AKK och kartläggning i mötet med elever med stora kommunikativa utmaningar 

Hur säkerställer vi att elever med stora kommunikativa utmaningar blir förstådda och får det stöd de behöver för att vara delaktiga i sin skolvardag?

För många professioner inom elevhälsan är detta en central fråga. När elever har begränsade möjligheter att uttrycka sina tankar, behov och erfarenheter ställs höga krav på omgivningen att kartlägga, analysera och skapa förutsättningar för kommunikation.

I kursen ”AKK och kartläggning i mötet med elever med stora kommunikativa utmaningar” får elevhälsopersonal kunskap och verktyg för att identifiera kommunikativa styrkor och behov samt utveckla arbetssätt som stärker elevernas möjlighet till delaktighet och lärande.

Att se kommunikationen bakom beteendet

En viktig del av kursen handlar om att bredda förståelsen för kommunikation. Deltagarna får fördjupade kunskaper om AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och hur kartläggning kan användas för att fånga elevens kommunikativa förmågor, möjligheter och hinder i olika miljöer.

Genom att systematiskt undersöka hur eleven kommunicerar och hur skolan möter upp elevens kommunikation kan elevhälsan bidra till att skapa rätt stödinsatser och ge skolans personal bättre förutsättningar att möta eleven.

Från kartläggning till utveckling av verksamheten

I utvärderingarna beskriver deltagarna att kursen har stärkt deras kompetens att kartlägga och förstå elever med stora kommunikativa utmaningar. Många lyfter fram att de känner sig tryggare i att ställa relevanta frågor, analysera information och omsätta sina observationer i konkreta rekommendationer.
En särskilt positiv effekt är att kunskaperna inte har stannat hos den enskilda deltagaren. Vid efterföljande handledningstillfällen har elevhälsoteam arbetat vidare med att utveckla sina egna rutiner och arbetssätt.

En särskilt positiv effekt är att kunskaperna inte har stannat hos den enskilda deltagaren. Vid efterföljande handledningstillfällen har elevhälsoteam arbetat vidare med att utveckla sina egna rutiner och arbetssätt. 

Konkreta förändringar i verksamheterna 

Deltagarna beskriver bland annat att de har: 

• utvecklat mallar för kartläggning av kommunikation och AKK 

• skapat tydligare rutiner för informationsöverföring mellan professioner 

• identifierat behov av gemensamma arbetssätt kring elevernas kommunikation 

• tagit fram strukturer för att systematiskt samla in information om kommunikativa styrkor och behov 

• förbättrat dokumentationen kring vilka kommunikativa stöd som fungerar för eleven 

Genom dessa insatser blir viktig kunskap mindre personberoende och mer tillgänglig för alla som möter eleven i vardagen. 

När kommunikationen blir allas ansvar 

Ett återkommande tema i kursen är att kommunikation inte är ett ansvar för en enskild profession. För att skapa förutsättningar för delaktighet behöver elevhälsa, pedagoger och övrig personal ha en gemensam förståelse för elevens kommunikativa förutsättningar och behov. 

När kartläggningen används aktivt i verksamheten blir den ett verktyg för utveckling snarare än en punktinsats. Den kan bidra till att skapa samsyn, underlätta samverkan och säkerställa att eleven möts på ett sätt som främjar både lärande och välbefinnande.

För en mer kommunikativt tillgänglig skola 

Kommunikation är grunden för delaktighet, relationer och lärande. Genom att stärka elevhälsans kompetens inom AKK och kartläggning ökar möjligheterna att tidigt identifiera behov, planera rätt stöd och skapa en mer kommunikativt tillgänglig skolmiljö. 

Vi är stolta över att se hur tidigare deltagare inte bara utvecklat sin egen kompetens utan också bidragit till att skapa hållbara strukturer och rutiner i sina verksamheter. Det är ett viktigt steg mot en skola där alla elevers kommunikation tas tillvara och ges utrymme att utvecklas. 

För dig som arbetar i inom lokal elevhälsa i Malmö stads grundskolor/anpassade grundskolor finns möjlighet att anmäla sig till vår kommande kurs som startar i september, anmälan ligger i Evenemangskalendern på Komin.