Leker fram lärandet med hjälp av Storyline och äventyr

– Man får in så många olika delar i undervisningen och man nyttjar barnens inre drivkraft med fantasi och föreställningsförmåga, säger Sandra Lagerholm, som är förskolelärare på Nicke Ping.

Hon har alltid varit intresserad av att “fånga barnen på riktigt”, som hon själv uttrycker det, så hon började läsa om Storyline och äventyrspedagogik på nätet och fastnade för det.
– Det blir en röd tråd med ämnes- och målintegrerat lärande. Barnen är experter på lek och det använder man sig av när man bygger upp berättelsen, säger Sandra Lagerholm.

Storyline ett pedagogiskt verktyg från Skottland

Arbetssättet Storyline kommer från Skottland och äventyrspedagogik har utvecklats av Sven Gunnar Furmark, Luleå universitet. På Nicke Ping används arbetssättet genom att barnen ska lösa ett problem som byggts upp med hjälp av en berättelse.
– Det blir ett mer motiverat lärande där barnens tankar och idéer har ett värde i berättelsen, berättar Sandra Lagerholm.

En Storyline-berättelse som de har använt kallades “Jakten på klonkerna” och handlade om figurer som hade blivit bortförda av en skurk.
– Barnens drivkraft blir att rädda klonkerna och berättelsen tas framåt med hjälp av nya uppdrag från oss som är kopplade till läroplanens olika målområden och barnens intressen, erfarenheter, behov och förmågor, säger Sandra Lagerholm.

LÄS MER: Lärande äventyrspedagogik på Karl Johansskolan

Målen nås enklare med motiverade barn

Barnskötaren Annelie Niklasson berättar att i berättelsen med klonkerna har de tillverkat en sång, pratat om en massa djur, lekt att de kom till en öde ö, med mera.
– Man måste hela tiden tänka om för att få in barnens perspektiv och ändå ha en berättelse som håller, men att det finns ett värde i det barnen kommer på. Det är lättare att få in målen i läroplanen när barnen är motiverade, säger Sandra Lagerholm.
Till exempel när det i berättelsen handlade om att klonkerna hade träffat på några elaka djur. Då behövde barnen ta reda på så mycket som möjligt om dem för att kunna rädda klonkerna.
– Då får vi in ämneskunskap, teknik, hållbar utveckling, allt kommer in, säger Sandra Lagerholm.

Annelie Niklasson har arbetat inom förskolan sedan 1985 och säger att just det här sättet att arbeta på har, för henne, varit ett av de bästa.
– Det här är så roligt och man får tillbaka så mycket av barnen. Jag blir själv som ett barn. Folk frågar mig om jag inte tröttnar på mitt jobb, men inte när man jobbar så här, ingen dag är lik den andra.
– Denna metod blir ett lustfyllt och lekfullt sätt att lära för barnen och ökar också arbetsglädjen för medarbetarna, säger Lotta Christiansson som är förste förskolelärare på Nicke Ping.

LÄS MER: Äventyrspedagogik för språkande och lärande

Förebyggande mot kränkningar

Dessutom förklarar de att deras barngrupp på förskolan förändrades i en positiv riktning sedan de började arbeta med Storyline.
– Barnen tar hänsyn och respekterar varandra. Alla barnen kommer till tals, säger Annelie Niklasson.
– Det blir en fantastisk gemenskap, hela barngruppen blir uppslukad och det blir tillfälle för barnen att utvecklas både som individer och som grupp och för oss att jobba förebyggande mot kränkningar, säger Sandra Lagerholm, som fortsätter:
– Det finns en arbetsglädje både hos oss, hos barnen och deras vårdnadshavare. Barnen fortsätter leken hemma. Det blir en sluten cirkel på något sätt.

Om man som pedagog blir nyfiken på att använda Storyline i sin verksamhet tipsar Sandra och Annelie om att man ska börja med att analysera sin grupp.
– Hur ser den ut och vad har den för behov? Man ska också börja läsa in sig på äventyrspedagogik och när man bygger en berättelse fundera över vilka pedagogiska grundtankar vilar arbetssättet på. Bygg en start med en ram med fantasi, säger Sandra Lagerholm.

Om man inte får med alla barn vad gör man då?
– Kolla på det enskilda barnet och fråga: vad är de intresserade av och försök väv in det intresset i berättelsen, säger Sandra Lagerholm, som också förklarar att det kan vara svårt med barn och deras oändliga fantasi.
– Man måste avgränsa sig för att behålla grundberättelsen. Och man måste vara en engagerad pedagog och förmågan att leva sig in i de olika världarna. För barnen är det på riktigt, säger Sandra Lagerholm.

Kommentar till bilderna: ”Barnen fick orientera sig fram i naturen och hitta olika delar. I ”pusslet” fanns det gömt ett hemligt recept på ett magiskt giftsaljm som barnen skulle använda sig av. Här gavs barnen bland annat förutsättningar att träna sin samarbetsförmåga, sitt logiska tänkande och sin rumsuppfattning” säger Sandra Lagerholm.
”Barnen kom fram till att de måste ha en maskot under resans gång och en trygg kamrat till de försvunna klonkerna, som de uttryckte det. Barnen fick vid detta tillfälle arbeta med estetiska uttryck samt lära sig demokratiska arbetsformer då de exempelvis lade fram olika namnförslag till maskoten som de fick rösta fram ett vinnande namn. Majoriteten avgjorde och det blev namnet Flash.”