En dag hos skollogopeden

Vi skollogopeder är fortfarande inte så kända och det är många som undrar vad vi egentligen kan pyssla med om dagarna. Därför tänkte jag att ni kunde få följa med och se hur en dag kan se ut för mig.

Under skoldagen har jag för det mesta elever hela tiden. Jag ger då extra anpassning eller särskilt stöd i form av språk- och kommunikationsträning. Just nu arbetar jag med narrativa texter med ett flertal elever men jag tränar även många andra bitar. Det vi har möjlighet att göra när jag arbetar en-till-en med elever med saker som de samtidigt arbetar med i klassen, är att vi kan gå igenom extra noga, träna extra många gånger och fokusera på precis det som eleven har svårt för. Något som kan vara svårt att få till i helklassundervisning. Vår träning kan till exempel se ut såhär:

Vi tränar genom att titta på många olika exempel. Vilka ledtrådar hittar vi för att lista ut när berättelsen utspelar sig? Var någonstans? Vilken eller vilka är karaktärerna? Vad vet vi och vad tror vi?

Först planerar vi och sedan formulerar vi. Som stöd har vi bild och förklaring till de olika delarna i en orientering och förslag att välja på. Hur kan vi göra vår orientering ännu bättre? Kan vi lägga till gestaltande beskrivningar istället för att skriva rakt ut? Kan vi laborera med ordningen? Vi tränar många gånger och det blir lättare efterhand.

Innan vi börjar producera måste vi planera vår text. Stödstruktur med bildstöd för alla delar vi måste få med hjälper till. Vi har tränat många gånger på vad de olika delarna innebär innan vi börjar planera vår egna text.

Planering – check! Redan nu vet vi vad vi kommer att jobba med nästa gång. Jag arbetar mycket med att tydliggöra att textproduktion är en process med flera steg. Alla delmoment är viktiga och behöver tränas på.

Det här var några av de stegen jag arbetar med när jag arbetar med narrativ text, men jag tränar även på många fler saker med mina elever. Berättandeförmåga är en sammansatt förmåga och vi tränar på alla delar: innehåll, struktur, språklig form och anpassning till lyssnaren/läsaren. Läs gärna blogginlägget Fem förmågor som krävs för att kunna berätta på Språkforskningsbloggen om du vill lära dig mer om det. (Materialet jag använder har jag satt samman själv (med bilder från MyCuteGraphics), bland annat utifrån inspiration från forskningen kring Gillam & Gillams ”Skill”-program. Även det kan du läsa mer om på språkforskningbloggen. Varken mitt eller Skill-materialet finns tillgängligt men det har påbörjats en översättning av Skill till svenska så förhoppningsvis kommer det snart gå att få tag på.)

Eleverna har gått hem för dagen och andra arbetsuppgifter tar vid, som t.ex. att översätta ämnesövergripande ord med bildstöd till engelskundervisningen. Bildstödet kan dels hjälpa till med förståelsen och inlärningen av begreppen (tillsammans med god undervisning och träning på innebörden!) men kan också fungera som ”en brygga” mellan två språk.

En återkommande syssla för en skollogoped, eller logoped överlag, är att ha en träff med lamineringsapparaten. Här laminerar jag läsförståelsestrategierna från THIEVES med bildstöd.

Bildstöd, bildstöd, bildstöd… Passar på att visa en kollega hur man kan använda appen Keynote för att göra bildstödsmaterial med Widgitsymboler vilket är den symbolbas som vi använder oss mest av för bildstödsmaterial.

Sedan är det dags för att planera en föreläsning om språkstörning tillsammans med min logopedkollega Mia som en del av våra kompetenshöjande insatser här på Rosengårdsskolan där vi håller till.

Såhär kan en dag se ut för mig som arbetar som skollogoped inom grundskolan. Det är roliga och omväxlande arbetsuppgifter med språk- och kommunikationsutveckling som den röda tråden!