”Eleverna efterlyser tillgänglighet”

Men något många glömmer, menar Nina Bergdahl lektor i didaktik och digitalisering, är att det gjorde även eleverna.
— Nu måste vi innefatta eleverna, de behöver också hjälp.

Allting har gått väldigt fort. Den 16 januari i år kom nyheten att man upptäckt ett nytt virus i Kina. Den 11 mars förklarade WHO covid-19 som en pandemi och från och med den 18 mars stängdes all skolverksamhet från gymnasiet och uppåt för att istället genomföras på distans. Nu aktualiseras frågan på nytt när allt mer undervisning ska ske på distans vid Malmös kommunala gymnasieskolor sedan smittspridningen ökat markant i Skåne.

Nina Bergdahl jobbar just nu med utveckling av lärares didaktik i förhållande till digitaliseringen på gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Malmö stad. Tidigare i år har hon studerat hur lärarnas omställning till en corona-anpassad undervisning sett ut. Hon har även tittat på universitetelevers upplevelser av omställningen och analyserat en enkät som fler än 1600 gymnasieelever i Malmö svarat på.

Många lärare har mött utmaningen med stort engagemang och kreativitet, berättar Nina Bergdahl, men det finns också utvecklingsområden.
— Omställningen var väldigt teknikcentrerad och beredskapen i skolan handlade främst om tekniska aspekter. Lärarna jobbade hårt men upplevde inte alltid att de fick någon guidning eller hjälp med pedagogiska strategier, förklarar Nina Bergdahl.
— Man saknade en tydlig ledning och lärarna lämnades till att fatta sina egna beslut och många sökte hjälp på andra håll i olika forum och sociala medier på nätet.

Behöver variera undervisningen

Elevenkäterna visar att eleverna uppskattar flexibiliteten och friheten och många har uttryckt att det är något de inte vill förlora i framtiden. Men det finns utmaningar som behöver jobbas på.
— Det är inte alla elever som mått bra under de här omställningarna. Det är det inte alla som gör om man jämför med den traditionella skolan heller men det är uppenbart att det finns en del utvecklingsområden så att elever kan må bättre vare sig det är i traditionella skolan eller online, säger Nina Bergdahl.

Att upprätthålla någon form av struktur och rutin när vardag och fritid allt mer blandas ihop kan vara svårt för såväl vuxna som unga.
— Eleverna blir trötta av att sitta allt för länge framför datorn, de blir “Zoomutmattade” och kan inte sitta hela dagarna framför föreläsningar. I distansundervisning behöver man inkludera variation, fysisk aktivitet och flera olika verktyg. Till exempel kan elever vara på olika platser ute, stänga av kameran och bara vara med på ljud, intervjua varandra medans några iakttar och sedan skriver och lämnar in uppgift. Man behöver tänka brett kring interaktioner som fokuserar på en kognitiv utmaning.

Hon lyfter fler exempel på hur skolan eller läraren kan jobba. Till exempel kan eleverna få checka in någonstans på morgonen, var för sig eller i grupper så att man kan studera digitalt tillsammans under dagen, eller två och två genom att träffas fysiskt.
— Alla kan skapa den rutinen, Malmö stad har varit snabbt ute med virtuella lärstugor och det tror jag är ett vinnande koncept. Det behövs möte mellan mötena, interaktionsgrupper så att eleverna kan ha en dialog vid sidan av. I google meet är det konkurrens om tiden med läraren och eleverna efterlyser tillgänglighet.

Läs mer: Den digitala studieverkstaden – att stötta på distans 

Utmaning att bli digital

Just nu jobbar Nina Bergdahl 50 procent ute på skolorna i Malmö stad och den andra hälften jobbar hon med förvaltningsövergripande frågor. För tillfället är hon på Heleneholms gymnasium.
— Jag är ute på skolorna och observerar, pratar med lärare och elever. Jag har föreläsningar och genomför workshops, säger Nina Bergdahl och fyller i:
— Men tanken är inte att jag ska komma in i en verksamhet med svar på frågor som inte ställts. Jag måste lära känna verksamheten för att se vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Workshops tas fram och designas utifrån behovet bland lärarna.
— Det är jätteroligt! Jag tittar bland annat på hur lärare kan använda digitala verktyg på ett effektivare sätt, säger hon och fortsätter:
—Det jag mött på Heleneholm när jag varit ute och observerat är lärare som är otroligt duktiga. De är ständigt där och jobbar med tydlighet, empowerment, repetition, förstärkande intryck, synliggörande med visuellt stöd och de jobbar rent fysiskt med närundervisning. Det är en stor utmaning att flytta det till det digitala rummet. En effektiv undervisning måste utgå från att läraren har många olika verktyg att välja bland. Det ska inte utgå från att man inte kan något om de digitala teknologierna och därför är tvingad till analoga arbetssätt eller vice versa. Valmöjligheterna måste finnas där för att man ska kunna göra en avvägning om det analoga eller digitala arbetssättet är det bästa, det måste finnas en bredd.

Mer att läsa på området:
Artiklar
Utmaning att stötta elever på distans
Distansundervisning på gymnasiesärskolan

Bloggar
Forskningsgrundande råd för fjärr- och distansundervisning
Så arbetar Malmö Latinskola med distans- och fjärrundervisning