Fler unga stannar i skolan – starka resultat från Malmöprojekt

Projektet, som delfinansierats av Europeiska socialfonden, har stöttat omkring 250 ungdomar i avgörande skeden av deras skolgång, med särskilt fokus på övergången till gymnasiet. Resultaten visar att en stor majoritet av de ungdomar som fått stöd både påbörjar och fortsätter sina studier.

– Vi ser att det är kritiskt just vid uppstarten på gymnasiet. Ibland är det till synes små saker som kan göra ett en elev stannar hemma. Att man inte lyckas hämta ut sin dator eller kan köpa ett busskort till exempel säger Nina Lanje, projektledare.

Hög kvarvaro i gymnasiet

En av de tydligaste effekterna är att fler ungdomar stannar kvar i gymnasiet. Inom delprojektet Mind the gap är hela 88 procent – 46 av 52 elever – fortfarande kvar i gymnasiet efter sex månader. Ytterligare 40 elever förväntas göra övergången till gymnasiet 2026.

– Vi följer eleverna under hela nian och stöttar dem i gymnasievalet. En insikt är att det inte bara är eleverna som har låg kunskap om gymnasiet utan även systemet kring dem. Vårdnadshavare behöver ofta lika mycket information och stöd som eleven, säger Nina Lanje.

Även andra insatser visar goda resultat. Av de elever som fått stöd genom Närvaroteamet och gått vidare till gymnasiet fortsätter majoriteten sin skolgång med god närvaro. Parallellt har många elever brutit social isolering och återfått kontakten med skolan.

För de barn och ungdomar som blir placerade och har fått stöd av skolsamordnare har flertalet av eleverna påbörjat sin skolgång snabbare än de som inte fått stöd av en skolsamordnare. För dessa elever är en kontinuerlig skolgång avgörande för deras framtid.

Sammantaget bekräftar resultaten bilden av att tidiga, samordnade insatser är avgörande för att unga ska lyckas i skolan.

Förändringar som lever vidare

Projektet har inte bara hjälpt enskilda unga, utan också förändrat arbetssätt inom Malmö stad. Flera metoder, som närvaroteamet, bättre övergångar till gymnasiet och stärkt samverkan, har visat goda resultat och införs nu i ordinarie verksamhet.

Det finns också en stark förväntan på att vårdnadshavare ska ta ett stort ansvar i övergången, men alla har inte förutsättningarna. Det kan handla om språkliga hinder eller egna utmaningar. Ofta ser vi också att ungdomarna är lojala och skyddar sina föräldrar genom att säga att allt är lugnt, trots att de bär på en enorm stress, berättar Nina Lanje.

Närvaroteamet permanentas och skolsamordnarrollen förlängs och kan på så sätt nå fler tidigare. Samverkan mellan skola, socialtjänst och andra aktörer har förbättrats, vilket gör att unga fångas upp snabbare och får mer samordnat stöd.

Sammantaget lever projektets resultat vidare och stärker det långsiktiga arbetet.

Viktiga lärdomar framåt

En central insikt från projektet är att övergångarna i utbildningssystemet är särskilt känsliga – men också avgörande möjligheter att göra skillnad. Genom att fånga upp unga i rätt tid och erbjuda samordnat stöd går det att bryta negativa mönster.

– Vi behöver vara ett sammanhängande ”vuxensystem” för eleverna. Relationer är viktigt för de elever som riskerar att inte klara övergången till gymnasiet. Med projektets lärdomar kan vi fortsätta att utveckla ett sammanhängande system tillsammans, förklarar Nina Lanje

Samtidigt pekar projektet också på kvarstående utmaningar, där unga fortfarande riskerar att falla mellan olika system och ansvar. Sommaren är till exempel sådant glapp där grundskolan har släppt eleverna och gymnasiet inte tagit vid, samtidigt som det finns en stor ovisshet för eleven.

Men med de resultat som nu presenteras finns dock en tydlig riktning framåt: tidiga insatser, nära samverkan och individfokus ger effekt – både för den enskilde och för samhället i stort.

Ulrika Mebius