– Vi är i ett ständigt lärande och vårt fokus ligger på eleverna, säger biträdande rektor Fanny Johansson (t.h.) Intill står arbetslagsledaren Anna Schrey Gullers.

Ökad måluppfyllelse när lärare lär tillsammans 

På Kommunikationsskolan finns det en stark tilltro till den gemensamma förmågan att påverka elevers prestationer och att kontinuerligt lära tillsammans. – Målet är att vi alla ska knyta an till det systematiska kvalitetsarbetet. En viktig fråga att ställa sig är: vad behöver våra elever för att utvecklas och lyckas – och hur vet vi det, säger Fanny Johansson, biträdande rektor.

Hur fångar vi upp och förvaltar kunskap från våra lärare? För några år sedan blommade frågan upp på Kommunikationsskolan, när flertalet lärare var på väg att gå i pension samtidigt. I samband med detta började skolan att arbeta utifrån en ny modell.

– Vi som arbetar på skolan är i ett ständigt lärande och vårt fokus ligger på eleverna. Vi arbetar med kollegialt elevbaserat lärande utifrån det systematiska kvalitetsarbetet, säger Fanny Johansson.

På skolan går idag 97 elever från årskurs ett upp till årskurs nio. Eleverna är alla i någon form av språklig sårbarhet och behöver utifrån det olika former av stöd.

Alla arbetar utifrån samma process

Hur ser våra strukturer ut för övergångar? Hur skapar vi meningsfulla pauser för eleverna, som knyter an till lektionerna? Hur kan vi arbeta med bildstöd i matematik? Det är några frågor som skolpersonal på Kommunikationsskolan har djupdykt i de senaste åren. Varje arbetslag väljer själva vad de behöver arbeta kvalitativt med utifrån sin specifika elevgrupp och sina utmaningar. Men alla arbetar utifrån en och samma process som kortfattat består av tre faser; planering, genomförande och slutligen utvärdering.

–Vi kan se ett samband med ökad måluppfyllelse sedan vi började arbeta med modellen. Sedan kan det så klart skilja sig från klass till klass. Men just det här att vi ser hur klasserna mår och utvecklas är vårt allra bästa mätverktyg, säger Fanny Johansson.

Särskilt under planeringsfasen uppmuntras personalen att låta saker ta tid och föra dialog. Under denna fas finns till exempel tid att kartlägga, inhämta information och till exempel se över vilken forskning som finns kopplad till frågan. Under fasen med utvärdering finns alltid rektor eller biträdande rektor med för att fånga upp reflektioner och lärdomar.
Anna Schrey Gullers är speciallärare, mentor och en av skolans arbetslagsledare:

– I vårt team avsätter vi alla arbetslagsmöten till detta varje vecka. Då stämmer vi av med varandra, var är vi och hur går det? Det blir många små reflektioner. Vi har fått väldigt bra stöd från Fanny och skolans kurator. Sedan nätverkar vi arbetslagsledare utöver det och utbyter erfarenheter.

Vi ska kunna luta oss mot varandra

Både Anna Schrey Gullers och Fanny Johansson upplever att när skolpersonalen har möjlighet att tillsammans titta på en gemensam fråga så skapas ett starkt ägandeskap.

– En sak som gjort skillnad för vårt arbetslag är att vi har en återkommande och gemensam lektionsstruktur. Vi är ju alla olika som lärare, men när våra lektioner är uppbyggda på samma sätt så får vi tryggare elever. Vi märker också att detta gör det lättare för våra elever att fokusera på undervisningen, säger Anna Schrey Gullers.

– Då vi har många olika professioner runt eleverna är det viktigt att det inte bara är lärarna som är involverade i det gemensamma lärandet utan samtliga professioner i arbetslaget. Vi vill hela tiden vässa oss, samtidigt som vi ska känna att vi kan luta oss mot varandra och där är alla perspektiv viktiga. Därför är det också viktigt att få med sig all ny personal i det gemensamma synsättet, säger Fanny Johansson.

Hur gör ni det?
– I uppstarten av ett läsår har vi en gemensam introduktion för ny personal av logoped och specialpedagog och sedan finns en regelbunden handledning för de nya under deras första läsår för att få en gemensam förståelse för varför vi jobbar på just det här sättet, säger Fanny Johansson.

Viktigt med modig kommunikation

Anna Schrey Gullers är öppen med att det självklart finns utmaningar. Liksom på de flesta arbetsplatser finns det emellanåt olika tankar och infallsvinklar som ska samspela.
– Ibland tänker och tycker vi olika om saker. Då är det viktigt att våga prata om det. Eller när vi till exempel tagit ett gemensamt beslut, men så händer ingenting. Då måste vi fråga oss själva varför? Det kan till exempel bero på att vi tror att vi pratar om samma sak, men i själva verket har vi pratat om olika saker, säger hon.

– Det kan också handla om att det helt enkelt är något så pass nytt att vi glömmer bort det. Då behöver vi bli bättre på att hjälpas åt att påminna varandra, lägger hon till.

Inställningen att all skolpersonal vill elevernas bästa är något som också hjälpt till att skapa tolerans och en bra kommunikation på skolan.

– Det måste vara högt i tak och om något inte fungerar så behöver man våga säga: Det här fungerar inte, hjälp mig! Vi kan aldrig skylla på eleverna, för det är ju vårt arbete som speglar sig i eleverna, säger Anna Schrey Gullers.

Viktig del av skolans organisation

För Fanny Johansson är samsyn ett viktigt och återkommande ord som är kopplat till det kollegiala elevbaserade utvecklingsarbetet.

– Just det här med att arbetslaget faktiskt får tid för dialog under arbetets gång är viktigt. Det krävs för att kunna hitta en samsyn i den gemensamma förståelsen för vad vi gör och vart vi är på väg. Det handlar även om att det ska bli så tydligt som möjligt för eleverna och kunna ge en så god effekt som möjligt på elevernas lärande, säger hon.

Fanny Johansson betonar att utvecklingsarbete aldrig går att göra ensam.

– Om flera personer drar åt olika håll kommer vi aldrig se samma effekt som när vi är överens om hur vi vill göra och utvecklas i en gemensam riktning. Därför är det en viktig del av skolans organisation att det finns uppföljning kring utvecklingsarbetet och vi har avsatt tid på möte för detta varje vecka samt ser till att samtliga i arbetslaget kan delta på dessa möten, säger hon.

Även om Kommunikationsskolan sett fina resultat av sitt arbete så fortsätter man att utveckla och förfina arbetet:

– Vi fortsätter hela tiden att utveckla vårt arbetssätt och att göra implementeringen bättre och bättre. Vi fortsätter att omvärldsbevaka och fokuserar vårt utvecklingsarbete på nya ämnen, avslutar Fanny Johansson.