Så blir eleverna aktiva samhällsmedborgare

– Att kunna diskutera, argumentera och resonera kring frågor om hållbar utveckling är jätteviktigt. Men vi missar att ge yrkeseleverna möjligheten att öva på att ta ställning i många etiska frågor och dilemman inom ämnet. Det erbjuds inte i lika stor mängd, säger hon.  

Sara Brommesson är filosofie doktor i pedagogiskt arbete, inom naturvetenskapernas didaktik och jobbar just nu som gymnasielärare i Hässleholm.  

Undervisningsmetoder avgörande

I sin avhandling har hon undersökt hur undervisningen i ämnet ser ut på gymnasiet och vilka konsekvenser den kan få för elevernas möjligheter att utveckla handlingskompetens som samhällsmedborgare.  

I samband med studien har hon också konstaterat skillnader i hur lärare undervisar på högskoleförberedande program kontra yrkesförberedande program. 

Nu menar hon att vi bör ha en större medvetenhet om undervisningsmetodernas påverkan på elevernas förmågor.   

– Valet av undervisningsmetod är väldigt viktigt. Vi vet sedan tidigare att olika typer av undervisning formar olika typer av samhällsmedborgare, säger hon.  

Utforska eller bli instruerad

Naturkunskap är ett tvärvetenskapligt skolämne som ett fåtal andra länder har i läroplanen. Ämnet integrerar naturkunskapsämnena med samhällsämnet och har fokus på miljö, hållbar utveckling och hälsa. Sara Brommesson har länge funderat på hur ämnet tolkas och vilka metoder som används i klassrummen.  

– Det är ett gymnasiegemensamt ämne i Sverige, därför blir ämnet en viktig grund i medborgarutbildningen. Vi ska undervisa eleverna om deras och andras hälsa, om hållbar utveckling, och undersöka hur det händer ihop. Så, vad erbjuds eleverna för kunskap och vilka är metoderna, på vilket sätt ger vi dem kunskaperna?, säger Sara Brommesson, doktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.  

Under 2021 ställde hon dessa och flera undersökande frågor till en fokusgrupp med elva lärare från tre skånska skolor. 

Därefter skickade hon ut en enkät med liknande frågor till lärare i naturkunskap på skolor runt om i landet och fick 150 svaranden. Enkäten visade skillnader i hur mycket eleverna får möta pluralistiska diskussioner och öva på kritiskt tänkande, vilket i sin tur påverkar elevernas handlingskompetens. 

Och skillnaden var tydlig beroende på om eleverna gick ett yrkesförberedande- eller högskoleförberedande program.

– Den ena gruppen lär sig utforska, den andra gruppen gör som den blir tillsagd. Den ena har agens och blir subjekt, den andra får inte utforska det i lika stor grad, säger hon.

Organisation är en faktor

Eleverna på högskoleförberedande program fick i större utsträckning problematisera etiska frågor, de fick förutsättningar att förstå och lösa problem och därför också en större drivkraft till handling.  

De yrkesförberedande programmen fick däremot lära sig om vilka beteendeförändrande handlingar som är positiva.  

– Det går att likna vid att de får instruktioner att följa, och då gror det inte i individen. Då blir det inte en handling de tar över, det skapar sällan nya vanor, säger hon.  

– Exempelvis får de höra: ”Du bör inte konsumera så mycket kläder, du bör handla på second hand, laga och återbruka. Det är bra att gå ut och plocka skräp och källsortera.” De kan få i uppgift att inom sitt yrke använda mer hållbart material eller så, men inte i samma grad få diskutera varför, säger hon.  

Medan yrkesprogrammen får göra fler saker praktiskt inom hållbar utveckling, så är undervisningen för eleverna på de högskoleförberedande programmen mer teoretisk och präglad av diskussioner och kritiska frågor.  

En möjlig orsak till skillnaderna kan till viss del vara hur kurserna är organiserade.  

– Det finns vissa ramfaktorer som gör stor skillnad. Exempelvis vid vilken tidpunkt de läser ämnet, är det i ettan eller tvåan? I ettan går mycket tid åt att försöka få ihop gruppen och jobba med klassen. Men det kan funka på ett annat sätt att undervisa i en tvåa, säger Sara Brommesson.  

En annan faktor är att lärarna i ämnet ofta är ”satellitlärare”; lärare som inte tillhör något gymnasieprogram och därför kan hamna utanför olika forum för samverkan på skolorna. På yrkesprogrammen är de oftare utanför samarbetet än andra lärare.  

Handlingskompetens för demokrati

Att utveckla handlingskompetens och vara aktiva samhällsmedborgare är viktigt inom alla ämnen. Men särskilt när man undervisar i hållbar utveckling, eftersom det krävs ändrade vanor för att säkra mänsklighetens överlevnad på jorden.  

– En viktig faktor för hållbar utveckling är just att inte göra som alla andra, utan utmana rådande normer. Om vi vill att planeten ska bevaras så behöver man vara aktiv som medborgare och göra medvetna val. Det är viktigt att inte bara göra som grannen gör, eller som vi alltid gjort, utan vi behöver handla och tänka innovativt för att utveckla samhället. Eleverna ska utvecklas till ansvarskännande människor som utmanar samhällslivet och då behöver de kunskaper för att kunna ta ställning i olika frågor, och ta politiska beslut, säger hon.  

– Vi ska utbilda samhällsmedborgare som kan utveckla samhället inom hälsa och hållbar utveckling, så valet av undervisningsmetoder är ganska viktigt. 

Har du exempel på undervisningssätt som ökar elevernas handlingskompetens? 

– I stort är det att visa olika perspektiv på komplexa skeenden och att elever får höra olika åsikter. Vi vill ha pluralistiska diskussioner i klassrummen, det går genom att åka på studiebesök, bjuda in personer utifrån, samarbeta med näringslivet och ta in problem som företag möter i verkligheten, säger hon. 

 – Jag brinner för att få med mig yrkesprogrammen och yrkeslärarna i detta. Program som vård och hälsa, eller byggprogrammen, de har bra tillfällen att bjuda in yrkespersoner utifrån och ta upp frågan.  

Nyckeln är att inte bara fastna i kunskaper utan plocka upp och nå eleverna genom deras vardagsperspektiv. Eleverna behöver utmanas att applicera sina kunskaper på verkligheten genom att diskutera elevnära dilemman.  

Ta ställning i samhällsfrågor

– Använd utsidan av skolan, bjud in företag och föreningar. Diskutera brännande frågor som konstgräs eller el-EPA, är det något de kan tänka sig? Det vardagsnära kickar ofta igång diskussionerna, säger Sara Brommesson.  

Men det krävs tid och tålamod att etablera ett sådant undervisningssätt, och tiden är oftast kort.  

– Jag brinner verkligen för att jobba på det sättet. Men det är inte så lätt som i teorin och elevgrupper är olika. Man behöver ha rutiner på sin undervisning och utveckla den över tid, säger hon.  

Hon återkommer till nödvändigheten att göra frågorna aktuella för eleverna, oavsett vilket ämne det gäller.  

 – Vi behöver bygga på elevernas motivation, det behöver bottna i dem att det är viktigt. Om vi vill att de ska bli aktiva samhällsmedborgare behöver de öva på att ta ställning i stora samhällsfrågor och fundera vidare på till exempel, hur kan vi ändra våra konsumtionsvanor?