Trivselsamtal mot psykisk ohälsa

Med ett ökande antal elever på skolan – nu över 500 elever på högstadiet, fler som sökt sig till skolkuratorn och med Folkhälsomyndighetens rapporter om ökande psykisk ohälsa bland skolbarn fanns ett behov av utökat stöd. Skolkurator Maria Fossen och Oxievångsskolan erbjuder därför sedan 2019 samtliga nyblivna högstadieelever ett psykosocialt samtal, ett trivselsamtal, vilket är ett unikt initiativ i Malmö stad.

– Samtalen är semistrukturerade och handlar om trygghet och trivsel. Det kan handla om vardagliga saker som den för inlärningen viktiga sömnen, elevens frukostvanor och fysisk aktivitet, men också om allvarligare saker som kränkningar och mobbning, säger Maria Fossen. Jag tar också reda på sådant som om eleven får önskat stöd i enskilda ämnen, eller om exempelvis barn med dyslexi av någon anledning inte använder de hjälpverktyg som skolan erbjuder.

– Framförallt är många stressade av skolan och sin framtid, samtidigt som Folkhälsomyndigheten rapporterar att psykisk ohälsa har ökat bland unga.

Minskat stigma

Maria Fossen fick idén till trivselsamtalen från de hälsosamtal som skolsköterskan har med alla elever i årskurs 8. Flera hänvisas därifrån just till skolkuratorn, och Maria Fossen ville då fånga upp eleverna ännu tidigare för att hinna förebygga psykisk ohälsa. Så 2019 drog alltså trivselsamtalen igång.

– Att alla blir kallade till mig kan även minska det eventuella stigmat kring att söka sig till en kurator, säger Maria Fossen. Dessutom får jag träffa samtliga elever, vilket jag annars inte hade fått.

Samtalen pågår i genomsnitt i 30 minuter och sker öga mot öga. Samtliga 150 elever i klass 7 bjuds in under året, vilket är en utmaning att hinna med, för alla som erbjuds samtal dyker faktiskt upp.

Ökad stress i skolan

Även om en elev trivs på skolan i stort, så kan det finnas saker som påverkar trivseln, till exempel stök i korridorerna eller för få synliga vuxna. Läsåret 2020-21 framkom det att skolstress har varit det vanligaste problemet för eleverna.

– Eleverna kan känna press på grund av många prov, nationella prov eller betygen, och de vet inte alltid vad som förväntas av dem, säger Maria Fossen som tror att många faktorer påverkar barns känsla av skolstress.

– Dagens betygssystem ser inte ut som för tio år sedan, idag krävs till exempel större analysförmåga, även i praktiska ämnen som slöjd och idrott, säger hon. Det ställs också andra krav på att kunna planera sina studier samtidigt som tonåringar utvecklas fysiskt och psykiskt, och själva behöver stöd och struktur. Dessutom är det lätt att skjuta upp saker när det finns mycket annat som påkallar ungdomarnas uppmärksamhet, inte minst i mobiltelefonen. Allt detta kan skapa stress och vi vuxna behöver ge våra ungdomar verktyg att hantera detta.

Varje trivselsamtal kan ge upphov till individuella uppföljningar, ibland krävs – i samråd med eleven – samtal med vårdnadshavare, kontakt med pedagog eller skolsköterska. I slutet av läsåret återkopplar Maria Fossen också på organisationsnivå de samlade resultaten utifrån de frågor som eleverna anonymt svarat på. Denna återkoppling sker då till klasslärare, pedagoger, elevhälsoteamet, skolledning och skolans TeamTrivsel-grupp.

Fokus på stressreducering

På Oxievångsskolan har trivselsamtalen blivit en del av skolans förebyggande arbete.

– Utöver samtalen tittar vi även på enkäter som Grundskoleenkät, Socialstyrelsens CTC-enkät och FHM:s rapport om barn och ungas hälsa. Genom den sistnämnda har vi fått bekräftat att barn upplever ökad stress.

Just därför är skolstress ett av Oxievångsskolans fokusområden i år. All personal samarbetar för att ta fram en plan för vad vuxna runt barnen kan göra för att stressreducera.

– Vi diskuterar till exempel hur vi pratar med elever om prov, betyg och krav samt att vi vuxna har en samsyn, säger Maria Fossen. Skolan börjar tidigt prata om exempelvis nationella prov, vilket kan bli ett ”monster” i elevens huvud. Även det krångliga språket i kursplanen bör vi jobba på och göra mer begripligt för elev och vårdnadshavare.

Maria Fossen betonar även vikten av god kontakt och dialog med vårdnadshavare och att se till att elever med en annan skolbakgrund får adekvat stöd.

– Skolan är viktig och kan stödja eleverna genom att ge dem verktyg för att hantera utmaningar de möter, som exempelvis skolstress, avslutar Maria Fossen.