Gå direkt till innehållet

Digitala verktyg i NO-undervisningen

Publicerat: Skribent: Karin Ollinen

Vid undervisning i NO-ämnen, används fler specialiserade digitala verktyg än i exempelvis SO-ämnen. Det handlar bland annat om möjligheter med visualiseringar. Samtidigt beskriver lärarna som undervisar i NO-ämnena i hög grad möjligheter som är applicerbara på många andra ämnen. Detta och en hel del annat beskrivs i följande blogginlägg som är det nionde där resultat från fokusgruppsintervjuer med grundskollärare i Malmö stad presenteras.

I detta inlägg sammanställs vad som framkommit i intervjuer med lärare i NO-ämnena inom uppdraget Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande. Det är 3 grupper med sammanlagt 11 lärare som undervisar i NO-ämnen från 10 olika skolor som intervjuades.

Styrdokument och användning

När dessa intervjuer genomfördes arbetade lärarna utifrån LGR11. Innehållsmässigt så har det inte skett så stora förändringar utifrån användning av digitala verktyg, men det finns delar som nu uttrycks på ett lite annorlunda sätt. “Såväl digitala som analoga verktyg” är skrivningar som finns med i båda läroplanerna under både syfte och centralt innehåll i biologi, fysik och kemi. Det handlar om att eleverna ska kunna hantera digitala verktyg. I LGR 22 har begreppet Simulering som tidigare fanns med i det centrala innehållet i alla tre NO-ämnen tagits bort. Söka information samt granska och värdera källor får däremot en större plats i de nu aktuella kursplanerna.

Lärarnas användning i undervisningen

Undervisning handlar om att som lärare organisera lärandet för elever genom att exempelvis göra ämnesinnehållet tillgängligt. Flera av de intervjuade lärarna poängterar att stora delar av NO-undervisningen är ganska hands-on. Exempelvis handlar det om att genomföra laborationer och att använda sin kropp när de visar på fenomen. Samtidigt framkommer en del exempel på när de digitala verktygen kompletterar och ger ett mervärde till undervisningen i NO-ämnena.

Lärare på lågstadiet säger i intervjuerna att deras elever får tillgång till lättillgänglig fakta tack vare de digitala verktygen. Det kan exempelvis handla om faktainnehåll som presenteras i form av en film eller uppläst text. Ibland är det förklarande bilder som läraren visar för alla med hjälp av en projektor. Många lärare, oberoende av vilket stadie de undervisar på, beskriver hur de använder korta faktafilmer som de tittar på tillsammans med eleverna och som eleverna kan ta del av på egen hand. Ju äldre eleverna är desto vanligare är det att Classroom används för att exempelvis lägga länkar till faktafilmer. Det blir ett stöd när undervisningen ska organiseras. En lärare beskriver det så här:

Om man jobbar med ett arbetsområde så kan man länka till lite svårare grejer. Beroende på var man befinner sig i sin kunskapsutveckling så kan de ta del av material på olika nivåer på ett enkelt sätt.

Att Classroom förenklar möjligheten att individanpassa undervisningen har framkommit vid många intervjuer. Utifrån möjligheten med exempelvis filmer så beskriver en del av lärarna att de ofta tittar på filmerna tillsammans i klassrummet, men att det sedan utifrån elevernas behov finns möjlighet att titta på dem upprepade gånger.

Lärarna på högstadiet beskriver att deras elever uppskattar och tycker att det är roligt med laborationer. Lärarna föredrar laborationer på plats i labbsalar, men ibland är det inte möjligt att genomföra vissa laborationer. Då kan en animerad laboration och simulering vara ett alternativ. Det finns en del som har producerats på universiteten och som är tillgängligt på nätet. Under intervjuerna framkommer det att sådana ibland används på högstadiet som ett komplement.

Ibland kan man se på saker som vi inte kan se på plats och inte har utrustning till. Vi gjorde en syra bas-labb med pH-papper och BTB som vanlig labb i kemisalen. Sedan hade jag dem i helklass. De fick då repetera det och då använda den simuleringen med vätejoner [digitalt] och då se att pH-värdet förändras.

Lärarna är tydliga med att de inte anser att en simulering kan ersätta en traditionell laboration som är möjlig att genomföra, men att det kan var ett värdefullt komplement. Intervjuerna genomfördes under pandemin. Ett par av lärarna på högstadiet menade att de hade önskat större kunskaper om var och vad de kunde hitta denna typ av digitala laborationer.

Elevernas lärande och användning

Vid undervisning i NO-ämnena finns det en mängd begrepp som elever behöver förstå. Flertalet av de intervjuade lärarna beskriver hur digitala verktyg kan hjälpa till med detta. Olika typer av bildstöd nämns av alla, men även möjligheten att som elev att repetera vid upprepade tillfällen med hjälp av digitala verktyg.

Dokumentation, exempelvis i form av en laborationsrapport skrivs oftast digitalt. Lärarna menar att det innebär en ökad möjlighet för eleverna att skapa tydliga rapporter. Det blir lättare att få en klar struktur och elever som behöver, kan använda sig av kompensatoriska verktyg. Lärarna menar också att när elever skriver i digitala dokument är det lättare för dem att återkoppla och ge eleverna feedback under tiden de skapar sina rapporter. Dessa kan också innehålla digitala bilder:

[Det finns möjlighet att] använda mikroskop i stället för att rita av. Så fotograferar man, lägger in en tydlig bild så att ungarnas produktion blir mycket snyggare.

Samtidigt som de digitala bilderna ger nya möjligheter så innebär det också svårigheter i och med att eleverna inte kan rita och göra skisser på ett enkelt sätt på sina Chromebook. Ett annat hinder som lärarna nämner är svårigheten att skriva formler på de digitala enheterna som deras elever och många gånger de själva har tillgång till. Ibland kan laborationsrapporterna vara i form av en film där elever ställer hypoteser och berättar vad som händer. Därmed får exempelvis elever som har svårt att skapa en tydlig laborationsrapport fler möjligheter att visa sina kunskaper. Även yngre elever filmar ibland saker som de är med om vid undervisning i NO. Eleverna får då dessutom utökade möjligheter att bli digitala producenter och därmed öka sin digitala kompetens.

Olika lärresurser i undervisningen

I blogginlägget Digital kompetens i SO-ämnena beskrivs hur faktafilmer som gjorts tillgängliga i Classroom används för att bland annat förklara och befästa begrepp. Liknande beskrivningar gör lärare som undervisar i NO-ämnena oavsett vilket stadie de arbetar på. Lärarna använder inte själva begreppet visualisering, men deras beskrivningar handlar om att den rörliga bilden många gånger underlättar förståelsen av en del fenomen som av många elever upplevs som abstrakta. Möjligheten att ta del av filmer på olika språk ger också ett mervärde för den grupp elever som ännu inte behärskar det svenska språket.

Lärarna beskriver att de använder en mängd olika resurser när de undervisar. En del av de intervjuade lärarna använde digitala läromedel medan andra använde fysiska böcker. Ett problem som flera beskriver är att lärarna på skolan var tvungna att komma överens om vilken läromedelsleverantör som skulle användas för digitala läromedel. Det hade i flera fall inneburit att NO-ämnena kommit i kläm, eftersom andra ämnen fått mer inflytande vid val av digitalt läromedel.

Intervjuerna i relation till forskning

Ett sätt att kategorisera lärarnas beskrivningar av sin undervisning i NO-ämnen är:

  • Digitala verktyg för att kommunicera ämnesinnehåll
  • Digitala verktyg för att visualisera ämnesinnehåll
  • Digitala verktyg för kollaboration och återkoppling i undervisningen

Denna kategorisering använde jag i min forskning (Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik) där jag observerade och intervjuade fyra lärare som undervisar i NO-ämnen på högstadiet. När det gäller fokusgruppsintervjuerna i Malmö med NO-lärare så finns det många likheter och en möjlighet att kategorisera deras beskrivningar på liknande sätt. Alla tre kategorier framkom under intervjuerna men den sista som handlar om kollaboration och återkoppling var minst framträdande.

En del av de resurser och verktyg som NO-lärare under fokusgruppsintervjuerna beskriver att de använder är allmänna, relevanta och applicerbara på flera andra ämnen. Andra används och spelar till viss del en annan roll just i NO-ämnena. En slutsats som jag drog i min lic-avhandling var, för att digitaliseringens möjligheter ska användas i ökad utsträckning behövs ett ökat fokus på ämnesdidaktik i förhållande till digitala verktyg. Det finns specifika möjligheter i NO-ämnena, men för att de ska kunna utnyttjas behövs både utrustning samt utvecklad kunskap om hur tekniken kan användas för att stötta elevers lärande. Ett exempel skulle kunna vara att underlätta datainsamlingen under en laboration genom att använda digitala mätinstrument. Det kan få eleverna att fokusera på resultatet och göra observationerna begripliga. Detta tas upp som ett exempel i Skolforskningsinstitutets sammanställning Laborationer i naturvetenskapsundervisningen. I den sammanställningen kan du som NO-lärare ta del av möjligheter och utmaningar med laborationsundervisning utifrån vad forskningen säger.

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som har framkommit vid fokusgruppsintervjuernaintervjuerna med lärare? Här hittar du tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande:

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!