Gå direkt till innehållet
Porträttbild på Gezim Isufi. Foto: Förskoleförvaltningen

Publicerat:

Rektorn vill lyfta friskfaktorer

Ett mejl från en vårdnadshavare väckte idén hos förskolerektorn Gezim Isufi; på samma sätt som man uppmärksammar och åtgärdar brister borde det positiva belysas. Ett systematiskt och hälsofrämjande arbete som komplement till det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Det var ett mejl utöver det vanliga och jag tänkte att det här måste jag dela med mig av till de andra, säger Gezim Isufi.

Det var efter ett långt mejl från en vårdnadshavare, som lovordade förskolepedagogernas arbete, som Gezim Isufi kände att detta inte fick stanna i hans digitala byrålåda. Hans utbildningschef bad honom spara mejlet. Samtidigt väcktes en tanke hos honom om att gå vidare med berömmet och energin i mejlet.

– Vi har tydliga rutiner för inkommande klagomål där vi utreder, åtgärdar och följer upp, som det ska vara. Men det finns inget sådant för att fånga det positiva och det tycker jag är så otroligt synd. Så jag tog mallarna för klagomål och ändrade texten till “inkommande positiv feedback från vårdnadshavare”.

LÄS MER: Tonsatte förskolornas visionsarbete

Skulle ”utreda en händelse”

Han delgav idén för sin ledningsgrupp; att de skulle “utreda en händelse” precis som när man gör en utredning – med skillnaden att det här var enbart positiva aspekter av verksamheten som skulle lyftas.

– Det fantastiska var att höra om pedagogernas reaktion, både när de fick höra att de var kallade till utredningssamtal kring en händelse till att de fick höra att “vi har fått en väldigt fin positiv feedback kring ert arbete. Vad är det ni gör, hur kommer det sig att ni gör ett så bra arbete?” Man vänder upp och ner på hela perspektivet. Från att ha varit helt spända och kanske till och med lite rädda gick de därifrån med ett leende på läpparna, fyllda av energi, säger Gezim Isufi.

Nästa steg blir att försöka fånga detta i en systematik. Gezim Isufi vill fokusera även på friskfaktorer, inte bara riskfaktorer.

– Sedan jag tog över verksamheterna här har vi jobbat hälsofrämjande utifrån KASAM-metoden (Känsla av sammanhang, reds. anm.) om meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Utifrån den metoden ser man vad som fungerar och försöker förstärka det. På senare år har man även i arbetsmiljölagen börjat prata om friskfaktorer och hur det påverkar både arbetsglädjen, motivationen och resultatet i verksamheten.

LÄS MER: Sökes – Fler män i förskolan

Börjat med friskronder

Förskolorna i området, Maryhill, Fröviken och Nydala, har därför börjat med friskronder, där förste förskollärare och biträdande rektor letar upp konkreta situationer i verksamheten och sedan kallar pedagogerna till samtal där de berättar vad de sett.

– Reaktionerna från medarbetarna har varit jättepositiva. Många säger att de aldrig varit med om något sådant, att bli uppmärksammade för det goda. Som någon beskrev det, ”det ger energi att fortsätta upprätthålla det goda arbetet”.

Nu ska arbetslagen själva  göra sina egna friskronder en gång i månaden; vilka aspekter är det som bidrar till arbetsglädje och meningsfullhet? Hittills har det till exempel varit tre arbetslag på småbarnsavdelningarna som tillsammans tagit ansvar för de pedagogiska miljöerna.

– Då lyfte de det, hur kommer det sig att ni vill ta det här ansvaret för hela huset och inte bara era egna avdelningar? Det behöver inte vara något stort eller komplicerat, för oss handlar det om att skifta fokus till det vi gör bra och att sedan göra mer av det, säger Gezim Isufi.

Arbetslag jobbar med dans

Ett annat exempel är ett arbetslag som jobbar med dans på sin avdelning.

– Vi har sett glädjen hos barnen och vårdnadshavare och då undersökte de hur vi kan sprida detta vidare till andra på förskolan.

– På vilket sätt kan det även vara ett krävande arbete att lyfta det som fungerar?

– Att förändra tankesättet; människor är olika och vissa har mycket lättare än andra att uppmärksamma det som är positivt och det som fungerar än det negativa. Att kunna göra den vändan tror jag kan vara väldigt krävande. Därför tror jag att systematiken hjälper oss, att vi hela tiden återkommer till det som fungerar. För det handlar lite grann om att kunna ändra sina tankebanor. Sedan krävs det ledare som lyssnar och försöker förstå innan de gör sig själva förstådda. Forskning säger att det som kännetecknar en god arbetsmiljö är positiva, tillgängliga och rättvisa ledare.

Text: Fredrik Thunberg

Foto: Förskoleförvaltningen