"Ska vi jobba med elevinflytande måste vi göra det på riktigt, jag kan inte göra det på något annat sätt," säger rektor Jenny Zander. Foto: Dahlia Naji

”Tanken är att eleverna ska ha strukturer för att prata om sitt lärande”

Hur ger man elever möjligheten att träna på elevinflytande? Så ofta som varje vecka har eleverna på Lorensborgsskolan schemalagd tid för att reflektera över sitt lärande och varje kvartal deltar de i elevhearings - allt som ett sätt att inkludera eleverna i kvalitetsdialogerna.

Detta är del 1 i serien om Lorensborgsskolans arbete med elevinflytande och delaktighet.

Kvalitetsdialogerna är en betydande del av det systematiska kvalitetsarbetet och bygger på dialoger mellan olika nivåer inom skolan. Tanken är att dialogerna ska bidra till att skapa delaktighet på skolorna.

Men eleverna då? Visst ska de vara med! Så självklart är det i alla fall på Lorensborgsskolan som sedan fem år tillbaka har inkluderat eleverna i kvalitetsdialogerna och skapat en hel arbetsorganisation för elevinflytande och delaktighet på skolan.

Frågor om riktning, ledarskap och lärande

– Det är jättemycket som har förändrats, jag vet knappt var jag ska börja. Men det är iallafall inga barn som ber om swimmingpooler, chokladfontäner eller godis i matsalen längre, säger Jenny Zander, rektor på Lorensborgsskolan.

Hon menar att det är tydligt att eleverna har börjat prata om sitt lärande i stället, eftersom de har fått öva på det. Varje kvartal har de elevhearings som föregås av enkätfrågor och bearbetning av svaren i form av diskussioner i klasserna.

– När vi vill fånga elevers röster kan vi ibland ställa så öppna frågor att det inte finns någon chans för eleven att svara något rimligt. Vi behöver ge dem arenan eller spelreglerna: ‘vad är rimligt att tycka något om här?’, säger hon.

Frågorna de får svara på under en elevhearing är bland andra:

Lär du dig saker i skolan?
Hur vet du vad du ska lära dig på lektionerna?
Hur vet du att du har lärt dig/lyckats?
Hur gör du för att ta reda på vad du behöver utveckla på fritidshemstiden?
Hur gör du för att komma vidare när något är svårt?

En arbetsorganisation för elevinflytande

Elevhearings är ett koncept som en del Malmöskolor har använt under åren men Lorensborgsskolan gör det annorlunda genom den direkta kopplingen till läroplanen och till kvalitetsdialogerna.
– Det är våra styrningsdokument och de riktlinjer jag har att förhålla mig till, statens styrning och grundskoleförvaltningens styrning, så jag behöver inte uppfinna något nytt, säger hon.

Jenny Zander beskriver att de arbetar med elevinflytande och delaktighet på fler olika nivåer, men framför allt håller de arbetet vid liv året runt. De utgår från samma årshjul som för kvalitetsdialogerna men har parallella spår för elevinflytande och delaktighet på skolan.

Enkätfrågor och elevhearings har haft samma tema som kvalitetsdialogerna: ”Vår gemensamma riktning styr prioriteringar och beslut”. ”Vårt ledarskap ger resultat och effekt för eleverna”. ”Vi fördjupar vårt lärande systematiskt och tillsammans”. ”Vårt kvalitets- och förbättringsarbete baseras på data och evidens”.

Trygghet och studiero

Vid terminsstart sätter de i gång med det som heter ”Trygghet och studiero”.
– Detta är våra trivselregler som vi går igenom varje läsår. De är positivt utformade och de tas fram av elevrådet på hösten och revideras av dem på våren. De gör hela det kvalitetsarbetet, ledningsgruppen är med som referens och tar beslut men det är eleverna som styr det arbetet.

Skolans val

Under 30 minuter varje vecka har eleverna schemalagd tid för att prata om sitt lärande på olika sätt. Det kan vara att självständigt ta ställning till frågorna: Vad har jag lärt mig denna vecka, vad var lätt, vad var svårt?

– Det viktiga är inte att det ska finnas en vuxen som mottagare, grundtanken är att de ska ha strukturer för att prata om sitt lärande. De kan lika bra prata med varandra. De behöver inte rapportera till en vuxen alltid, säger hon.

Skolans val arrangeras på olika sätt, lärarna är fria att lägga upp det olika. I en klass fick de exempelvis en bok att själva anteckna sina resonemang och tankar i, för sig själva.

– En elev antecknade i en bok och fick enklare att återberätta vad han gjort i skolan för sina föräldrar, han plockar fram den och de tittar i den tillsammans. Han sa att ‘det blir enklare för mig att komma ihåg vad jag har lärt mig och vad jag behöver öva på’. Och har de skrivit ner det så blir det en förberedelse för sådana samtal. Och föräldrarna kunde få en insikt i skolarbetet på ett annat sätt, säger hon.

Tanken med att lägga en halvtimme i veckan på dessa diskussioner är att stärka och träna eleverna till i att ha inflytande över sitt lärande. Då behöver eleverna ha möjlighet att reflektera och diskutera regelbundet under sin skoltid.

– Vad vi ser är att ju mer systematiskt vi jobbar med detta desto mer överraskade blir vi över hur duktiga eleverna är på att diskutera. Ju mer vi övar dem på att reflektera desto utförligare svar får vi från eleverna. Även förskoleklasserna har numera utvecklade resonemang, säger hon.

Professional learning communities – klassens mål

Varje kvartal har lärare strukturerade samtal om sin planering och om elevernas progression inom sitt arbetsområde. Lärarna leder samtalen men klassens mål sätts upp i samråd med eleverna.

– Det är ett gemensamt mål som klassen behöver jobba på tillsammans, till exempel att bråka smartare eller bli bättre på att ha ordning på fotbollsplanen.

Kvalitetsdialogerna och elevhearingen

Kvalitetsdialogerna har lärarna varje kvartal, där ska de reflektera utifrån teman som riktning, ledarskap, lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån kvalitetsdialogerna har de ställt frågor till eleverna på samma tema.

De får enskilt svara på en enkät med frågorna, och sedan går de igenom svaren i helklass. De får diskutera vad de tycker och tänker och varför de tror de svarat så. Därefter är två representanter från klassen med på elevhearings där samma frågor tas upp men nu med skolledningen.

– En av de första lärdomarna vi fick var att de elever som bearbetat svaren i klassen hade mer att säga på sina elevhearings, och talade mer för klassens räkning än för sig själv, säger Jenny Zander.

Efter en elevhearing sammanfattas svaren de får i varje årskurs och skickas ut till lärarna som får en direkt feedback på hur eleverna uppfattar sitt lärande just nu.

Inför lovet-dagar

Fredagarna innan loven går eleverna en fysisk skyddsrond och i varje klass följer man upp klassens mål.

–Tyvärr upptäckte vi genom elevhearings att detta blev mer som en städdag ett tag, så vi fick följa upp och ställa fler frågor och medvetandegöra elever och lärare om vad syftet var, säger hon.

Skillnad för både elever och lärare

Jenny Zander menar att arbetet med hela årshjulet och särskilt kvalitetsdialogerna lett till stora skillnader för arbetsklimatet bland lärarna på skolan.

– Det är sällan det kommer upp att andra ska ändra något utan man ser till sig själv och det egna arbetet. Det är ett tydligt fokus på ‘hur har vi jobbat, hur är resultatet, vad vill vi göra mer eller mindre av?’, säger hon.

Detsamma verkar gälla elever som numera väldigt sällan springer in till rektorn på rasten om de känner sig orättvist behandlade.

–Så har vi fått genomslagskraft? Ja, oerhört, säger hon.

Hon beskriver hela arbetsorganisationen som en central del av OSA-arbetet (organisatorisk och social arbetsmiljö) och den psykosociala arbetsmiljön för alla på skolan.

– Man ska känna att man har det man behöver för att utföra sitt jobb och har man inte det så kan man tillsammans med kollegorna sätta ord på det och få den hjälpen, annars blir det bara ett gnäll och gnissel. Och samma är det för eleverna; jag satte faktiskt upp mål på mitt utvecklingssamtal och jag behöver fokusera lite mer på matten för den har varit svår, säger hon.

Läs del 2 av artikelserien här.

Läs del 3 av artikelserien här.