Skolverkets Läslistor
Hugg några barn och läs!
Malmös satsning på förskolebibliotek sprider sig och med den reviderade läroplanen kommer förmodligen intresset att öka ytterligare. Redan i april konstaterade den dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke att förskolan har en kompenserande roll när det gäller högläsning: ”När vi ser vilka barn som halkar efter i skolan är det barn som inte har läst lika mycket när de växte upp, inte har blivit lästa för lika ofta. Där kan ju förskolan spela en helt avgörande roll och därför vill vi att det ska finnas ett litet förskolebibliotek på varje svensk förskola.” (Sveriges Radio 180410)
Under vintern och våren kommer varje förskola i Sverige att tilldelas ett digert bokpaket med böcker hämtade från 2018 års utgivning. Det kan ses som en rejält tilltagen grundplåt för att kunna bygga upp ett eget bibliotek på förskolan.
Vi känner redan till formuleringen i den reviderade läroplanen: ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” Hur gör vi? Vad döljer sig bakom orden ”stimulerande miljö” och ”samtala”. Det är väl knappast läsvilan som åsyftas, även om den är en underbar stund av dagen. Förskolebiblioteket kan vara just en sådan plats som läroplanen beskriver (en stimulerande miljö) och där en avskild grupp får möjlighet att samtala om texterna, för att bland annat nå en fördjupad förståelse av innehållet samt bygga vidare på ordförrådet.
Men egentligen, vad väntar vi på? Hugg en grupp barn, ta en bok, läs och prata om det lästa så gör vi skillnad! Vill ni dessutom bygga upp ett förskolebibliotek eller underhålla ett redan befintligt förskolebibliotek, så tar ni kontakt med ert pedagogiska utvecklingsteam.