Elevhälsan stärks i skollagen

Personer sitter och arbetar vid tre olika bord.
Psykologenhetens avslutningsdag. Foto: Caroline Söderholm
Vi utvärderar och avslutar läsårets psykologiska elevhälsoarbete, för att snart blicka framåt. Från den 2 juli 2023 stärks skolans elevhälsoarbete i skollagen. I psykologenheten känner vi oss väl förberedda för att leva upp till de nya lagkraven.

Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp och skolenhetesnivå och ske i samverkan med lärare och övriga personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Allt detta gör vi, men naturligtvis kan vi alltid förbättra och utveckla vårt arbete.

Elevhälsans uppdrag

Elevhälsans uppdrag är sedan tidigare att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsoarbete är skolans gemensamma arbete med elevers lärande, utveckling och hälsa. I Malmö lämnar ca 20 % av eleverna åk 9 utan behörighet till gymnasieskolan. För att öka behörigheten behöver alla skolans professioner tänka klokt tillsammans. Vad behöver vi utveckla för att ge alla elever möjlighet att lyckas i sitt skolarbete?

Psykologen en del av det lokala elevhälsouppdraget

Skolpsykologerna i Grundskoleförvaltningen är centralt organiserade, men arbetar lokalt med uppdrag på Malmös alla skolor. Varje skolpsykolog arbetar på 2-3 skolor som del av det lokala elevhälsoteamet på skolan. Skolpsykologen deltar i skolans elevhälsomöten, bidrar med psykologisk kompetens i skolans systematiska kvalitetsarbete och arbetar med psykologiska interventioner till eleverna på individ-, grupp och skolenhetsnivå.

Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå

Elevhälsan arbetar med alla elevers hälsa och lärande. Detta arbete kan ske på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och sker i samverkan med lärare och övrig personal. Psykologen rör sig främst mellan två lagrum; skollagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Vid möten och i utvecklingsarbete, utbildningar, handledningar och konsultationer arbetar psykologen främst med stöd av skollagen. Psykologen stödjer ofta pedagogerna i deras sätt att möta och skapa tillgängliga lärmiljöer för enskilda elever, grupper eller klasser.

När psykologen arbetar med utredning eller har elevkontakt på individnivå, sker arbetet inom Hälso- och sjukvårdslagen och psykologen för patientjournal. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att röja undan hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.

Ett cirkeldiagram som visar antal psykologinsatser.

Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande

Hälsofrämjande och förebyggande arbete handlar om att stärka skyddsfaktorer och minska risken för ohälsa på organisations-, grupp- och skolenhetsnivå.

Hälsofrämjande arbete utgår från ett perspektiv som identifierar generella hälso­främjande faktorer som kan bidra till att stärka elevers lärande, utveckling och hälsa.

Förebyggande arbete handlar om att i ett tidigt skede identifiera och undanröja riskfaktorer och hinder som kan leda till att elever inte når utbildningens mål eller utvecklar ohälsa.

Åtgärdande arbete handlar om att identifiera och åtgärda olika typer av brister i skolans arbete med elevers lärande, utveckling och hälsa. Det kan exempelvis gälla utredning av behov av stöd, psykologbedömning, skolformsutredning och att främja närvaro.

Det finns ett samband mellan det förebyggande, hälsofrämjande och det åtgärdande arbetet. Stödinsatser till enskilda elever kan synliggöra utvecklingsområden för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet även på grupp- och skolenhetsnivå.

Ett cirkeldiagram.

Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete.

Rektor leder och samordnar samverkan mellan lärare, skolans elevhälsa och övrig personal. Alla behöver bidra med sin yrkesprofessions specifika kunskap för att utveckla samverkan. I det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs vad skolan gör, varför detta görs och vad det ska leda till. Elevhälsans arbete ska vara en integrerad del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att främja alla elevers lärande, utveckling och hälsa.

Det ser väldigt olika ut hur involverade psykologerna är i skolornas kvalitetsarbete. På en del skolor är psykologerna med och faciliterar, utbildar och handleder personal i linje med skolornas åtagande. Exempel på teman kan vara närvaroarbete, lärmiljö för elever med neuropsykiatrisk problematik eller nyanländas lärande.

Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Att samarbeta med hälso- och sjukvården och socialtjänsen kring elevers hälsa och utveckling är en självklar del av psykologens arbete. Skolpsykologen deltar ofta i SIP-möte, där en samordnad individuell plan för eleven upprättas. Vid SIP-mötet samverkar kommun och region för att samordna insatser. Vid dessa möten är ofta skolan en viktig part, för att få en fungerande situation för eleven. Inför psykologutredningar är det också viktigt att ta del av tidigare gjorda utredningar, som eventuellt gjorts inom hälso- och sjukvården. Skolpsykologen remitterar även elever för fortsatt utredning, exempelvis till barnpsykiatrin.

På chefsnivå sker också ett samarbete mellan skolan och regionen, för att få samarbetet kring elever med språkstörning, dyslexi, neuropsykiatrisk funktionsvariationer eller intellektuell funktionsnedsättning att fungera. Skolan har ansvar för elevernas inlärningsmiljö samtidigt samtidig som eleven kan ha stöd kring sin problematik från logopedmottagning, barnpsykiatri eller habilitering. Tillsammans kan vi skapa goda förutsättningar för elevernas utveckling, motivera dem i skolarbetet och öka tron på den egna förmågan.

Skolpsykologen har, som framgår ovan, många samarbetspartners, förutom elev och vårdnadshavare. Får vi till ett gott samarbete, där vi alla arbetar i samma riktning kommer vi också skapa goda förutsättningar för eleverna att lyckas!  Tillsammans arbetar vi för Varje elevs bästa skola!

 

Bloggen är skriven med inspiration från Elevhälsoarbetet stärks i skollagen – Skolverket