Gå direkt till innehållet
Ulrika Wirgin sitter framför dator. Ulrika Wirgin, biträdande rektor på Mellersta förstadsskolan. Foto: Fredrik Thunberg

Publicerat:

Tydlig struktur stöttar studiehandledare 

Ett sjuttiotal elever har studiehandledning på Mellersta Förstadsskolan där cirka tjugo olika studiehandledare stöttar eleverna i deras kunskaps- och språkinlärning. Att planera för det arbetet är ett ofta svårlagt logistiskt pussel som kräver tydlighet och struktur.
– Utifrån vår beprövade erfarenhet ser vi att eleverna har störst svårigheter i so- och no, för där handlar det mycket om nya ord och ämnesspecifika begrepp kopplat till olika förmågor som att t ex jämföra och resonera i flera led, säger Ulrika Wirgin, biträdande rektor på skolan.

För nyanlända elever är studiehandledarna en viktig brygga till ämneslärarna genom att de stöttar språkligt och därmed kunskapsmässigt.
– Jag tror att studiehandledaren i en inledningsfas kan vara en stor trygghet när man kommer ny till en svensk skola. Det finns någon man kan kommunicera med och som kan hjälpa att tolka omgivningen och kontexten man befinner sig i. Förhoppningsvis är det också i längden en väg mot en högre måluppfyllelse, säger Ulrika Wirgin.

I Malmö utgår studiehandledarna från Språkcentralen och har sedan uppdrag på olika skolor runt om i staden. Ulrika Wirgin menar att en tydlig planering och struktur från början är avgörande för att eleverna ska få så bra stöd som möjligt. När man kartlagt vilka elever som behöver vilket stöd bjuds alla studiehandledare in till ett uppstartsmöte på skolan.
– Innan dess måste studiehandledarna ha tittat över våra scheman och skickat till mig vilka lektioner som passar så att de träffar rätt ämneslärare. Ett dilemma är att alla skolor inte är klara med sina scheman vid terminsstart och att studiehandledarna då får svårt att planera och vara med på de no- och so-lektioner vi önskar.

”Studiehandledning funkar bäst i klassrummet”

Hennes bestämda uppfattning är att studiehandledningen fungerar bäst inne i klassrummet.
– Vi är väldigt noga med att det ska ske under lektionstid, för lyfter man ut eleven och gör andra saker än det aktuella ämnet känner eleven sig ofta exkluderad från sin klass.

Vid deras första planeringsmöte sätter ämnesläraren och studiehandledaren ramarna för hur de till exempel hur ska kommunicera samt fyller i planeringsmallen för syfte och mål med studiehandledningen för varje enskild elev. Studiehandledarna får också tillgång till det digitala läromedlet Gleerups samt en genomgång av de verktyg som finns att tillgå i läromedlet och som kan underlätta studiehandledningen
– Hur kan de arbeta kompensatoriskt? Hade jag varit so-lärare och fått en powerpoint översatt till arabiska har man ju den kvar och behöver inte uppfinna hjulet igen.

Ulrika Wirgin menar att det gäller att från start få studiehandledarna delaktiga i skolans planerings- och uppföljningsarbete.
– Jag tror att studiehandledningen blir styvmoderligt behandlad ibland; “de kommer hit och sköter sig själva”. Men jag tror inte på det, vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete i alla processer, både på struktur-, process och individnivå, längst ut i klassrummen där magin händer. Det är ju där som också studiehandledarna återfinns och då är det superviktigt att vi kvalitetssäkrar även det så långt det bara går. Även om vi inte äger deras anställningar så kan vi ge dem bra förutsättningar. Det första är då ett fungerande schema, efter elevernas behov. Det andra att vi ger tid och utrymme för samplanering, genomförande och utvärdering.

Läs mer: Bjöd in lärare och studiehandledare till speeddejting

Viktig planering och utvärdering

Här nämner hon också att det finns utrymme för kommunikation mellan ämneslärare och studiehandledare före eller efter lektion. Förutom den löpande avstämningen utvärderar de sitt gemensamma arbete i slutet av varje termin; hur långt har de kommit med en elev och hur ligger de till inför nästa termin?

– Vilka särskilda utmaningar ser du här? 
– Det är ett logistiskt pussel att anpassa studiehandledningen efter elevernas behov och inte utifrån andra skolors- eller studiehandledarnas schema. När en handfull elever med samma modersmål i en klass ska dela på en studiehandledningstimme trots att de kanske har helt olika förutsättningar, anser jag att likvärdigheten går förlorad. Jag förstår att alla skolor kämpar med detta och att studiehandledarna ibland hamnar i kläm i detta pussel, i och med att de arbetar över hela stan. De har sin förflyttningstid, men hur kan vi göra det mer effektivt och i större utsträckning tillgodose elevernas behov?

– Och vilka faktorer är viktiga för att lyckas så bra som möjligt?

– Tydlighet och kommunikation är a och o i det här. Att vi är tydliga med att det här är våra gemensamma elevers behov, hur ska vi tillsammans se till att vi kan möta dem? Den ansvariga för strategisk resursfördelning på vår skola utgår från nulägesbedömningar i Infomentor och betyg och han och jag samarbetar även kring planering av studiehandledning och schema för att på bästa sätt utifrån elevernas behov använda befintliga resurser och där är studiehandledningen en viktig del. Initialt vid skolstarten lägger jag oerhört mycket tid på detta som samordnare för studiehandledarna, men jag tänker att det blir synergieffekter av det på sikt. Att det jobb jag lägger de två-tre första veckorna betalar sig när jag ser att eleverna hamnar rätt, att de lyfts kunskaps-, språk- och identitetsmässigt.

Slumpa en artikel