
STEM eller STEAM, det är frågan?
Helen Timperley, Professor of Education på The University of Auckland på Nya Zeeland är tillbaka i Malmö. Den här gången med ett budskap till alla Malmös förstelärare: ”Er roll är viktig på varje skola för att arbeta med utvecklingsfrågor och professionellt lärande”.
Timperley inleder sin föreläsning med att förmedla hur glad hon är för att få prata till en så viktig grupp av lärare. Hon menar att förstelärarnas uppgift går i ett internationellt tecken. Precis som på många andra ställen runt om i skolvärlden ligger förväntningarna på förstelärare högt. De ska bidra till professionellt lärande, utveckling och högre måluppfyllelse.
Deras uppgift är också att arbeta tillsammans med andra lärare för att ta reda på vilka styrkor de har och vad de har för behov av att lära. Det här måste ske i relation till vad eleverna i sin tur kan och behöver. Alla utvecklingsmål som ställs i lärarkollegiet ska generera framsteg för eleverna och vara baserat på väl ställda kriterier. Fokus ska ligga på vad som fungerar.
Utveckling sker i process och det är förstelärarens roll att bjuda in sina kollegor i den processen genom att ställa kriterier för vad utvecklingsprocessen ska genera i.
– Att fråga lärare om de är bra på något eller inte är slöseri med tid, om det inte finns tydliga kriterier för vad frågorna ska leda till, säger Helen Timperley.
Enligt Timperley är rektorns delaktighet av stor betydelse för hur en förstelärare kan sköta sitt uppdrag. Det är rektorn som ska definiera, synliggöra och tydliggöra förstelärarens roll och uppdrag, både vad gäller förväntningar och tid. Professionellt lärande och förändringsarbete tar tid och tid är ofta avgörande för hur väl det tar sig i uttryck.
– Har ni lärare på er skola som inte undervisar så bra som de borde är det viktigt att ni får med dem i den lärande processen. Ni måste arbeta för att hjälpa varje lärare att identifiera sina lärandemål. Alla lärare ska kunna säga vart de är på väg, hur processen fungerar och vad de vill ska hända sen, berättar Timperley.
Timperley liknar all undervisning vid en labyrint.
– Som lärare kan ni inte garantera något. Det är vad ni gör och vad ni tänker när ni har kört fast som räknas samt vad ni behöver göra för att få till en förändring.
Hon menar att det är centralt att alla förstelärare ska fråga sig vad de kan dra fram i olika situationer och sammanhang för att göra skillnad.
– Lärare lär på samma sätt som eleverna men i en annan kontext. Precis som skolor är utformade för att möta eleverna behov av och intresse för lärande ska skolan som arbetsplats möta lärarnas behov och intresse av detsamma, säger Timperley.
Enligt Timperley är det av stor vikt att identifiera ett utvecklingsområde att fokusera på. Det är också viktigt att tänka på att lärande kräver samarbete. Som förstelärare måste man arbeta tillsammans med andra lärare för att skapa konstruktiva utvecklingsprocesser. Timperley trycker på att det handlar om att flytta från professionell utveckling till ett professionellt lärande.
Som förstelärare kan man behöva arbeta med att förändra synsätt innan man diskuterar pedagogiska metoder och tillvägagångssätt. Processen tillsammans med kollegor är viktig, det är i processen som man kan lista ut vad det är man behöver lära. Det är förstelärarens roll att fungera som stöttning i att ta ansvar för sin eget lärande.
– I händelse av att en elev inte tar ansvar för sitt lärande och att man som lärare tycker sig ha gjort allt för att eleven ska ta ansvar är det förstelärarens uppgift att komma med förslag på vad man kan göra. Förslag ska prövas genom stöttning av försteläraren och utvärderas genom frågan; ”Har vi gjort tillräckliga framsteg?” Det som inte har gjort skillnad under en termin sänder signaler om att något annat måste göras, berättar Timperley.
Att skugga en kollega kan vara en förstelärares uppdrag för att diskutera upplägg av undervisning och metod. Timperley menar att ett sådant uppdrag bör vara väl förankrat i kollegiet med tydligt syfte. Observerar man någon behöver det i sin tur vara väl förberett. Observationen bör gälla förändringar och vad som är rimligt att ta upp till diskussion. Enligt Timperley är det också viktigt att en förstelärare funderar över hur hon eller han närmar sig kollegor vad gäller lärande och hela tiden utvärdera sig själv i processen.
– Har man som förstelärare kollegor som inte utvecklar professionellt lärande kan det vara så att försteläraren behöver titta på vad hon eller han själv gör. Det är viktigt att försteläraren är klar över hur hon eller han ser sig själv som yrkesutövare.
Text och bild: Marina Walker