Raka vägen till rätt ordföljd

– Ordföljdslinjalen är ett satsschema i fysisk form som eleven alltid kan ha med sig, den skapar struktur och förståelse vid inlärning av svenska språket, berättar hon.

Jessica Ljunggren visar upp den så kallade ordföljdslinjalen, en A5-stor laminerad och anpassad variant av det svenska satsschema som finns i alla grammatikböcker. Konstruktionen är enkel: Överst på linjalen syns huvudsatsens olika delar, med tillhörande förklaringar eller exempel. Undertill ligger bisatsens delar på samma sätt. Lägger man linjalen på pappret man skriver på så blir det enklare att bygga en mening med korrekt ordföljd.

Linjalen delar Jessica Ljunggren ut till sina elever i svenska som andraspråk på Komvux grundnivå. Här har hon arbetat sedan 2007, och det var i mitten av 2010-talet hon upptäckte ordföljdslinjalen.
– Det var en kollega som använde sig av en sådan, jag hade aldrig sett något liknande tidigare, säger Jessica Ljunggren. Om det var just den kollegan som ursprungligen hade kommit på idén vet jag inte, men jag ville gärna börja använda den.

Först gjorde dock Jessica några ändringar som hon tyckte behövdes. Framför allt ville hon vid varje satsdel lägga till en kort förklaring eller ett exempel, så att eleven direkt skulle förstå vilken typ av ord varje satsdel handlar om.

Inget fusk

När eleverna kommer från SFI till grundutbildningen på Komvux så börjar Jessica Ljunggren med att kontrollera att eleverna förstår satsdelarna. Därefter introduceras ordföljdslinjalen.
– De vanligaste ordföljdsproblemen som eleverna har när de skriver egna meningar är placering av verb och satsadverbial, säger Jessica Ljunggren. Då är ordföljdslinjalen bra att ha, den har visat sig vara en fin hjälp just under inlärningstillfällen när eleverna skriver eller läser själva.
Jessica Ljunggren märker att eleverna stärks av att få använda linjalen, de uppskattar att alltid få ha den med sig. Även på prov.
– Jag vet inte om linjalen hjälper dem just under prov, det är framförallt under inlärningen som den är ett riktigt bra verktyg, säger Jessica Ljunggren.

Just därför kan man också slå bort tanken om att linjalen skulle kunna ses som fusk. Linjalen är ju ingen fusklapp, det går att göra fel även om man har den med sig, om man inte förstår dess innehåll och funktion.
– Det beror också på hur mycket man använder linjalen, säger Jessica Ljunggren. Jag använder den mycket i delkurs 1 och 2, när eleverna lär sig förstå systemet. I delkurs 3 och 4 jobbar de inte så mycket med den, men de får ha med den på proven. Då tar vissa alltid med den, andra gör det aldrig. Det sistnämnda kan bero på olika saker, som att de har blivit säkra på ordföljden eller att linjalverktyget inte passar dem.

Användaranpassad

– Jag och eleverna använder även det vanliga satsschemat, säger Jessica Ljunggren. Men fördelen med ordföljdslinjalen är att du alltid kan ha den med dig, ta fram den när du behöver hjälp att förstå en text eller när du ska skriva en egen text. Linjalen är laminerad så den är ju även mer hållbar än ett satsschema på vanligt papper.
Dessutom är linjalen lätt att förstå, Jessica Ljunggren har anpassat den under åren för att få den så användarvänlig som möjligt.

– På min linjal har jag valt att lägga bisatsen på samma sida som huvudsatsen, det gör linjalen lite större, jämfört med om bisatsen hade legat på motstående sida, då hade det mer liknat en vanlig linjal, förklarar Jessica Ljunggren. Men det är grundat på hur eleverna använder den, jag försöker få linjalen att bli så enkel och tydlig som möjligt, jag utvecklar den hela tiden så att den blir en bra hjälp för eleverna.
Och linjalen verkar uppskattas, både av elever och kollegor. Även om andra lärare har sina egna varianter av ordföljdslinjalen så har många hört av sig till Jessica Ljunggren för att få använda just hennes variant och även SFI har hört av sig om den.

Men det bästa berömmet kommer ändå från de som linjalen riktar sig till. Jessica Ljunggren berättar om vad som värmer mest:
– Det har hänt att elever har kommit tillbaka till mig och berättat att de, senare ute i arbetslivet och vardagen, faktiskt tänker på ordföljdslinjalen och hur en mening byggs.