Publicerat:

“Kooperativt lärande kan börja med små steg”

För Desireé Dahlgren på Geijerskolan har det kooperativa lärandet betytt mycket – både för gruppdynamiken bland eleverna och för hennes roll som lärare.

Desireé Dahlgren har arbetat som klasslärare i sju år och har, som hon uttrycker det, “alltid haft värdegrund i bakhuvudet.” Hon praktiserar i dag inte kooperativt lärande fullt ut, men tror att det kommer prägla en större del av hennes undervisning i framtiden.

–  Det här är något som jag absolut vill utveckla mer i min roll som pedagog då det ger eleverna bra förutsättningar för inlärning. Samtidigt hjälper det dem att förhålla sig till andra än sig själv, säger Desireé Dahlgren.

Tidsbegränsat och strukturerat

Ett grundtänk inom kooperativt lärande är att eleverna under tidsbegränsade, strukturerade interaktioner med klasskamrater löser olika frågeställningar. Eleverna arbetar i par eller grupper – en social inlärningsgemenskap som bygger på relationer och förhållningssätt.  Desireé Dahlgren vill avdramatisera det kooperativa lärandet som pedagogiskt system och menar att det till en början räcker med små steg för att närma sig metoderna, skapa strukturerna och samarbetsformerna.

– Det här har inneburit en minskad belastning på mig som lärare, eftersom eleverna nu hjälper varandra mer. Och det finns mer tid till att stötta dem som behöver extra hjälp.

Desireé Dahlgren beskriver det som att “leka in kunskap”. De färdiga strukturerna i kooperativt lärande som Desireé Dahlgren använder sig av är inte ämnesbundna.

– Många elever gillar det här sättet att jobba på. På mellanstadiet kan vi till exempel göra en tidslinje om Vasatiden, där eleverna får i uppdrag att ta reda på vad som hände i världen samtidigt som Vasa blev kung. De utforskar istället för att läsa sig till kunskapen och det ger en gruppdynamik som leder till ökad motivation, säger Desireé Dahlgren.

“Gynnar språkutveckling”

Hon menar att det här elevaktiva arbetssättet, med en ständig kommunikation dessutom gynnar elevernas språkutveckling – särskilt de med svenska som andraspråk.

Allt det här har förankrat en syn på lärprocessen som ständigt är pågående hos henne. På Geijerskolan arbetar man sedan länge med BFL, Bedömning för lärande.

– Jag styr inte så mycket längre utan ställer frågor som “hur tänkte du här”. Som elev måste man då resonera, fundera och öppna upp för resonemang. För min del har jag gått från att ha varit den som äger kunskapen till att se hur eleverna lär av varandra. Kunskapen behöver inte komma från mig.

Det handlar lika mycket om lärarens självförtroende som om elevernas, poängterar hon.

– Det är jättespännande att hitta sin egen roll som lärare och veta vad som står bakom ens undervisning. Jag känner att jag har hittat rätt och vet varför jag gör det här, säger Desireé Dahlgren.

Individens förmågor i fokus

För att samarbetet eleverna emellan ska fungera krävs förstås att regler och förhållningssätt följs. Geijerskolan arbetar utifrån ett salutogent förhållningssätt, där individens resurser och förmågor sätts i fokus. Desireé Dahlgren kan inte minnas att hon behövt höja rösten någon gång i klassrummet.

– Vi bestämmer att det är viktigt att komma i tid, men istället för att vara dömande och skälla på elever som kommer för sent försöker jag få dem att inse varför de ska komma i tid.De blir medvetna om sitt eget handlande och att det påverkar gruppen. Överhuvudtaget vill jag inte tvinga elever att göra något, utan få dem att känna ett egenansvar och att de äger sitt eget lärande, säger Desireé Dahlgren.

Vill utveckla det kooperativa

Hon har varit med om flera fall där elever som legat efter plötsligt börjat göra läxan när de insett vikten av det gentemot både gruppen och sig själva. Själv vill hon utveckla det kooperativa lärandet hos sina mellanstadieelever, men hon menar att behovet av metoderna är ännu större hos något äldre barn.

– Det är ett fantastiskt arbetsredskap, men det är synd att många slutar använda det på högstadiet. Det är där det kanske behövs som mest – då händer det mycket med eleverna, de utmanar och det blir stökigare. Då är det bra med struktur, säger Desireé Dahlgren.

Text & Foto: Fredrik Thunberg