är helt anpassad efter varje individ. Idag har vi 1,8 tjänster och 2 elevassistenter. Tillsammans vill vi hjälpa, motivera och stötta dem tillbaka till skolan. Utbildningen är inte direkt sökbar, oftast får vi kontakt med eleverna genom elevhälsoteamet, säger Ing-Britt.

Mötet med eleven

– Ofta sker vårt första möte hemma hos eleven. Då pratar vi om personens intressen och annat. Sedan bygger vi stegvis upp möjligheterna för dem att komma till oss. Ibland ses vi först på ett café i närheten av skolan. Vill ge varje elev ett särskilt omhändertagande, säger Ing-Britt

– När de sedan börjar utbildningen brukar de inleda med ett eget projekt som grundar sig det egna intresset. Och då är det oftast bara ett par timmar om dagen. Efter hand börjar sedan eleven läsa fler ämnen. Men det är väldigt viktigt att inte lägga på dem för mycket, säger Ing-Britt

Ing-Britt berättar att målet är att eleven ska integreras, en elev har t.ex. gått vidare till Folkhögskola. Tillsammans med varje elev gör de även en personlig plan för skolgången.

Koncentrerad del av skolan

Margareta, Ann och Ing-Britt berättar att de utbildningar de arbetar vid, tillsammans med särskolan huserar i en koncentrerad del av skolan. Totalt har de 180 elever och en rektor.

– Vi har också rastverksamhet på våra våningsplan. Och det ger en trygghet. Samtidigt som eleverna har valmöjligheten att ha rast även i den ”stora” delen av skolan. Eleverna som går vid de här utbildningarna vill vara som alla andra, men orkar inte, säger Ann.

Välkommen hit

– Alla pedagoger, grundskolor och gymnasier som vill veta mer får gärna höra av sig till oss. Nyfikna föräldrar och elever är också varmt välkomna. Det är bara kontakta vår studie- och yrkesvägledare, Anne Karlberg , så ordnar hon ett möte, säger Ann.

– Vi vill gärna sprida och dela med av våra metoder, arbetssätt och utbildningar. Det vore väldigt bra om fler skolor skulle erbjuda liknande utbildningar. Det är så många elever som söker sig till oss att vi nästan har fått sätta stopp, säger Margaretha.

– Det vi gör är bra för alla elever, säger Ann.

– Och hör gärna av dig till oss om du har tips om praktikplatser inom Malmö stad, avslutar Ann.

Text och foto: Sara Arildsson