Hela Malmö läser: Ett steg mot en ökad läsning
Love is in the air…
Vårkänslor i luften, sol och värme. Våren brukar kallas för kärlekens period, tiden då du kanske får nya fjärilar i magen? Helt plötsligt ser vi varandra på ett annat sätt, vi piggnar till av solljuset och värmen gör att den tjocka vinterjackan som de senaste månaderna tagit över hela vår personlighet plötsligt avlägsnas och en strimma hud …. nej, detta är inte ett blogginlägg om sex och samlevnad.
…. Utan om kärlek, känslor och oväntad vänskap. Alarmerande, medias rapportering om att pojkar och flickor med intellektuell funktionsnedsättning utsätts oftare för sexualbrott. Förfärligt, skrämmande och fruktansvärt – något vi måste vara medvetna om och ha kunskap kring, vi ska prata om det och belysa och upplysa våra ungdomar om faror och undervisa i kritiskt handlande på sociala medier. Men alla de fjärilarna i magen, pirret, blossande generade kinder och den första kyssen. Det fina härliga och fantastiska med att vara kär. Det ska vi också prata om. För vad spelar det för roll om du har en intellektuell funktionsvariation eller inte? Nog fasen fladdrar fjärilarna lika glatt i dessa magar också.
…. Att hitta kärleken när du går på grundsärskola, såklart att man kan det. Men att utöva kärlek på grundsärskola är nog många gånger lättare sagt än gjort. I varje hörn på en grundsärskola finns vi vuxna, ögon överallt och så lärare som har ögon även i nacken. Att hitta ett skåp att hångla bakom är rentav en omöjlighet. För handen på hjärtat, om två normalbegåvade elever blir påkomna hånglandes bakom ett skåp på högstadiet på grundskolan, ler vi förmodligen för oss själva, tittar bort och går vidare…. men om två elever i samma ålder på grundsärskolan mot all förmodan hittar en obevakad hörna att oskyldigt pussas bakom, vad gör vi då? Vi ringer deras föräldrar….?
Och vi gör det i alla välvilja, för att skydda dem från fara och att de ska bli utsatta för tråkigheter. Våra elever kommer alltid vara i en beroendeställning till oss vuxna och deras föräldrar. Vi ska skydda dem från fara, finnas där i vått och torrt.
…. men vi ska också ge ungdomarna med intellektuell funktionsvariation möjlighet att utveckla samma självkänsla och integritet som alla andra tonåringar, de ska också få lov att vara revolterande och oförskämda och får lov att hångla bakom ett skåp utan att mamma och pappa behöver veta … vi vuxna måste våga lita på att de klarar vissa saker på egen hand, vi ska finnas där absolut men kanske bakom ett annat skåp på behörigt avstånd, ge lite space och låta dem njuta av pirret i magen, fjärilarna som fladdrar – men också låta dem hantera olycklig kärlek, ett bråk med bästisen eller när livet inget går på räls, för det händer oss alla. Vi ska som sagt finnas där – men bara för att du har en intellektuell funktionsvariation går inte världen under av en tonårsförälskelse som svalnar eller ett bråk som ofta bottnar i vardagliga ting …. God föräldrakontakt i all ära, men inte för allt – alltid!
…Jag älskar dig, dina ögon är de vackraste jag sett, du luktar gott, jag tycker du är skitsnygg, får jag ge dig en puss? Jag vill hålla din hand och vi kanske kan gå på bio någon gång? Finns dessa termer inlagda på kommunikations iPaden eller i kommunikationskartan? Har du ett flerfunktionshinder utan verbal kommunikation får fjärilarna i magen ännu svårare att hitta ut. Hur ger vi dessa elever deras eget utrymme, är det ens möjligt? Kanske det många gånger inte är det, men om vi stannar upp, tittar lite extra med våra kärleksögon, kanske, kanske finns den då där när vi minst anar den, kärleken…. vågar vi backa och låta blickar mötas? Och se för tusan till att kommunkation ipaden säger de magiska orden. Jag gillar dig! Ja… eller din rumpa är skitsnygg! ♥️