Hur lär sig lärare att undervisa med digitala verktyg?

Under intervjuerna passade vi också på att fråga lärarna hur de själva lär sig att använda och undervisa med digitala verktyg och hur deras skolor organiserar för att stödja deras lärande och utvecklingsarbete. Här delar vi några reflektioner om det vi fick syn på. Mer detaljerade beskrivning och sammanfattningar finns i Lärares lärande med digitala verktyg och resurser som ligger på Komin och är tillgänglig för personal i Malmö stad. 

Den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet betonar att skolledare och huvudmän behöver en förmåga att leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna och personalen en“kompetens att välja och använda digitala verktyg i undervisningen. Många forskare och skolutvecklare påpekar också att lärande och utvecklingsarbete kring digitalisering behöver leda till förändringar i verksamheten på många olika nivåer, för elever, lärare, IKT-stöd, skolledare m.fl. (Håkansson-Lindqvist & Pettersson, 2019; Sjöblom & Jensinger, 2020).

Våra intervjuer ger en mångfacetterad bild av utvecklingsarbetet och lärandet rörande digitala verktyg och resurser i Malmö stads skolor. Spretigheten i lärarnas uttalanden pekar mot att det är utmanande att organisera det lärande och utvecklingsarbete som behövs för att verksamheterna ska kunna ta vara på de didaktiska, pedagogiska och organisatoriska möjligheter de digitala verktyg och resurser erbjuder.  En möjlig delförklaring kan vara att digitala verktyg och resurser, men även lagar och styrdokument, förändras och utvecklas relativt snabbt och att det därför inte är alldeles självklart för varken lärare eller skolledare vilken riktning deras lärande och utvecklingsarbete bör ta.

Deltagarnas svar tyder på att många skolor i Malmö kommit långt i sitt digitaliseringsarbete och har en tydlig riktning som lärarna är väl medvetna om. På andra skolor verkar handlingsplaner, organisation och målsättningar med digitaliseringsarbetet inte vara lika välförankrade hos lärarna. En dålig förankring är problematiskt i relation till att många forskare menar att en gemensam vision och målsättning är viktig för att ta till vara på personalens potential och möjligheterna att utveckla verksamheten genom kollegialt och kollektivt lärande (exempelvis Håkansson & Sundberg, 2016; Rönnström & Johansson, 2021; Scherp, 2013).

Lärarnas berättelser synliggör att skolledarnas engagemang är centralt och avgörande för digitaliseringsarbetet (jmfr. Håkansson-Lindqvist & Pettersson, 2019). En rimlig tolkning av intervjuerna är att skolledare ofta visat ett stort personligt engagemang samt deltagit aktivt i digitaliseringsarbete och utbildningsinsatser på de skolor där lärarna uttrycker att det finns en tydlig riktning, vilket ligger i linje med vad forskare betonar (Håkansson-Lindqvist & Pettersson, 2019; Pettersson, 2021). 

Intervjuerna pekar vidare mot att många skolledningar satsar ganska hårt på utbildningsinsatser för att lärarna ska bli Google certified teachers. Vissa av deltagarna ifrågasätter rimligheten i att lägga mycket tid och energi på att lära sig så många av Googles olika verktyg och resurser. Denna bild bör dock nyanseras med att andra lärare och specialpedagoger uttrycker att just dessa satsningar bidragit till att arbetet tagit fart och att hela skolan stärkt sin användning av digitala verktyg och resurser. 

Resultaten synliggör också att många skolor genomför utbildningsinsatser kring digitalisering på exempelvis gemensamma studiedagar, men att det ofta handla om genomgångar av programvaror och system som lätt kan uppfattas som ovidkommande eller komma vid fel tidpunkt. En rimlig tolkning av intervjuerna är att deltagarna förordar mer riktade utbildningsinsatser med praktiska moment och övningar och en tydlig koppling till lärarnas arbete, exempelvis att IKT-pedagoger och kollegor med erfarenhet av undervisning med digitala verktyg delar med sig av sitt kunnande om relevanta program och hur undervsningen kan läggas upp.

Det kollegiala utbytet, lärandet och utvecklingsarbetet i exempelvis ämnes- och arbetslag beskrivs ofta som ännu viktigare än andra utbildningsinsatser. Den bild som framträder ligger i linje med skolforskning som betonar att lärande handlar om individers möjligheter att agera i praktiker (aktiviteter) och att lärares lärande därför behöver kopplas till lärarpraktiken och aktiviteter i klassrummet (Kemmis m.fl. 2013; 2017). Enligt detta synsätt behöver lärare alltså lära sig hantera digitala verktyg och utveckla undervisningen tillsammans med kollegor för att förändra lärarpraktiken och vad som räknas som att vara en bra lärare och kollega. 

Avslutande reflektioner

Att det kollegiala lärandet och utvecklingsarbetet framstår som så viktigt för lärarna innebär att skolledare och andra som arbetar med digitaliseringsfrågor behöver fundera på vilka lärare som riskerar att lämnas ensamma. Flera lärare i praktisk-estetiska ämnen som deltagit i intervjuerna uttrycker förhoppningar om att de ämnesnätverk som startas upp inom grundskoleförvaltningen i Malmö även ska bli ett forum för kollegialt lärande och utbyte kring digitaliseringsfrågor. Kanske behövs det någon form av nätverk mellan olika skolor och grupper för att möjliggöra lärande även i andra ämnen och stärka den likvärdighet som lyfts fram som ett delmål i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet?

Forskning om skolutveckling betonar att nätverk med lärare och skolledare som arbetar med liknande utmaningar och frågor är viktiga och ofta bidrar till en jämnare och snabbare skolutveckling (Brown & Poortman, 2018) I Malmö stad finns många skickliga lärare och skolor som kommit långt i sitt digitaliseringsarbete. Att ta till vara på, vidareutveckla och sprida deras kunnande och erfarenheter bör rimligen vara värdefullt i en situation där skolverksamheterna ständigt måste lära sig hantera digitala verktyg och resurser. Att bygga nätverk och arbeta strukturerat med spridning kan exemepelvis vara extra värdefullt för mindre enheter och ämnen där lärare har svårt att utveckla undervisningen för sitt ämne och sin elevgrupp tillsammans med kollegor på den egna skolan. 

Referenser

Brown, C., & Poortman, C. (2018). Networks for learning: effective collaboration for teacher, school and system improvement. NY: Routledge. 

Håkansson-Lindqvist, M., & Pettersson, F. (2019). Digitalization and school leadership: on the complexity of leading for digitalization in school. International Journal of Information and Learning Technology, 36(3), 218–230.

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse (Första utgåvan, första tryckningen ed.). Stockholm : Natur & Kultur.

Kemmis, S., Edwards-Groves, C., Lloyd, A., Grootenboer, P., Hardy, I., & Wilkinson, J. (2017). Learning as Being ‘Stirred In’ to Practices. In Practice Theory Perspectives on Pedagogy and Education (pp. 45-65). Singapore: Springer Singapore.

Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P., & Bristol, L. (2013). Professional Learning as Practice Development. In Changing Practices, Changing Education (pp. 127-155). Singapore: Springer Singapore.

Pettersson, F. (2021). Understanding digitalization and educational change in school by means of activity theory and the levels of learning concept. Education and Information Technologies, 26(1), 187-204. 

Rönnström, N., & Johansson, O. (2021). Slutord – och blicken framåt. I Att förbättra skolor med stöd i forskning: Exempel, analyser och utmaningar (Första utgåvan ed.). Natur och kultur.

Scherp, H. (2013). Lärandebaserad skolutveckling: Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur

Sjöblom, M., & Jensinger, E. (2020). Att integrera digitalisering och kollegialt lärande: Om skolutveckling (Upplaga 1 ed.). Lund: Studentlitteratur

Utbildningsdepartementet (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad 2022-08-17 från https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf 

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som har framkommit vid fokusgruppsintervjuernaintervjuerna med lärare? Här hittar du tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande:

• Lärare ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg (2022-01-14)
• Digitala verktyg i matematikundervisningen (2022-02-03)
• Digitala verktyg i svenskundervisningen (2022-03-01)
• Vi gör både och – ofta tillsammans (2022-03-17)
• Att använda digitala verktyg på lågstadiet – vad tillför det? (2022-04-26)
• Digital kompetens i SO-ämnen (2022-05-23)
• Hur får vi syn på elevers erfarenheter av digitala verktyg i skolarbetet? (2022-08-17)
• Lärares inkluderande och kompensatoriska arbete med digitala verktyg och resurser (22-08-23)
• Digitala verktyg i NO-undervisningen (2022-09-06)
• Digitala verktyg och ämnet teknik (2022-09-22)