Publicerat:

Bland hävstänger och mekanismer på Karlshögsskolan

Alla ungar gillar lekplatser och Tivolin. Men varför är det kedjor i gungorna och inte snören? Hur är en gungbräda byggd för att det ska bli bra balans? Hur ska pariserhjulet kunna snurra bra?

I klass 2e och 3e på Karlshögskolan, SDF Kirseberg, är det tekniktema. Det  handlar om material, hållbarhet, balans och kraftöverföring. Barnen i år 2 bygger en modell av en lekplats och barnen i år 3 bygger en modell av ett Tivoli. Under arbetet med modellerna har det uppstått en massa problem och frågeställningar.

– Hur ska vi fästa pariserhjulet och chokladhjulet så att det blir rakt men ändå snurrar lätt?

Konstruktion och materialval blir stora frågor. Barnen har bl.a. upptäckt att tejp inte är ett universalmaterial utan har fått prova andra metoder.

Söka svar i verkligheten

När modellerna är färdiga har deras lärare Sinikka Lindgren planerat att de ska ta med sig frågorna ut i verkligheten genom besök på en lekplats och på Folkets Park. Då ska de studera och samtala kring hur man på riktigt har löst konstruktioner och varför man har gjort de materialval man har gjort. De ska också titta på filmer i ämnet på YouTube och strömmande media från SELMA. I detta sammanhang är projektorn i klassrummet en tillgång.

Två lärare på tre klasser

Sinikka Lindgren är lärare på Karlshögsskolan, en F-3 skola, som ligger mitt i det lilla bostadsområdet Håkanstorp. Sinikka och kollegan Annika Wedel delar på undervisningen i år 1-3 som totalt består av 40 elever. De har delat upp undervisningen så att Sinikka undervisar alla barnen i matematik och naturiorienterande ämnen och Annika i svenska och samhällsorienterande ämnen. Barnen i ettan är mest för sig själv medan 2:or och 3:or, som är totalt 26 barn, är mycket tillsammans. Det är 2-3:orna som har tekniktemat Lekplats & Tivoli.

Skolverkets information om kursplanen om NO

Klassen har jobbat med teknik tidigare. När de byggde rymdlandskap skulle det finnas med ”något rörligt”. De har också gjort modeller av möblerade rum som skulle ha belysning. Inför det fick barnen lära sig att med elkablar koppla ihop glödlampor och batterier. Idén till just tekniktemat ”Lekplats & Tivoli” fick Sinikka en dag då Skolverket var i Malmö och  informerade om de nya kursplanerna i teknik och NO (se sid. 269-279). En annan utgångspunkt för teknikundervisningen är lärarhandledningar i ämnet och den teknikintresserade kollegan Emma Sjöberg som finns på Bulltoftaskolan i samma rektorsområde.

Lokal Pedagogisk Planering

Barn och föräldrar har har fått ta del av en Lokal Pedagogisk Planering för tekniktemat ”Lekplatser & Tivoli” (se infogat bildspel här under). I Kirsebergs stadsdel är det bestämt att lärarna sedan starten av ht11 ska skriva Lokala Pedagogiska Planeringar (LPP) för varje arbetsområde. (LPP ska ej att förväxlas med Lokala arbetsplaner. Det har tidigare funnits krav på att skolor ska ha Lokala Arbetsplaner, men är nu borttaget i nya skollagen. Redaktionens Anmärkning.)

LPP:n – ett mödosamt mervärde

På frågan hur Sinikka upplever LPP:n svarar hon att det är lite mödosamt eftersom det innebär merarbete. Till stor del handlar det om att man lägger mycket möda på formuleringar, struktur och layout eftersom andra ska ta del av planeringen. Å andra sidan ser hon också ett mervärde. Mål och syfte blir tydligt för föräldrar och elever. För egen del bidrar det till att hon själv sätter sig in i kursplanerna på ett bättre sätt, när man i text tydligt ska referera och koppla till kursplanerna.

Parallellt arbete

Nu tycker Sinikka hon börjar hitta en form som gör arbetet LPP:n mer effektivt. När hon utifrån kursplanerna skissar på en grovplanering som ska bli LPP:n skissar hon parallellt på en finplanering. För ofta är det ju så att under grovplaneringen kommer alla ideér till genomförande och detaljer. Då är det lika bra att teckna ner dem samtidigt. Det är nog också så att det blir mer arbete för två lärare än när ett större lärarkollegium kan samarbeta kring utformandet av Lokala Pedagogiska Planeringar.

Vad är teknik?

Sinikka inledde temat för barnen med att berätta om vad teknik är?

-Teknik är ett hjälpmedel som gör det mer enkelt och bekvämt för oss människor. I begynnelsen drack människor vatten från den kupade handen, sedan kom man på att man kunde forma en mugg av en klump lera.

Sinikka är hämtat dessa exempel från boken Den kupade handen av Bo Sundin. Där finns även exempel om ingången till hyddan som först bara var ett hål. För att hindra väder och vind ställde man en planka för dörrhålet. Så småningom fick plankan gångjärn.

Arbetsprocessen

Innan barnen började bygga var det insamling av pysselmaterial och skräp från hemmen. Sinikka har bidragit med två stora spånskivor som tidigare utgjort sidor på en gammal garderob. Barnen fick i grupp börja med att skriva en lista över vad de vill ha med i sina modeller. Därefter insåg de att de nog fick sålla bland idéerna för vad som skulle få plats och vad som var genomförbart. Man har provat och omprövat lösningar. Vilka material fungerar bäst för att sammanfoga de olika delarna? Lim, tejp, spik eller ståltråd? Det har varit mycket sågande med följd av ett sågspånstäckt golv. Nästa gång får vi nog ta och såga upp lite bitar i förväg, säger Sinikka leende.

Självvärdering

Under arbetet med temat tittar Sinikka och barnen återkommande på en kort version av LLP:n för temat som hänger framme på tavlan. De kontrollerar så att de får med allt som står där. Direkt efter byggandet av modellerna har barnen fått fylla i en blankett för att värdera sitt byggande, vad som var lätt och svårt och om samarbetet, (se i infogat bildspel). Eftersom det dröjer ett tag till innan de är färdiga med temat i sin helhet vill Sinikka att dessa anteckningar ska fungera som minnesanteckningar för barnen när de längre fram ska  skriva om sin lärandeprocess och vad de har lärt sig inom arbetsområdet.

Barnen tycker det är jätteroligt med tekniktemat och har varje dag frågat när de skulle få bygga vidare.  Hon har funderat lite på ordningen. Kanske skulle de gått ut och tittat på lekplatser och tivoli innan de började bygga – eller så blir det riktigt bra att gå ut och titta efter byggandet. Sinikka har förhoppningar om att barnen kommer att studera detaljer på lekplatsen och tivolit med andra ögon.

Charlotte Christoffersen
Red. Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.