Hämmande eller främjande inlärningsmiljö?

Hälsa och lärande går hand i hand

När man inte mår bra är det svårt att fokusera och koncentrera sig på att lära och att prestera. Minnet påverkas och tankarna flyger iväg till annat än skoluppgiften. Det är viktigt att vi som arbetar i skolan är uppmärksamma på när ett barn inte lär och utvecklas som förväntat. Det kan vara tecken på något som händer i livet just nu, men det kan också vara tecken på en mer varaktig svårighet, så som trauma eller neuropsykiatrisk problematik.

Det är inte lätt att ha inlärningssvårigheter i skolan

En del elever möter skolpersonal som förstår och möter dem utifrån deras specifika behov. En del elever har föräldrar som känner sitt barn väl och kan förklara vad barnet behöver för stöd för att lyckas. Dessa elever blir medvetna om hur de kan använda sina starka sidor, färdigheter och kognitiva förmåga för att klara att arbeta med det som är svårt. De tror på sin egen förmåga och kan tryggt arbeta vidare med det som är svårt.

Andra elever har inte detta stöd. Elever som har svårt att läsa, skriva, räkna eller fokusera kan få det väldigt kämpigt i skolan, om varken lärare eller föräldrar uppmärksammar elevens svårigheter. Att inte förstå vad man läser eller hinna läsa klart, kan tära på självförtroendet. Det är lätt att känna;  ”jag är inte som andra, jag kan inte det andra kan, jag har svårt att förstå och jag hinner aldrig färdigt”. Det tär på självkänslan. Skolan blir inte rolig och eleven blir allt mindre nyfiken och motiverad att lära nytt.

Fokus på friskfaktorer som främjar utveckling och hälsa

För att skolan ska bli en salutogen faktor i elevernas utveckling, behöver vi i skolan inte bara uppmärksamma det som inte fungerar, utan vi behöver uppmärksamma elevernas starka kognitiva förmågor och färdigheter. En elever med positiv självbild, som är trygg i vetskapen om vad hen tycker är roligt och kan, har också lättare att arbeta med det som är svårt och ibland också tråkigt.

Kognitiva styrkor, kunskaper och intressen blir en viktig tillgång i arbetet med att lära nytt och träna det som är svårt. Skolpersonalen har en viktig uppgift i att hjälpa elever som kämpar med inlärning och skolmotivation, att bli uppmärksamma på det som fungerar. Ofta är vi i skolan bättre på att uppmärksamma och prata om det som inte fungerar, än att arbeta och stödja eleven med att möta motståndet i att öva och pröva.

Att bli sedd, att bli lyssnad på, att vara någon

Om vi vill att elever med svårigheter ska lyckas i skolan, måste vi hjälpa dem att lyckas. Vi måste se dem, lyssna på dem och finnas nära dem i deras utveckling och lärande. Om vi visar eleverna att vi tror att de kommer att klara av en svåra uppgifter, och visar att vi finns med både i med- och motgång, så är det sannolikt att de kommer att lyckas.

I psykologin pratar vi om self-efficacy eller tilltron till den egna förmågan. Det är en individens tro på den egna kapaciteten att handla och agera  på ett sätt som är nödvändigt för att nå ett specifikt mål. Om en elev tror att den kommer att få godkänt i ett ämne och vet vad som krävs för att klara detta, ökar sannolikheten att eleven också får godkänt. Det är skolpersonalens uppgift att stödja eleven i sitt lärande, så att eleven kan göra det som krävs för att lyckas. Som skolpersonal behöver vi veta vad vi ska göra för att stödja eleven i sitt lärande och tro på att eleven kommer att lyckas.

Det blir som det blir, när vi gör som vi gör

På samma sätt som eleverna kan känna hopplöshet i en svår skolsituation, kan lärarna känna hopplöshet i hur de ska leda lärandet. Lärarna kan känna att de saknar de kunskaper och den kompetens som behövs för att möta eleven i dess inlärning. Ger lärarna upp hoppet om elevens utveckling, så kommer eleven med hög sannolikhet att misslyckas med sin skolprestation och hämmas i sitt lärande.

Då behöver pedagoger och elevhälsopersonal hjälpas åt att vända elevens utveckling och skapa en trygg och säker inlärningsmiljö som inspirerar till lärande. I skolforskningen talar vi om collective-efficacy, vilket handlar om skolpersonalens tillit och tilltro till den gemensamma förmågan att skapa en främjande inlärningsmiljö och leda eleverna i deras lärande. Ingen ska stå ensam i ett utmanande arbete. Vi behöver samarbeta för att hitta lösningar. Är vi trygga i vårt samarbete och kan lita på vår gemensamma kunskap och kompetens så är sannolikheten stor att vi kommer att lyckas i vårt arbete.

Psykologisk elevhälsa

Har du som lärare eller ni på er skola svårt att förstå en elevs svårigheter eller hur ni ska stödja elever som visar motstånd i lärandet, så ta kontakt med ert elevhälsoteam. Elevhälsan ska tillsammans med lärarna bidra med aktuell kunskap om elevernas hälsa, lärande och vad som kan främja eller hindra elevernas utveckling samt tillsammans verka för en god lärmiljö på skolan.

I varje elevhälsoteam finns en skolpsykolog.  Skolans psykolog har kunskaper om barn och ungdomars normala utveckling och lärande och kan hjälpa till att identifiera och stödja, när utvecklingen hos en elev inte följer det förväntade. Tillsammans kan vi reda ut, vad som är problematiskt och arbeta fram vad som behöver göras för att stödja eleven.

I Psykologenheten finns en samlad kompetens kring vad som kan hämma eleverna i deras utveckling. Vi stödjer skolor och personal med fortbildning och handledning, för att vi tillsammans ska kunna skapa en hälsofrämjande skola för alla elever. Tillsammans skapar vi främjande inlärningsmiljöer, där möjligheterna för eleverna att lyckas är hög!