Publicerat:

“God lärandemiljö ett pedagogiskt redskap”

Anna Ekberg, specialpedagog på Strandskolan, svarar på “Skicka vidare”-frågorna från Elvira Sabo.

– Hur ser samverkan ut med lärarna i ditt uppdrag?
– Mitt mål är att vara ett team med lärarna/pedagogerna och att vi tar tillvara på varandras kompetenser. Min kompetens som specialpedagog handlar  bland annat om att hitta lösningar och anpassningar ur ett vidare perspektiv och lärarnas ämnesspecifika kunskaper. Målet är att skapa en helhet där man tillsammans arbetar med elevens bästa i fokus.

I dagsläget samverkar jag med alla lärare, men så klart mer eller mindre. Mest samverkar jag med de lärare som jag har EHT-uppdrag ifrån, men vissa lärare tar även spontan kontakt för att prata och diskutera olika situationer eller frågeställningar. Det kan handla om allt från rådfrågningar vid bedömningar till hur man kan möte och anpassa för elever i klassrummet. Det gillar jag. Vår dörr är alltid öppen och jag önskar att fler tog tillvara på den kompetensen och ”utnyttjade” oss mer.  Det är så lätt att man blir en liten isolerad grupp som specialpedagog. I vårt arbetsrum sitter vi fyra specialpedagoger och den samlade kompetensen är stor. Sen samverkar vi även genom att deltaga på möten, konferenser och planeringar men den spontana samverkan, som är nog så viktig, önskar jag man såg mer av.

– Hur arbetar man för att inkludera alla elever på din skola? Upplever du att det finns några utmaningar?
– Vi har under läsåret arbetat med det specialpedagogiska lyftet från Skolverket och haft inkludering som prioriterat område. Vi har träffats en gångi veckan och haft lärgrupper där vi diskuterat och fört dialog kring inkludering. Jag upplever dock att det ser olika ut från lärare till lärare och beroende på vad man anser att inkludering är. Elever kan vara kvar inne och fysiskt inkluderas i klassrummen men trots det känna sig exkluderade då de inte känner en samhörighet. Sen finns det elever som arbetar bättre med oss specialpedagoger utanför klassrummen men som känner större inkludering med klassen. Så det skiljer sig mycket åt. Min önskan är dock att man i så stor utsträckning som möjligt kan arbeta kvar inne i klassrummen med de elever man stöttar. Att man anpassar sin undervisning och lektionsplanering så mycket att den kan vara inkluderande för alla.

Jag ser dock en utmaning rörande lärandemiljön. Jag är säker på att om man hade tänkt till en vända till rörande den fysiska lärmiljön hade man kunnat optimera inkluderingskänslan. Genom att skapa ”rum i rummet” blir det lättare att individualisera och tillgodose elevernas olika behov. Vissa behöver mer lugn och ro, andra arbetar bättre om de sitter i grupp och så vidare. Jag tror att en god lärandemiljö blir ett pedagogiskt redskap som gynnar alla elever.

– Hur gör du för att skapa ett bra klimat med eleverna som du träffar?
– För mig är en god relation med de elever jag träffar och arbetar med A och O. Att de känner en trygghet och en stämning där det är okej att man inte förstår, kan eller att man gör fel. Eleverna ska aldrig behöva känna sig dumma. De ska känna att jag är där för dem i första hand och att mitt mål är att de ska utvecklas så långt och gott de kan. Det är viktigt att visa på en nyfikenhet och ett intresse för eleven. Att man låter eleven prata och fråga saker; allt från jobbiga saker till roliga saker och att man stundtals kan släppa skolarbetet och även ha kul och prata om annat i livet. Många tonåringar jag träffar har ett stort behov av att prata och fråga saker. De ska känna att man kan spontanprata i korridoren och att de alltid kan komma in till en. Vara en vuxen som man kan komma till, fråga och anförtro sig till är viktigt för mig, men att det alltid är på elevens villkor. Ibland har eleverna tankar och önskemål rörande undervisningen eller situationer i klassrummet. Mitt uppdrag är att finnas där och hjälpa dem och stötta dem i kommunikationen. Många elever som jag träffar har stött på många motgångar och har en hel del med sig i sin ryggsäck. Därför är det extra viktigt att jag arbetar med att stärka deras självkänsla och deras tro på att det kommer att lyckas.

– Vem vill du skicka vidare till?

– Jag vill skicka vidare tre frågor till Karolina Komstedt, lärare på Toftanässkolan till hösten. Karolina är lärare i  Hem- och konsumentkunskap åk 6-9, Idrott och hälsa åk 1-Gy och ma/sv åk 1-6. Jag vill ställa följande frågor till henne:

– Du börjar ju arbeta på en alldeles ny skola till hösten. Vad ser du som din största utmaning/möjlighet inför hösten?
– Hur arbetar du för att motivera dina elever till att själva söka sin kunskap?
– Hur bemöter du dina elever för att få en hållbar och god relation?