Avstämning i ASL-nätverksgrupper

Människor sitter runt bord fullt av block och böcker.
Under vårterminens första träff gjorde ASL-nätverksgrupper en avstämning. Deltagarna fick fundera över var de just nu befinner sig i arbetet med att låta sina elever 'Skriva Sig till Läsning' på dator.

Skriver på rosa och gula post it-lappar.

  • Vad har vi gjort som har fungerat bra? (gula lappar)
  • Vad känns svårt? Vad behöver vi utveckla? (rosa lappar)

När vi satte upp lapparna (se bildspel längst ner) kunde vi se att det har hänt något. Saker som vi diskuterade förra terminen känns mer självklara och kan till och med fungera väldigt bra. Istället har blickarna riktats mot andra saker.

Lapparna anger att elevernas samarbete fungerar bättre. Just det samarbete var något grupperna hade fokus på under förra träffen. Flera faktorer spelar så klart roll såsom att de har börjat lära sig hur de ska samarbeta, när skrivandet går bättre fungerar också samarbetet bättre. Mer om samarbete i ASL-tipsblogg här.

Lapparna visar en insikt om betydelsen av att barnen kan hitta bokstäverna på tangentbordet för att skrivandet ska kännas lätt och för att barnens samarbete ska fungera bra. Nästa gång pedagogerna tar emot en kull elever kommer de tidigt lägga fokus på denna förmåga och efterlyser uppslag till tangentbordsträning. En del finns i ASL-tipslogg här.

Förra terminen efterlyste pedagogerna uppslag till skrivuppgifter. Nu verkar det som om uppslagen kommer mer naturligt utifrån teman och andra inspirationskällor. Om inte annat så märks det i alla skrivtips som har kommit till ASL-tipsblogg – se här.

I alla grupper finns det frustration över teknik och stöd kring användningen av teknik. De större sakerna är en fråga för skolledning och IT-enheten inom grundskoleförvaltningen. Visst stöd finns i ASL-tipsblogg här.

Hur räcker man till för alla?

I de olika grupperna diskuterade hur man gör för att räcka till för alla elever? I två av grupperna konstaterade man att känslan av att inte räcka till egentligen alltid funnits, oavsett om man arbetar med ASL eller inte. Men ASL har på något sätt har fått dem att ställa högre krav på sig själva. ”- Det är som om ASL har gjort mig mer medveten om betydelsen av stötta barnen i deras dialog och skrivande.”

Organisationen – något att gå vidare med

Pedagogerna funderar mycket på hur de ska organisera ASL-arbetet. I stället för särskilda ASL-pass vill de vill gärna att skrivandet på datorer ska vara en naturligt inslag under hela skoldagen. Det förutsätter tillgång till datorer hela under skoldagen, vilket leder till att arbetet måste läggas upp så att barnen arbetar med olika saker vilket i sin tur kanske kräver en annan klassrumsmöblering.

Vad gör man efter ASL?

Förra terminen var det många som undrade hur länge man ska hålla på med ASL?  Genrepedagogik kan vara ett sätt att arbeta vidare med ämnesövergripande språkutveckling och skrivstrategier vid textskapande på datorn. I ASL-nätverksgrupp år 2-3 delade Jenny och Anette på Kirsebergsskolan med sig av hur de arbetar med genrepedagogik i åk 2.

Charlotte Christoffersen
samordnare ASL i Malmö stad