Publicerat:

Index-arbete gav bra gruppdynamik

Den elevaktiva undervisningsmetoden Index gav flera aha-upplevelser i sjundeklassen på Möllevångsskolan – bland annat som ett verktyg för en dynamisk gruppindelning där eleverna kompletterade varandra.

När bildläraren Maja Neumann och delar av en sjundeklass på Möllevångsskolan inledde arbetet med sitt bidrag till skolprojektet Innocarnival gjordes det inom ramen för lärprocessen Index. Årets upplaga av Innocarnival fokuserar på hållbar utveckling och FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Eleverna presenterar sina visioner, men också sina egna innovationer för en mer hållbar utveckling – konkreta lösningar på både globala och lokala problem. Maja Neumann och hennes elever har sedan i höstas undersökt nedskräpningen på Möllevången och hur elevernas närmiljö kan bli bättre.

Lösningar på verkliga problem

Tanken med undervisningsmetoden Index är att kombinera designerns kreativa processer med pedagogernas didaktiska – med utgångspunkt från verklighetsbaserade utmaningar. Det här kräver aktiva elever och ett genomtänkt planerings- och förberedelsearbete. Till att börja med delades eleverna på Möllevångsskolan in i tre grupper med fyra i varje. Indelningen byggde på svaren i en enkät där varje elev fick värdera sina olika förmågor. De olika lapparna grupperades utifrån svaren och först efter det vände man på lapparna och avslöjade namnen på dem.

– Det fungerade nästan som kontaktannonser. Den största aha-upplevelsen med Index för mig var att det fungerade fantastiskt bra för att få ihop fungerande grupper av elever. Alla i grupperna har bidragit under arbetet, samtidigt som eleverna själva sett hur de fungerar i en grupp: det här är jag bra på, det här skulle jag behöva komplettera, framhåller Maja Neumann.

Fältstudier

Som pedagog använder Maja Neumann gärna det offentliga rummet som ett komplement till klassrummet. Materialet till projektet bygger bland annat på fältstudier i form av enkätintervjuer med boende på Möllevången. Någon fotograferade, någon annan antecknade.

– Vid varje moment fick de i förväg fylla i vem som skulle göra vad. Alla tog sitt ansvar. Jag tycker om att ge eleverna “riktiga” uppgifter där de ser det de gör i ett större perspektiv. På det sättet tänker de bortom sig själva och fokuserar mer på själva arbetsuppgiften än att “jag inte kan”.

I februari blev eleverna färdiga med en protoyp, och på Innocarnival presenteras projektet med en modell och en film. För Maja Neumann, som har lång erfarenhet av att arbeta med processtänkande i bildämnet, var det inte väsensskilt att börja arbeta utifrån “designprocesserna” från Index. Däremot tog förberedelse- och förståelsefasen mer tid i anspråk jämfört med bildundervisningen. Maja Neumann har fått använda sig av bildtimmar för att ro i land med projektet.

– Jag är van vid att jobba med introduktion, process, utvärdering och feedback genom kamratbedömning. Här har jag fördjupat sättet jag brukar jobba på. Sedan vill jag ha det väldigt styrt och tydligt. Hade vi varit vuxna i den här gruppen hade man kanske kunnat laborera mer, men eleverna kräver rätt mycket struktur.

Fyra faser

I Index-processen arbetar lärare och elever utifrån en kompass med fyra faser för att kunna fokusera på mål utifrån undervisningsmaterialet: förberedelse (formulera problemet och strukturera arbetet), förståelse (göra fältstudier och utreda varför det ser ut på ett visst sätt), formgivning (bygga, visualisera, gestalta och konkretisera materialet) och färdigställning (finslipa och få feedback på arbetet).  

– Tiden är dyrbar, men det viktigaste i det här arbetet är att ge eleverna den tid de behöver. Med facit i handen kanske jag skulle ha kopplat in andra ämnen i den här processen för att kunna fokusera mer på formgivningen. Dels hade det varit ett utmärkt sätt att jobba ämnesintegrerat eftersom de globala målen i princip berör alla ämnen. Dels hade det inte tagit lika mycket tid från bildämnet om en del förarbete hade gjorts under exempelvis NO- eller SO-lektionerna, säger Maja Neumann.

Text och Foto: Fredrik Thunberg