Maria Simbotin, lågstadielärare på Lindängeskolan.

Publicerat:

”Får eleverna att våga drömma”

Maria Simbotin, lågstadielärare på Lindängeskolan, svarar på ”Skicka vidare”-frågorna från Alexander Tandefelt.

– I ett klassrum med elever som befinner sig på olika kunskapsnivåer och med olika förutsättningar. Hur tänker du kring anpassningar för att stimulera och utveckla alla dina elever?

– Jag försöker ta hänsyn till det i förväg i planeringsfasen, har som motto att det som gynnar den enskilde kan gynna alla – till exempel bildschema, schema över aktiviteter under lektionen, bildstöd för ord och begrepp, varierande arbetsmetoder. Uppgifterna utformas så att de kan genomföras på olika nivåer och redovisas på olika sätt. Då kan man både underlätta för samt utmana eleverna. Det blir svårt i början när eleverna tror att alla ska göra samma sak på samma sätt men det underlättar med tiden. Jag försöker även i så stor utsträckning som möjligt arbeta med återkommande strukturer som fylls med olika innehåll.

– Jag tycker att du har ett intressant möblerat klassrum med en stor soffa i mitten och med grupper av bänkar placerade runtomkring. Vad tycker du är viktigt i möbleringen i klassrummet för att skapa en lärorik och pedagogisk miljö?

– Jag ser möbleringen i klassrummet som en del av de anpassningarna man gör. För att uppnå det är det viktigt att kunna skapa en flexibel miljö med flera rum i rum. Hade jag fått önska så hade alla möbler haft hjul. 😉 Dewey och Vygotskij har båda påverkat min syn på lärande vilket avspeglas i de arbetssätt som används i min undervisning. Till exempel så behöver man skapa möjlighet för både grupparbete och pararbete för att eleverna ska kunna arbeta tillsammans – därför grupperna av bänkar.

Vill man bygga en kultur där eleverna ska kunna stödja och samtal med varandra så ska de ha den fysiska möjligheten. Tycker att det blir lättare att anpassa för enskilt arbete än för grupparbete. Behöver man arbeta ensam och ostört så kan man antingen hämta en skärm som man placerar på bänken eller flytta på sin stol vid de platser som är vända mot väggen. När bänkarna sitter ihop skapas även mer utrymme i resten av klassen som kan användas på annat sätt, till praktiska aktiviteter och rörelser. Jag som pedagog kan lättare går runt och stödja eleverna när de sitter tillsammans samt att jag kan ge förklaringar till tre eller fyra elever åt gången. Elevernas placeringar är utifrån den enskildes behov av placering samt utifrån språkgrupper så de ska kunna på ett naturligt sätt stödja varandra och arbeta transspråkande.

Soffor i mitten? Mer vanligt är att man har en soffa i den ena hörnan av klassrummet där läraren kanske har samling på morgonen eller där man sitter med en grupp elever och läser. Jag har tidigare haft soffan på det sättet och har upplevt att det skapade mer problem då det oftast användes till att komma undan. Sitter man i mitten och ska läsa då har man ingen annan framför sig som kan störa en och jag som pedagog ser mer av vad som händer. Sen används sofforna tillsammans med sittkuddar när vi tittar på filmer och har diskussioner. När vi har redovisningar samlas vi också runt mattan och några sitter på soffan, andra på sittkuddarna och mattan blir scenen.

– Du kommer från en gymnasieskola i Lund till lågstadiet på Lindängeskolan. Vad var den största skillnaden för dig som pedagog?

– När jag kom till Lindängeskolan hade det gått över nio år sedan jag arbetade med de yngre eleverna. Den största skillnaden jag upplevde då var den direkta feedbacken man fick från eleverna. Äldre barn har en mer utvecklad förmåga att hantera sina impulser och känslor samt en större förståelse för hur andra påverkas av de egna åsikterna. Ju bättre relation till de äldre eleverna du har ju mer försiktiga de blir med att förmedla sina åsikter kring undervisningen och behöver du som lärare hitta effektiva utvärderingsmetoder om du vill veta hur det verkligen är. Med de yngre upplever jag att allt är helt annorlunda.

Har de yngre eleverna inte förstått syftet med aktiviteten, är den för svår eller har jag inte lyckats förmedla den på ett intressant sätt så kan man se det direkt på hur eleverna agerar, vad de uttrycker och vad de berättar i slutet av lektionen. Har man däremot lyckats så får man både kramar, positiva kommentarer och skratt på köpet av att de har gjort sitt bästa och utvecklat sina kunskaper. Det positiva i det var att man snabbt kunde hitta det som fungerande bäst och så småningom kunde väva in även det som inte var så populärt bland eleverna. Det svåra var att förhålla sig till både den positiva och konstruktiva feedbacken och våga ändra och anpassa lektionerna, ibland i stunden.

– Har du du tagit med dig något från gymnasiet som du kunnat implementerat i din undervisning på lågstadiet?
– Jag har tagit med mig ganska mycket som gick att implementera. Allt ifrån hur man skapar intressant och spännande ämnesinnehåll till dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och hur man ska bedöma formativt. Det som jag är mest glad över att ha tagit med mig och implementerat i min undervisning nu är det entreprenöriella förhållningssättet. Genom det kan man i sin undervisning synliggöra och arbeta kontinuerligt med det kritiska tänkandet, ansvarstagande, kreativitet, samarbete, tron på sig själv och sina idéer. Det underlättar även för att flytta klassrummet utanför skolans väggar så fort man har tillfälle och arbeta med elevnära och autentiska uppgifter samt få eleverna att våga drömma och arbeta för sina drömmar.

– Vem vill du skicka vidare till?

– Jenny Kölfors, utvecklingssekreterare på Pedagogisk Inspiration Malmö och projektledare för InnoCarnival Skåne.

Mina frågor:

– Du är projektledare för InnoCarnival. Varför finns InnoCarnival? Vad är det som driver dig i ditt arbete och hur lyckas du/ni får så många olika aktörer att engagera sig i projektet?

– InnoCarnival Skåne är ett projekt som inkluderar barn och elever från förskolan till högskolan från hela Skåne. Hur arbetar ni med att själva Carnivalsdagar ska bli så givande som möjligt för alla som deltar? 

– Om du får drömma, hur kommer InnoCarnival skåne att se ut år 2022?