Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan

Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö. Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda.

Av Red. Pedagog Malmö

Publicerad 16 januari 2014

Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Efter att ha deltagit i en forskningscirkel på FoU Malmö-Utveckling är hon nu verksam som matteutvecklare i skolområdet. Jenny är nyckelperson på skolan i arbetet med att utveckla Formativ bedömning.

Anette och Jenny har haft sin 2:a sedan förskoleklass. Klassen består av 33 barn och de har två klassrum till sitt förfogande. Annette har huvudansvar för matematikundervisningen och Jenny för undervisningen i svenska. Anette och Jenny påpekar att de från början har varit mycket noga med att barnen ska se sig som en enda klass. Arbetssätt och strukturer är det samma oavsett vem de är hos.

Handalfabetet och Bornholmsmodellen

Anette och Jenny inledde arbetet med barnens språkliga medvetenhet med hjälp avBornholmsmodellen. Några barn kunde läsa redan i förskoleklass men väldigt många var språksvaga. Majoriteten av barnen har annat modersmål men även barn med svenska som modersmål behövde utveckla språket.

Jenny som har erfarenhet från att ha arbetat i särskola fick en ingivelse om att prova handalfabetet när de introducerade bokstäverna. Att ge barnen ett visuellt stöd för varje bokstavstecken visade sig falla väldigt väl ut. Barnen blev väldigt intresserade av hur ord är uppbyggda och för en del barn blev det lättare att läsa handrörelserna än ett bokstavstecken i ett ord. Barnen uppskattar fortfarande att få stöd av handalfabetet när de diskuterar stavning med Anette och Jenny.

Datorn som skrivverktyg

Andra terminen i åk 1 fick klassen tillgång till bärbara datorer. I barnens fortsatta skriv- och läsutveckling ville Jenny gärna prova Tragetons strategi ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator. För Anettes del blev det mest lärspel i matte. Men när de kom kontakt med genrepedagogiken såg hon nya möjligheten med att använda datorerna i matematikämnet.

Genrepedagogik

Inför 2013 bestämde skolområdet Kirseberg att göra en språksatsning och valde att fördjupa sig i genrepedagogik. En grupp pedagoger har läst litteratur och diskuterat med stöd från läs- och skrivutvecklaren Christina Hultén. Nu började Anette se hur hon kunde använda datorn som verktyg för språkutveckling och skrivande även i matematik.

Lattjo Lajban-lådor

Anette ger ett exempel på hur eleverna först får samtala och diskutera kring likheter och skillnader mellan fyra föremål i en Lattjo Lajban-låda (introducerat av Brasse). Det gör att begrepp sätter sig samtidigt som de tränar sin språkliga förmåga. Därefter får eleverna skriva en beskrivande text och en argumenterande text på datorn. (Se fler bilder längst ner.)

Datorn en förutsättning för skrivprocesser

Anette och Jenny menar att barnen aldrig skulle bearbeta sina texter på det sätt som de nu gör om det inte hade varit för datorn. Texterna skulle helt enkelt inte få den kvalitet eller den längd de nu får om de skulle hålla på och sudda och skriva om för hand med penna.

“Våga fråga”

Just idag har klassen haft ett arbetspass under rubriken ”Våga fråga”. Då utgår skrivandet från någon fråga barnen själva bestämmer. Dagens fråga handlade om lussekatter. Arbetet inleddes med att barnen fick skriva hur de TROR att en lussekattser ut, och hur de TROR att man gör lussekatter. Det ska resultera i en beskrivande text och en instruerande text. Skrivandet i klassen utgår ofta från Cirkelmodellens fyra faser:

– Först “tror” vi, sedan söker vi information. När vi har tittat på modelltexter får barnen skriva en text i grupp. Till sist skriver barnen en text på egen hand, förtydligar Jenny.

Dagens ämne lämpade sig till att låta barnen själva söka information på internet. Men i många andra fall har Jenny och Anette gett eleverna utvalda texter och bilder att studera.

– Det blir inget tyst klassrum med det här arbetssättet, påpekar Jenny och fortsätter. Å andra sidan är det ett arbetssätt som ger energi och barnen arbetar väldigt engagerat i koncentrerat. Jag tycker det tysta är svårare, säger Jenny.

Hållplatser för Formativ bedömning

I dialog med kamrater och vuxna jämför barnen hela tiden sina texter med exempel som finns uppsatta på väggarna i klassrummen (se bilder längre ner). Dessa exempel är uppdelade på olika “hållplatser” som en slags delmål och bedömningssteg för barnen. Barnen försöker bestämma vilken hållplats deras text passar in på. Anette och Jenny har inspirerats till dessa “Hållplatser” under enföreläsning med Linda Björck i Kristianstad.

– Barnen förstår att de är på en resa där de kommer längre och längre. Man hoppar på bussen, åker till en hållplats, sedan hoppar man på igen och åker till nästa. Hållplatserna utmanar och synliggör målen för barnen. Barnen lär sig också att sätta ord på sina lärprocesser, säger Jenny.

Affisch med läsfixarna.

Strategier för läsförståelse

Nu när barnen har börjat bli goda läsare har Anette och Jenny även börjat undervisa barnen i lässtrategier. De har börjat prova sig fram efter att ha läst Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. De använder sig av fyra huvudstrategier som ingår i Reciproc undervisning. På väggen hänger en plansch med de fyra strategierna.

Spågumman Julia (förutspår)
Nicke Nyfiken (ställer frågor)
Fröken detektiv (klargör otydligheter)
Cowboy Jim (fångar in det viktigaste)

Klassrumsmöbleringen

De flesta av elevborden står vända mot väggarna. På golvytan i mitten finns närmast skrivtavlan en matta för samlingar i ring. Centralt på golvytan finns en stor hörnsoffa och bakom den ett större gruppbord.

När eleverna skriver och jobbar enskilt eller i par sitter de vid borden längs med väggarna. En grupp kan sitta vid gruppbordet där de får handledning. Anette och Jenny har tillgång till tio bärbara datorer. Oftast har de fem datorer var och barnen cirkulerar vid datorerna.

Tänkte ni så här om er undervisning för två år sedan?

– Nej, svarar de. Det gjorde vi inte. Nu har vi mycket mer fokus och struktur för hur vi kan utveckla barnens språk. Genrepedagogik satte igång en process hos oss. Vi började fundera på vad vi gör och vi började sätta ord på det – både för oss själva och för barnen, förklarar Anette och Jenny.

Text, foto och illustration:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

Litteratur: