
Metoden Teach back för att säkerställa att vi förstår varandra
– Förutom att vi ska ha kul ihop när vi åker ut så finns det många pedagogiska vinster med utflykterna, säger Stefan Lennartsson, projektkoordinator från stadsdelen Innerstaden.
Klassen har åkt på utflykt regelbundet i ett och ett halvt år tillsammans med Stefan och ansvariga pedagoger. Charlotte Kvist, grundskollärare i förskoleklass på Sofielundsskolan var ansvarig pedagog när klassen som förskoleklass tog sina första spadtag i Slottsträdgården. Neda Momeni Christiansson tog över när eleverna började årskurs 1.
– Fokus på utflykterna i förskoleklass låg främst på odling då klassen blev fick en lott att odla på i Slottsträdgården. Dit åkte vi sju gånger under ett läsår, berättar Charlotte.
Utflykterna kräver både för- och efterarbete. Fokus ligger på att medvetandegöra ord och begrepp som behövs för att kunna beskriva ett händelselopp.
– När eleverna odlade i förskoleklass fick de upp ögonen för många nya prepositioner samt innebörd av ord och begrepp som gräva och dra ett rakt streck, berättar Charlotte.
Eleverna tränar sig också i att följa skrivna och oskrivna regler. Hur beter man sig i naturen, vad får man lov att göra och inte göra är frågor som bearbetas under utomhuslektionerna.
– Att gräva är något alla kan göra, menar Stefan. Odling t ex är ett språk för alla. Och elevernas självförtroende stiger när resultatet växer.
Bland Busfrön och Bärfisar är ett projekt som drivs genom ett samarbete mellan ideella föreningen Växtvärket och Mötesplats Naturen (SDF Innerstaden). Tanken är att skolor och förskolor ska använda kontinuerliga utflykter till skog och natur som ett pedagogiskt verktyg. Dels för att skapa förståelse för ett hållbart samhälle och sociala koder. Dels för att öka samarbete med naturen och med varandra.
– När man åker på utflykt flera gånger händer det något. Det sätter igång tankar och funderingar som man som elev hinner pröva. Ibland gräver eleverna bara efter maskar men vilken utveckling det sker ändå. De kan känna på maskarna, räkna maskarna, prata om maskarna och jämföra varandras, säger Charlotte (som fortsatt åka på utflykter med sin nuvarande klass).
Neda poängterar vikten av ett språkutvecklande arbetssätt. Samtalet före utflykten är essentiellt precis som samtalet efteråt. Bara genom att gräva efter maskar får eleverna koll på verb som behövs för att beskriva vad de har gjort. Gräva, plocka, räkna, dela kan användas många gånger och i olika sammanhang.
– Kunskap om ord och begrepp är grundläggande för att veta vad man ska göra väl ute på plats, säger både Neda och Charlotte, som ser förarbetet som centralt för att utflykterna ska bli utomhuspedagogiska lektioner med finess.
– Lika viktigt är efterarbetet.Det hade inte varit något bra om vi bara hade åkt ut och inget mer. Pratar man inte om det efteråt så är det precis som om man inte har gjort det, säger Charlotte.
Stefan understryker vikten av Charlottes ord.
– Ska en klass vara med så ska det vara på riktigt. Jag förväntar mig att de gör något av det upplevda väl tillbaka i klassrummet. Eleverna ska få möjlighet att ställa frågor om naturen utifrån den egna upplevelsen.
När det är dags för utflykt åker klassen alltid inhyrd buss direkt till varje plats som de besöker.
– En utflykt ska inte innebära strul eller vara en tidstjuv, vilket en försenad stadsbuss kan vara. Den energi som går åt till att fixa busstider kan vi lägga på att vara aktiva under utflykten istället, menar båda pedagogerna.
När klassen skulle arbeta med svenska utifrån boken Gruffalon var utflykten en given lektion för ett fortsatt arbete. Som förarbete läste Neda och klassen berättelsen om och om igen.
– Eleverna upptäcke ju att den rimmade och tyckte det var jättekul. Dessutom var det en lätt bok för många av mina andraspråkselever att ta till sig, säger hon.
Utflykten i anslutning till högläsningen gick till Torup och Bokskogen. Genom utflykten kunde Neda få in viktiga delar av läroplanen bara genom att låta klassen känna, titta och lukta. Eleverna plockade kottar, svampar och grenar som de tog med sig hem till klassrummet.
Tillbaka i klassrummet tog klassen väl vara på samlat material och byggde sin egen skog i ett närliggande grupprum. Arbetet med att bygga skogen fortskred i smågrupper med diskussionen som bas. Eleverna fick samtala sig fram tillsammans för att minnas hur det ser ut i skogen och vad som finns där.
– Eftersom de är så vana vid det här arbetssättet från förskoleklass, gick det väldigt smidigt, berättar Neda.
När klassen började odla för 1,5 år sedan var det många elever som aldrig hade besökt en skog eller ens parkerna i Malmö. Idag är de lika många som ofta tar sig till Slottsträdgården med familjen för att beskåda sin odlingslott.
– Har man aldrig varit där vet man ju inte hur det ser ut. Bara att vi har varit där gör att många vill se det igen, avslutar Charlotte.
Text: Marina Walker
Foto: Marina Walker och Neda Momeni Christiansson