Publicerat:

Upplevelser för framgångsrik språkutveckling på Holmaskolan

Först hände ingenting, sedan hände ingenting – men nu händer det saker med elevernas språkutveckling på Holmaskolan! Vändpunkten kom när rektorn tillsammans med personalen förstod att det snarare handlade om elevernas socioekonomiska situation än deras flerspråkighet.

Ingrid Olsson, arbetar som rektor på Holmaskolan. Skolan är tvåparallellig åk F-6 och de flesta barnen har annat modersmål än svenska. Ingrid berättar att de i flera år tillsammans med förskolorna har arbetat för att förbättra elevernas språkliga förmåga.
– Trots att vi har arbetat med andraspråksutveckling, med att stärka modersmålet, med begreppsbildning, med skönlitteratur, med interaktiva skrivtavlor för att kunna förklara och visa, hände inte tillräckligt. Då får man ju anledning att fundera över varför det inte fungerar, förklarar Ingrid.

De socioekonomiska processerna stör språkutvecklingen

Plötsligt var det flera delar som skapade en helhetsbild för Ingrid. Hon kom fram till att det även måste handla om elevernas socioekonomiska situation och inte bara deras flerspråkighet.
En pusselbit var att nyanlända elever som bott i området i bara två år utvecklades bättre i det svenska språket än de elever vars föräldrar hade bott här i många år. Ingrids teori är att de föräldrar som efter 10-15 år i Sverige fortfarande inte kommit ut i arbete eller arbetsmarknadsåtgärder tappar sin drivkraft. Det blir jobbigt att ta sig till stan, hitta utbud för aktiviteter och så kommer de aldrig utanför området. Följden blir att familjemedlemmarna inte får någon stimulans, man skapar inte någon ny identitet och tillhörighet i det nya hemlandet. Det i sin tur gör att språket inte utvecklas.

Sinnesupplevelser som grund för språkutveckling

Ingrid initierade gemensamma diskussioner bland medarbetarna om elevernas socioekonomiska situation, och plötsligt klarnade bilden och en målsättning formerade sig.
– Vi kom fram till att vi måste kompensera elevernas brist på upplevelser. Vi måste jobba med begreppen utifrån upplevelser och sedan koppla det till kunskaper. Ingrid ger ett exempel:
– Du och jag vet precis hur t.ex. ett brinnande ljus ser ut, känns, luktar, smakar. Därför kan vi skapa inre bilder och uttrycka det även när vi inte är i fysisk kontakt med det. Men skulle jag säga en “kappitos ruttilatolott” så händer inget i huvudet på dig.
En utvecklingsgrupp på skolan var överens om att det skulle vara en långsiktig satsning. De skulle börjar med de yngsta, och sedan får det här växa upp genom systemet upp till åk 6. Nu har det gått tre år och de är framme vid åk F-1-2-3. Läs artikel från 2013 på Pedagog Malmö här.

art_upplevelsebaserat_sprakprojekt_holmaskolan02
Ingrid Olsson med Susanne Karlström som är förstelärare med särskilt ansvar för den upplevelsebaserade språksatsningen.

 

Drömmen är en egen buss med chaufför!

För att eleverna ska komma iväg på upplevelser som ligger en bit från Holma behövs bussar. Ingrid presenterade sina tankar i samband med att Malmös områdesprogram startade. Hon fick hjälp med att söka medel från Kulturrådet. Pengar som används till att abonnera bussar för att ta sig till teaterbesök, Malmö Sadsbibliotek, Malmö Museer och naturupplevelser. Att åka med linjetrafik är inte framkomligt med 50-60 barn, förklarar Ingrid.

En medveten pedagogisk plan för upplevelserna

Nästa steg var att göra en plan för hur upplevelserna målmedvetet skulle användas i undervisningen.
– Om upplevelserna verkligen ska leda till ett utvecklat språk måste det också finnas en medveten pedagogisk plan. Det fungerar inte att bara ge sig ut och uppleva, prata lite om det och sedan göra något helt annat, säger Ingrid.
Berörda arbetslag gjorde en mall för att ett optimalt lärande ska ske utifrån upplevelserna:

  • Att göra före en upplevelse; t.ex. att få in elevernas tankar och förkunskaper om den situation man ska uppleva, vilka begrepp finns på den plats vi ska besöka? T.ex tågstation: perrong, sittplats, biljett, tågvärd, ankommande tåg, avgående tåg, tidtabell, räls, tågvagn …
  • Att göra under upplevelsen; t.ex. att aktivt söka upp olika begrepp och företeelser, prata om dem och fotografera.
  • Att göra efter upplevelsen; t.ex. att titta på bilder, samtala, producera egna bilder och texter.

Arbetslagen har även fördjupat sig i andra saker som främjar lärande som till exempel tydliga instruktioner och hög elevaktivitet. De har även studerat olika undervisningsmodeller för språkutveckling och läsförståelse genom Barbro Westlunds bok.
Först var tanken att eleverna skulle få en upplevelse i månaden, men vart 6:e vecka visade sig vara mer lagom. Ingrid berättar att de snabbt såg att undervisningen utifrån upplevelser gjorde skillnad. Förutom att det ökade elevernas motivation blev ord och begrepp befästa. Eleverna började använda sig av ord och begrepp när de resonerar, drar slutsatser och gör kopplingar mellan sina olika upplevelser.
holmaskolan_malmö

Håll i – håll ut – håll fast!

Ettåriga projekt ser Ingrid som lönlösa. Hon menar att man måste bestämma sig för vad som är viktigast för att den egna skolans elever ska nå målen.
Ingrid berättar att satsningen inte har kostat mer än 100 000 om året. Visserligen kommer det att kosta mer efterhand, i och med att  alla klasser involveras. Det blir svårt att genomföra med samma regelbundenhet på ordinarie budget. Men om detta kommer att leda till en högre måluppfyllelse så är det billigt för samhället, menar Ingrid Olsson, rektor på Holmaskolan!

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö
grey_line_750

Pedagogiska Kartor i Malmö
– förslag på utflyktsplatser med pedagogiska tips:
http://kartor.malmo.se/pedagogiskakartorpedagogiska_kartor
grey_line_750
Se film producerad av Malmö stad om betydelsen av sinnesupplevelser för lärandet:

1 Kommentarer

    Detta är ett fint exempel på sinnesbaserat lärande. Vi kallar det utomhuspedagogik!
    Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik, Linköpings Universitets definition av utomhuspedagogik lyder: Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.
    Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär:
    – att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap
    – att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas
    – att platsens betydelse för lärandet lyfts fram.

    […] Vi har satt igång ett pilotprojekt, där vår utgångspunkt är Holmaskolans modell för upplevelsebaserat lärande med fokus på språkutveckling. Utifrån valt arbetsområde/tema väljer läraren en pedagogisk arena, där eleverna får en upplevelse som en del av lärandet. Upplevelsen förarbetas och efterarbetas i klassrummet på olika sätt. Man kan läsa mer om denna modell och tankarna bakom den här: https://pedagog.malmo.se/skolledare/artiklar/upplevelser-sprakutveckling-holmaskolan/ […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.