Björn Svensson och Alexandra Olsson. Foto: Fredrik Thunberg

Så byggs ett hållbart hållbarhetsarbete 

En PLC-grupp på Mellersta Förstadssskolan ska underlätta planeringen för skolans hållbarhetsarbete och öka det kollegiala lärandet. Ett vässat ämnesövergripande arbetssätt öppnar för nya grepp kring stora, komplexa frågor som är både globala och lokala. 

15 september går den digitala hållbarhetskonferensen A sustainable tomorrow, av stapeln. Det är nordens största i sitt slag och med till exempel Johan Rockström och Fredrik Reinfeldt på talarlistan. För tredje året i rad deltar elever från Mellersta förstadsskolan i konferensen, som en av aktiviteterna i skolans arbete med de Globala målen. Sedan ett år tillbaka planeras det arbetet i en Professional learning community (PLC)-grupp bestående av både SO-, NO-, slöjd, idrotts- och mattelärare. Hem- och konsumentkunskapen representeras av Alexandra Olsson, som är också är processledare för arbetet med hållbarhetsfrågorna.

Hon lyfter vikten av att de olika ämneslärarna får tid att träffas och diskutera frågorna. Parallellt med att de arbetar med Skolverkets modul kring hållbarhet för årskurs 7-9 har de en rad projekt för att pedagogiskt fokusera på frågorna. Förra året började skolans pedagoger leta i kursplanerna och identifiera var i dessa de kunde hitta hållbarhetsteman.
– Det här får ta tid och vara långsiktigt, säger Alexandra Olsson.

Tre Globala mål i fokus

Just nu fokuserar skolan på tre av de Globala målen; jämställdhet, god utbildning för alla och hållbar konsumtion och produktion. Inte minst det förstnämnda engagerar skolans högstadieelever.
– Det känns väldigt angeläget, elever i den åldern kan vara lite delade kring det här; å ena sidan kan de lätt falla in i olika könsroller men sedan även reagera väldigt starkt på dessa, säger Björn Svensson, matematiklärare och initiativtagare till skolans deltagande i hållbarhetskonferensen.

Vanligtvis börjar de implementera de aktuella Globala målen genom att anordna en workshop. PLC-gruppen träffas var sjätte vecka och har då avsatt flera timmar till mötet.
– Vi börjar höstterminen med att sätta mål för det kommande läsåret, om vad vi vill uppnå. Så att vi har en tydlig riktning, säger Alexandra Olsson.

”Lärarnas Agenda 2030”

I år kommer de utöver Skolverkets hållbarhetsmoduler använda sig av boken “Lärarnas Agenda 2030” i sitt arbete med de utvalda målen. Ett viktigt mål framöver är att hitta sätt för SO- och NO-lärarna att samarbeta pedagogiskt kring hållbarhetsfrågorna. Det kan innebära att man bryter scheman, vilket så klart är en stor utmaning på högstadiet.
– Det är en utmaning, eftersom det är mycket olika saker som ska tas upp i de ämnena och så ska det tidläggas gemensamt. Det är viktigt att NO-läraren tar upp fler perspektiv i sin undervisning än bara de rent naturvetenskapliga så att eleverna ser kopplingen mellan ämnen. Och att lärarna försöker hitta beröringspunkter och samarbeten mellan ämnena, säger Björn Svensson.

Ämnesövergripande samarbete

Alexandra Olsson ger några konkreta exempel på sådana samarbeten över ämnesgränserna.
– Jobbar SO med ekonomi försöker vi knyta an det till privatekonomin som finns i hemkunskapen. Jag vet ännu inte hur vi ska koppla det till de globala mål vi valt, men vi ska dra igång ett projekt som jag tror kommer bli jättekul i bild, teknik och hem- och konsumentkunskap ska bygga ett pepparkakshus från scratch. Rita modeller och så vidare.

Hon framhåller att det ämnesövergripande arbetssättet, med gemensamma projekt i exempelvis SO och NO, kan vara ett sätt att minska stressen hos eleverna.
– Att gå i skolan och läsa 16 ämnen kan vara en stressfaktor för många ungdomar, konstaterar hon.
Att vrida och vända på de här ofta stora och komplexa frågorna och lägga ett “lokalt” perspektiv på dessa kan vara ett fruktbart sätt att arbeta, menar de. Björn Svensson pratar helst om ett människonära perspektiv där eleverna reflekterar över sitt eget beteende.
– Vad kan man göra som individ, snarare än vad ska man eller måste man göra? Så att eleverna får idéer om att man faktiskt kan bidra, tänka, konsumera eller agera på ett annat sätt.

Gör en hållbarhetsposter

Alexandra Olsson fyller i:
– I hemkunskapen i åttan gör vi alltid en “hållbarhetsposter” där man ska utgå från sig själv; en sak man gör själv som är lite mindre hållbar, vad man skulle kunna göra istället och vad det skulle få för positiva konsekvenser. Ganska många i åttan och nian kör “evighetduschar”, vad blir skillnaden om man istället duschar tre istället för 30 minuter? Hur blir det om man slutar handla ett nytt plagg i veckan och istället handlar på second hand?

Samtidigt som man anlägger det här perspektivet är det viktigt att inte fastna i ett för hårt moraliserande, framhåller de.
– Det är väldigt svårt att undervisa om de här frågorna utan att leverera alltför stora pekpinnar, medger Alexandra Olsson och tillägger:
– Det är lätt att trampa elever på tårna när vi pratar om till exempel konsumtion eller hur man flyger med familjen. Det viktigaste är att man presenterar fakta från tillförlitliga källor och ha en diskussion där alla åsikter är välkomna. Men där man försöker studsa tillbaka till den fakta som finns om att det behövs göra stora förändringar för vår planets skull.

– Ja, så att man minskar risken att elever med en annan uppfattning “stänger av” och inte vill lyssna alls?

– Det är ganska stor risk för det. Om man inte är vaksam har man en tendens att komma med pekpinnar i skolan. När eleverna känner att “nej, men jag vet vad lärarna vill att jag ska svara”, då är ju inte det här arbetet så konstruktivt. Så där gäller det att eleverna får vara aktiva och att man visar på flera olika alternativ. Även om saker ibland är självklara. Ibland kan man som lärare bli provocerad av klimatförnekelse. Annars är det ju mycket som är värt att diskutera; vad har man som enskild individ till exempel för ansvar, säger Björn Svensson.

– Vilka tips vill ni ge till lärare som vill arbeta mer med hållbarhetsfrågor?

– Försök att plocka upp alla initiativ som kommer från eleverna; det gäller att omfamna dem. Sedan gäller det att synliggöra allt man gör i skolan. När skolorna blir större kan det hända att sjuorna inte får reda på vad niorna jobbar med. Man ska inte heller vara rädd för att blanda sjuor, åttor och nior. Och bjud in föräldrarna till skolan, som vi gjorde efter ett arbete som sjuorna gjort. Så att allt blir synligt och tydligt, säger Björn Svensson.