I ”sea-U” again

Ett kärt återseende för många, ett nytt äventyr för några – en fantastisk dag för alla. Idag har Örtagårdsskolans elever på grundsärskolan, inriktning ämnen återigen förflyttat sitt kunskapsrum från klassrummet ut i Öresund för att live studera, uppleva, smaka, höra och känna kunskapen i varenda del av kroppen.

Snålblåst, regn och en grå himmel kanske inte vädertermer som man naturligt tänker, ”en dag på stranden”. Vädrets makter kan vi inte styra över -vad vi däremot kan påverka och ha makten över är vår inställning till det som ska ske. Antingen gnäller vi, fryser och ställer in oss på en trist grå dag eller så gör vi som precis tvärt om? Dagen idag var ett levande bevis på att den inställning vi vuxna väljer att leverera till eleverna är den som återspeglas, en reflex av glädje, motivation, inspiration och samhörighet ”barn gör inte som man säger, de gör det man själv gör”.

Dagen inleddes med att Öresunds liv under vattenytan utforskades på nära håll. Med en gigantisk vattenkikare, håvar och vadarbyxor studerades räkor, flundror, en krabba och ett gäng andra spännande vattendjur. Synen när en elev håvade upp en golfboll var obetalbar – humorn och bubblande skratt är det bästa som finns! En ”bollfisk” var dagens ovanligaste fångst.

Jag blir stolt över hur våra elever visar mod, förmågor och ett brinnande engagemang för att lära. Deras sätt att ta sig an sin omvärld har vi mycket att lära av. Tänk att som liten sjuåring, en meter lång, våga klä på sig de mest konstiga kläder, ta oss vuxna i handen och gå rakt ut i ett okänt hav – att vara så modig att fortsätta när vattnet stramar om benen och vinden viner om öronen. När sedan den störta spänningen lagt sig och ett stort leende sprider sig i ansiktet – när den mest tveksamma av dem alla är sist kvar och inte kan slita sig från uppdraget – då gör ens pedagoghjärta glädjehopp i bröstet.

När fiskarna kom tillbaka med sin fångst studerades den noga och frågorna strömmade in. Vad heter den sorten? Kan man äta räkan? Hur många år är den fisken? Får jag känna på krabban?

Maten är klar! Mätta magar och sedan på det igen. Ut i blåsten – samma positiva inställning – nu skräpplockning, experiment och pysselverkstad.

Timmarna gick och ännu mera rufsiga och tufsiga än efter besöket i våras äntrade vi framåt eftermiddagen bussen. Rosiga om kinderna, härligt trötta och fulla av nya erfarenheter och kunskaper.

Tack Marint kunskapscenter – ”Sea-U” soon again!