Två personer i ett trapphus tittar in i kameran.

Publicerat:

Så arbetar de förebyggande mot radikalisering av elever

Hur kan skolan arbeta med sociala och psykologiska faktorer som kan vara anledningen till varför en elev kan vara i riskzonen för att rekryteras till våldsbejakande extremism? Rafi Farouq och Felix Unogwu utbildar skolor och personal för att arbeta förebyggande mot radikalisering av elever.

Malmö stad har riktlinjer mot våldsbejakande extremism där arbetet sker efter en preventions-triangel. På samma sätt jobbar Rafi Farouq och Felix Unogwu på Pedagogisk Inspiration Malmö när de utbildar skolor och personal i frågor för att förhindra radikalisering av elever.
– Det kan handla om en ung person som visar högerextrema åsikter eller som sympatiserar med en religiös grupp på nätet, tar med sig en flagga till skolan eller liknande. Då hjälper vi till och stöttar, säger Rafi Farouq.

Triangeln är indelad i tre delar som handlar om att utbilda yrkesverksamma, möta riskgrupper samt att hålla möten med dem som visar tecken på att de kan vara radikaliserade.
– Vi utbildar pedagoger, elevhälsoteam och rektorer. En riskgrupp kan vara en skola i ett område som har en viss typ av extremism, exempelvis högerextrem eller religiös, där vi möter en klass eller en grupp personer. Sedan har vi haft ett antal individfall, säger Rafi Farouq.
– Vi stöttar också i frågor kring stunder när det har gått för långt och skolan inte vet hur de ska göra. Då kan vi träffa barnet och föräldrarna, säger Felix Unogwu.

LÄS MER: Att bygga elevernas motståndskraft mot radikalisering i skolan

Utbildning som är uppdelad i tre steg

Trestegs-utbildningen riktar sig till alla tre skolförvaltningar. Steg ett är en utbildning i vad radikalisering är och hur man kan identifiera tidiga tecken på extremism.
– Steg två handlar om hur man kan hålla ett samtal med någon som man misstänker är radikaliserad. Vi håller workshops där vi bland annat diskuterar vilka frågor man ställer, säger Rafi Farouq. Vi försöker få alla nya elevhälsoteam i Malmö utbildade i detta.
I steg tre diskuteras teorier med praktik.
– Vi visar också exempel på hur andra skolor runt om i världen har gjort med samma problematik, säger Felix Unogwu.

Rafi Farouq beskriver radikalisering och extremism som en sista busshållplats på en resa. Innan dess finns det ett antal hållplatser.
– Enligt forskning kan barn mellan 4-6 år visa normbrytande beteenden som gör att de riskerar att dras in i de här miljöerna i äldre åldrar. Det kan vara mobbning, utåtagerande beteende och att man bryter mot regler tidigt. Om man inte tar tag i det kan det bli långa beteendeproblem i grundskola och gymnasiet. Detta är vår första busshållplats.
Under mellanstadiet och högstadiet finns beteendet kvar. Det kan handla om stölder, droger och brott.
– På sista hållplatsen, när man är 17-20 år, är man redo att resa härifrån och att döda eller att dödas. Det finns många andra hållplatser. Hur kan vi i skolans värld jobba med de sociala och psykologiska orsaker som vi tror är stora faktorer bakom varför man är sårbar och i riskzon för radikal propaganda?

LÄS MER: Dags att ta barns våldsutsatthet på allvar

Hur kan skolan arbeta förebyggande mot radikalisering?

Hur kan man då i skolans värld arbeta preventivt?
– Vi möts ofta av att man säger “Vi kan ingenting om det här”. Det kan ni visst. Det handlar om vanligt socialt arbete i tidigt förebyggande syfte. Om att öka skyddsfaktorerna där elever finns i riskzon. Om det är ett barn som far illa för att de bor trångbott och föräldrarna inte finns där – kan vi jobba med föräldrarna eller får vi hitta alternativa vägar? Är det ett mentorskap som behövs då?, säger Rafi Farouq.
Det handlar om olika former av utsatthet som man kan jobba med i skolan:
– Stärka självkänsla, jobba med motiverande samtal med elever som behöver öka sin motivation till att gå i skolan och KBT-samtal som berör beteendesvårigheter. Det är mycket mer socialt arbete som behövs i skolans värld. Det är inte bara kuratorn som behöver göra det, utan även läraren kan ha det förhållningssättet.

Tillsammans har de tagit fram en e-simulerad utbildning (Sess School strengthening system) som handlar om att möta de svårigheter som skolan står inför men som ingen egentligen är ansvarig för.
– Alla samhällsfenomen finns också i skolan men där står man orustad för att göra något åt det. Vi går in för att skapa strukturer i skolan och ge kunskap i de normbrytande och destruktiva livsstilarna som finns. Då säger vissa lärare att “Det här är inte vårt jobb”, men jo det är det. Skolan är ämnat att faktiskt skola individer och vi måste skapa utrymme och tid för det, säger Rafi Farouq.
– Vi vill skapa en holistisk process där vi identifierar alla skyddsfaktorer för att jobba med elever, säger Felix Unogwu.

Gör orosanmälan när det finns skäl

De vittnar om att när de har varit på en skola och haft utbildning får de många anmälda fall om elever i riskzonen.
– Men när vi inte har varit på en skola har de inga problem. Det är också intressant hur vissa skolor väljer att se radikalisering och extremism som ett problem om islam och att det därför bara finns i vissa delar av Malmö och inte andra.
Samtidigt finns det de skolor som kan ha problem med högerextremism.
– En elev som ritar svastiskakors på en skola har inte setts som ett problem. Vissa säger också att de inte behöver oss, men om man säger att man har de här problemen så innebär det att man erkänner det, och det vill man inte göra för att det kan påverka uppfattningen av skolan, säger Felix Unogwu.

Rafi Farouq och Felix Unogwu uppmanar lärare att göra orosanmälan när det finns skäl för det. Här finns information om hur du gör en orosanmälan.

Text och foto: Camilla Landin