Stora vinster med litet bibliotek

Att Sifs förskola skulle ha ett bibliotek i ett av de gemensamma utrymmena var en självklarhet för förskolans ledningsgrupp. Från början var tanken att placera det i ett luftigt utrymme på bottenvåningen nära entrén, men när man besökte byggnaden för första gången så valde man istället ett helt annat utrymme på andra våningen.

– Vi anade att det skulle bli ett störningsmoment med entrén och förbipasserande. Det fanns inte heller riktigt möjlighet att skärma av sig där. Utrymmet på andra våningen är istället en hall med två dörrar, säger Lucija Lukic.

Att möblera det lilla rummet var något av en utmaning, men förskolan löste det genom mjuka saccopåsar och en lång rad med boklister där böckerna är synliga och lättillgängliga för barnen. På golvet finns boklådor och på väggarna hänger författarporträtt på välkända barnboksförfattare som till exempel Anna-Clara Tidholm och Anneli Tisell som pedagoger tillsammans med barnen har synliggjort och arbetat med på olika sätt. Där finns också välkända sagofigurer och berättelser upphängda.

– Om vi haft mer yta kunde vi möblerat på ett helt annat sätt och tagit in större barngrupper. Men utifrån hur vi arbetar så är det nästan bättre med ett litet bibliotek, eftersom vi går dit med mindre barngrupper. Det finns inte så mycket som pockar på barnens uppmärksamhet, i stället får boken vara i centrum, säger Lucija Lukic.

– Vi använder biblioteket dagligen och det är väldigt lättillgängligt, Vi har ett gemensamt bokningssystem för de åtta avdelningarna som fungerar jättebra, säger Lena Åkesson som är språkombud och förskollärare.

Rummet fyller också en viktig funktion för de barn som kan behöva pausa från den större barngruppen. Här kan de dra sig undan en stund tillsammans med en vuxen och läsa och bläddra i böcker.

Alla känner ägandeskap till biblioteket

Sedan februari 2024 har förskoleförvaltningens utvecklingspedagoger Ulf Malmqvist och Tove Axelsson varit ett viktigt stöd för personalen på Sifs förskola. Under våren har personalen haft regelbundna träffar tillsammans med dem där de fått verktyg och tips på metoder kring högläsning och boksamtal.

– Vi har haft kontinuerliga träffar där vi vuxna kan samtala tillsammans. Det har varit superviktigt för att vi sedan ska kunna ge ännu mer till barnen, säger Lena Åkesson.

– Även om vi har två språkombud som bär huvudansvaret för biblioteket så upplever jag att all personal känner ett ägandeskap och ett ansvar. Om någon i personalen har en lucka någonstans så kan de spontant gå in och fixa och organisera i biblioteket, säger Lucija Lukic.

– Och då blir jag som språkombud så klart jätteglad, för det känns så bra att vi verkligen hjälps åt med vårt bibliotek, fyller Lena Åkesson i.

– Att alla har velat få det att fungera och tar ansvar beror nog mycket på att vi har lagt så mycket tid på gemensamma diskussioner redan från början och att vi bygger upp något tillsammans, säger Lucija Lukic och nickar.

Våga läsa under aktiva perioder

Lucija Lukic och Lena Åkesson ser en tydlig utveckling i barnens ordförråd och språk som de kopplar till förskolans arbete med läsning och språkutveckling.

– Våra barn visar stor glädje inför högläsningen och vi märker också hur de utvecklas genom att till exempel återberätta sagorna vi läser. Vi är noga med att ge dem möjlighet att uppleva böcker på olika sätt, till exempel genom bokpromenader, digital läsning och boksamtal, säger Lucija Lukic.

På Lena Åkessons avdelning har man velat säkerhetsställa att man högläser för barnen varje dag. Det har i sin tur gett viktiga insikter kring vilken tidpunkt på dagen som man väljer att läsa.

– Många gånger läser man kanske för barnen efter lunchen, när de är lite trötta. Men vi har lärt oss att man inte ska vara rädd för att läsa för barnen även under de mer aktiva perioderna, som på förmiddagen när man ofta har aktiviteter inplanerade. Läsningen behöver inte bara ske när de vilar, det kan vara en aktiv högläsning, säger hon.

– Vad händer då?
Vi märker att barnen är mer koncentrerade då. De blir inte lika lätt distraherade eller pillar på saker runt omkring. Men sedan handlar det självklart också om hur du själv läser och engagerar barnen i boken och ställer frågor.

Hur barnen reagerar när de hör att det är dags att läsa kan också ge en del feedback kring hur högläsningen fungerar menar hon.

– Barnen ska ju kännas positiva. Om de känns motsträviga så behöver man kanske tänka om, och fundera kring hur man kan skapa engagemang. Ja, men precis som om barnen en dag inte skulle vilja komma till samlingen. Då behöver jag som pedagog tänka om, hur gör jag det intressant för dem, säger Lena Åkesson och skrattar till.

– Men hur bemöter man barn som inte visar intresse för läsning?
Det är ju viktig att det ska kännas lustfyllt för barnen. Om något barn inte tycker det är så kul så får man ta reda på vad det barnet är intresserad av. Kanske är det just brandbilar, då får man leta efter böcker om det. Låt barnen upptäcka på egen hand att det ändå är rätt spännande. För oss har det också blivit ett sätt att låta barnen äga sitt eget lärande. Vi har tillsammans läst och forskat kring saker som barnen tycker är speciellt intressant. Vi tror de känner sig sedda och lyssnade på då, vilket är viktigt för oss.

Värdefullt med eget bibliotek

Under besöken i biblioteken lånar barnen ofta med sig böcker hem till sina avdelningar, för att skapa en förståelse kring hur ett bibliotek fungerar.

– Barnen vill ofta låna med sig böcker tillbaka till de andra barnen på avdelningen. Det leder till reflektioner kring vilka ämnen som deras kamrater är intresserade av att läsa mer om och ofta har barnen stenkoll på det. Det grundar sig nog i alla våra samtal om böcker. Det känns jättefint att de tänker på varandra och vet vad de andra barnen gillar att läsa, säger Lena Åkesson.

– Finns det något ni vill förändra i biblioteket?

– Ja, man får ju inte glömma att vi bara varit igång ett år och att vi skolade in över 100 barn första terminen. Vi satsade främst på relationerna då och nu håller vi på att utveckla och bygga upp alla lärmiljöer i huset, säger Lucija Lukic.

– Ja, vill vill ju bygga på med tankar och idéer. När vi var på ett annat förskolebibliotek på studiebesök såg vi hur de jobbade med att presentera olika versioner av en och samma saga för barnen, de hade även tagit fram rekvisita kopplat till sagan. Sedan är det ju spännande att jobba med olika teman, till exempel årstiderna och att presentera faktaböcker kring det och samtidigt ta in material från naturen, säger Lena Åkesson.

– Vi vet inte vad som händer i framtiden, kanske flyttar vi biblioteket till ett annat rum, om det finns behov för det. Just nu känns det här som den bästa lösningen. Men vi vet definitivt att det kommer hända jättemånga bra saker här inne i vårt bibliotek, säger Lucija Lukic.

– Det känns så positivt att det nuförtiden är mer eller mindre givet att det bör finnas ett förskolebibliotek på förskolor. Även om vi kan besöka bokbussen eller ett närliggande bibliotek så är det så värdefullt för oss att ha vårt eget lilla bibliotek, säger Lena Åkesson.