”AI låter oss anpassa undervisningen”

En AI-genererad bild från Copilot, föreställande en hjärna på en datorskärm, i franska flaggans färger.
Ljubomir T Devic, högstadielärare i bland annat franska, bloggar om AI. Illustration: Copilot
Det är lätt att fastna i vardagens krav – prov som ska rättas, scheman att följa och mål att nå – men ibland behöver vi ta ett steg tillbaka och påminna oss om varför vi gör det här jobbet.

För mig handlar läraryrket om de små ögonblicken. Det handlar om att se den där eleven som äntligen knäcker koden, i exempelvis franskämnet, eller eleven som först var tyst och tillbakadragen men som nu räcker upp handen med glädje. Det handlar om att skapa trygghet, vara närvarande och finnas där när någon behöver en vuxen som lyssnar.

AI i undervisningen

I min blogg vill jag gärna dela med mig av några framsteg jag har gjort med AI-teknik i min undervisning. Under den senaste tiden har jag introducerat AI i mina fransklektioner för årskurs 6-9, och resultaten har varit fantastiska. Eleverna, även de som tidigare har haft svårigheter, visar ett starkt engagemang och gör tydliga framsteg. Det är otroligt givande att se hur tekniken fångar intresset hos alla elever och främjar både deras prestationer och motivation.

AI-tekniken erbjuder oss nya verktyg och möjligheter att anpassa undervisningen efter varje elevs behov. Vare sig vi tillämpar den i klassrummet eller inte, är dock tryggheten grunden för alla framsteg. Det är först när elever känner sig sedda, hörda och trygga som de vågar utforska nya sätt att lära och utvecklas. Oavsett tekniska hjälpmedel är vår roll som lärare fortfarande att vara vägledare och medmänniskor i deras resa.

Varje litet steg framåt räknas

Jag vill lyfta vikten av att vi som lärare vågar möta våra elever där de är, och att vi inte bara ser dem som individer i ett klassrum, utan som unga människor med stora drömmar, oro, och ibland svårigheter. Något som jag själv försöker påminna mig om är att varje litet steg framåt räknas. Det kan vara ett vänligt ord, en extra förklaring eller bara en nick som visar: “Jag ser dig, och jag tror på dig.”

Samtidigt är det viktigt att vi lärare också tar hand om oss själva och varandra. Vi är ett team, och vi bär varandras dagar, oavsett om det är genom ett skratt i personalrummet eller ett snabbt “Hur mår du?” i korridoren. Tillsammans skapar vi en miljö där både vi och våra elever kan växa.