MIK-nyhetsbrevet vecka 41: Nalle Puh och Kina, barns skärmtid, kränkningar i datorspel och avhandlingar

Återigen på en fredag istället för måndag som är tanken, förhoppningsvis kan jag vända den här dåliga trenden vad det lider.

Nalle Puh, South Park och Kina

Vi lever i en värld där mycket av vår data och information är i händerna på stora internationella techjättar på gott och ont. Om vi pratar nätbaserade tjänster, så kallade molntjänster, så har vi ju vant oss vi att ha våra viktiga filer tillgängliga vart vi än är och att vi kan komma åt våra kontorsprogram och köra dessa online. Vad händer egentligen om man stryper tillgången till dessa? Här finns en sårbarhet inbyggt i systemet som inte var alls lika påtaglig när vi jobbade med program installerade på våra hårddiskar. Boende i Venezuela som använder Adobes molntjänster har fått reda på att på grund av amerikanska sanktioner mot landet så stryps deras tillgång till programvarorna.

Adobe compliance with the US executive order. UU. | Venezuela

Sådana här händelser öppnar upp för en mängd intressanta diskussioner i gränslandet mellan teknik, ekonomi, demokrati och samhällskunskap. Kan det vara problematiskt att många av de digitala tjänster vi använder vardagligen plötsligt bara kan försvinna? Har dessa företag något ansvar för sina kunder och användare? Vilka av de onlinetjänster du och eleverna använder skulle få störst påverkan på deras liv om de försvann? Hur skulle de reagera om Instagram, Snapchat och Tik Tok exempelvis blockerade svenska användare?

Kina är alltid ett tacksamt exempel i sammanhang där man diskuterar techjättar och demokrati och många företag har varit lite i hetluften de senaste veckorna efter upproren i Hong Kong. TV-serien South Park är numera i princip bannlyst och blockerad i Kina efter ett avsnitt där en av karaktärerna blir misshandlad av fängelsevakter och skickad till en cell där han samtalar med Nalle Puh och Nasse. Bilder på Nalle Puh är bannlysta i landet efter att folk börjat tillverka memes där sagokaraktären jämförs med president Xi Jinping.

Exempel på hur dessa memes kan se ut hittas lättast med en Google bildsök.

Om man bor i Kina och söker på South Park får man inte längre några träffar på de av regimen hårt styrda inhemska sökmotorerna som Weibo. Många av de tjänster som vi använder är stängda för vanliga användare så som Google och Wikipedia och bara ett fåtal människor har tillgång till Facebook och Twitter.

Läs gärna mer om händelsen och om hur South Parks skapare ”bad om ursäkt”:

South Park China: Writers in mock apology after Beijing censorship

Journalisten Karoline Kan om hur staten kontrollerar användandet av sociala medier i Kina i en pedagogisk kort film.

Flera företag har den senaste tiden gått tillmötes den kinesiska statens önskemål efter upproret i Hong Kong, till exempel stängde Google av ett spel där man rollspelade som Hong Kong-demonstrant, Apple plockade bort en kartapp där demonstranter och vanligt folk kunde följa hur demonstrationerna påverkade deras stad, tidningen Quartz webbapp som rapporterat extensivt från demonstrationerna har också försvunnit och spelföretaget Blizzard har stängt av en Hearthstone-spelare och fråntagit honom hans vinstpengar efter att ha hyllat Hong Kong i en vinnarintervju.

Kring sådana här händelser finns det ju uppslag till både en och fem lektioner kring Internet, censur, det totalitära statsskicket, medborgerliga rättigheter, kulturens roll i samhället, Kina och Hong Kong och en massa annat, jag exemplifierar med centralt innehåll från Samhällskunskap 7-9, men det finns  ju också bäring på andra ämnen:

Samhällskunskap 7-9: Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

Samhällskunskap 7-9: Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Samhällskunskap åk 7-9: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Samhällskunskap åk 7-9: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Samhällskunskap 7-9: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Barn och skärmar

Anders Hansens Skärmhjärnan och Sissela Nutleys Distraherad: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom är två böcker och författare som har figurerat ymnigt i medier och morgonsoffor under sommaren och hösten och deras rön har nog oroat en hel del föräldrar kring hur digital teknik påverkar barn och unga. Ligger det då något i vad de skriver och säger? Inte direkt enligt professor Margareta Rönnberg som skrivit en lång kritisk granskning över deras böcker och forskningsläget. Läs gärna den om du vill få ett annat, kanske mer vetenskapligt underbyggt, perspektiv.

Vad säger forskningen om barn, tonåringar och ”skärmar”?

Malmö som slagträ i Sverigebilden

Den brittiska extremhögeropinionsbildare Paul Joseph Watson spred för någon dag sen en, nu raderad, tweet som påstod att det var utbrott av Ebola i Malmö. Nyheten kommer från att Universitetssjukhuset under måndagen utredde ett misstänkt fall av Ebola i Malmö som sen under tisdagen visade sig vara falskt alarm. Watsons tweet är från dagen efter och exemplifierar väl att faktagranskning inte alltid är prioriterat om man har en bra story och ett politiskt narrativ att sprida. Detta är lite av en fortsättning på förra veckans tema om Sverigebilden i viss utländsk media. Varför vill vissa krafter måla upp Sverige som ett land i förfall där det till och med förekommer Ebola? Känner eleverna igen denna typ av negativa rapportering av Sverige?

Why rightwingers are desperate for Sweden to ‘fail’

Mer om gamingvärlden och kränkningar

I förra veckan tipsade jag om rapporten Gaming och yttrandefrihet och dess författare har nu skrivit en debattartikel utifrån dess innehåll:

Gamingvärlden är ett laglöst land

Varför inte läsa debattartikeln och diskutera dessa frågor som ju tyvärr sällan är på tapeten? Förekommer det mycket hårda ord/kränkningar när de unga spelar datorspel? Hur kommer det sig tror de? Hur känns det? Kan man komma ifrån det här på något sätt? Pratar de med någon om vad de hör och ser?

Kom ihåg att dessa frågor kan vara känsliga och det är viktigt att iaktta en viss försiktighet när man diskuterar sådant här i klassrummet. Det kan kanske vara en idé att låta de anonymt berätta sina erfarenheter med något digitalt verktyg. I min erfarenhet är många unga väldigt omedvetna om var yttrandefrihetens gränser går och vad man får och inte får säga till varandra på nätet rent juridiskt. Vill man få en uppfattning om vad man kan bli dömd för så kan man med fördel läsa denna maskade dom ur ett hets mot folkgrupp-fall på nätet. Var dock beredd på att domslutet innehåller grova rasistiska uttalande och det kan vara bra att ha tänkt igenom hur man ska hantera det i klassrummet innan.

Näthatsgranskaren: Ett exempel på hur det kriminella näthatet ser ut och hur tingsrätten dömer

Ett arbetsmaterial kring juridik på nätet för unga gällande yttrandefrihetens gränser är under uppbyggnad och kommer förmodligen/förhoppningsvis någon gång under hösten på Malmö Delar.

Vad kommer hända med våra sökresultat från Google?

Vi har vant oss vid att vi kan söka på dagsaktuella händelser på Google och hitta tidningars rubriker och korta ingresser som ger oss en uppfattning om artikelns innehåll, detta kan det dock var slut med vilket fransmännen snart kommer få erfara. Man kan läsa mer om hur Google resonerar och vad som kan hända med våra sökresultat framöver om artikel 15, populärt kallad ”länkskatt”, också blir lag i Sverige:

Nouvelles règles de droit d’auteur en France : notre mise en conformité avec la loi. (Google Translate rekommenderas om man inte är fransktalande)

Läs också gärna Emanuel Karlsten som rapporterar om dessa frågor:

Dråpslag för publicister efter Upphovsrättsdirektivet – Google vägrar betala ”länklicens”

Gott och blandat

Ny studie om makt och nätet

Malin Holms nya avhandling behandlar frågan om nätets arena har gett makt åt marginaliserade grupper vilket är något som, framförallt i Internets barndom, har framhållits som en viktig kraft. Hon visar dock på att det verkar som om ”[…]redan röststarka grupper, exempelvis högutbildade personer som har en maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.”

Makt i samhället ger makt på nätet

Kritiskt tänkande i samhällskunskap

Malin Tvärånas avhandling Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor visar att undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet i samhällskunskap har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än om man fokuserar på elevernas tyckande. 

Using social media

Beata Jungselius avhandling (ännu en!) Using social media behandlar hur social medier påverkar människors interaktion med varandra.

I den här avhandlingen beskrivs de sociala praktiker som människor engagerar sig i när de planerar, postar, producerar och interagerar med innehåll i sociala medier. Människors engagemang i sociala medier varierar. Användning av sociala medier kan innefatta ett aktivt engagemang, som att producera eller interagera med innehåll, såväl som ett mer passivt engagemang, som att planera sin produktion eller bevaka andras interaktion. Eftersom användning av sociala medier inkluderar en rad olika praktiker, argumenterar jag i den här avhandlingen för en reviderad konceptualisering av sociala medier-användningsbegreppet.

Fokus i denna avhandling ligger på en specifik och central del av interaktionen i sociala medier: social fotografering, dvs. hur människor producerar, delar och interagerar kring bilder i sociala medier. När människor lär sig att interagera i sociala medier, utvecklar de olika färdigheter. När användare deltar i sociala fotograferingsaktiviteter förhåller de sig till, och använder sig av, olika modala, tekniska och sociala affordancer och utvecklar genom interaktion med varandra s.k. praktikidiom. På varje plattform utvecklas ett eget, särskilt plattformsspråk som användare lär sig att behärska.

Using social media

Begränsa var Google söker?

Att lära barn och unga hur sökmotorer fungerar och hur man egentligen ska förhålla sig till den enorma informationsmängd man konstant har tillgängligt är idag en stor utmaning för oss som är verksamma inom skolan. Ibland kanske man vill slippa det och styra var det är eleverna hittar sin information och genom Googles Custom Search kan man just det. Kanske vill man bara ha med svenska dagstidningar? Svenska webbresurser som NE och Wikipedia?

Vem får egentligen Nobelpriset?

I dessa Nobelpristider kan det ju vara av intresse att diskutera med eleverna vem det egentligen är som får nobelpris? Titta gärna på bilden och diskutera varför den ser ut som den gör.

Konspirationsteorier

Kent Werne fortsätter att producera avsnitt av sin podcast Sanning eller konspiration som tar upp konspirationsteorier av olika slag. En varm rekommendation.

Hur påverkar man med film?

MIK-utbildarna Filmpedagogerna har skapat en serie korta filmer som pedagogiskt förklarar hur man påverkar med film. Ett mycket trevligt material att använda i skolan och klassrummet.

• Påverka med film del 1: Planera
• Påverka med film del 2: Samla material
• Påverka med film del 3: Redigera
• Påverka med film del 4: Publicera

Veckans helgläsning

blir för min del New York Times artikel om den svenska makthavaren och internetfenomenet PewDiePie. Jag citerar Mathias Cederholm ur Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskning:

Långläsning om fenomenet PewDiePie, och en intervju med honom. En hel del inblickar i vad som gjort honom kontroversiell, och så uppskattad bland en del rätt anmärkningsvärda kretsar, samtidigt som han har en bred jättepublik. Artikeln berör Youtubekulturens olika ”nivåer”, den flödande ironin som ofta är diffus och ibland ganska giftig, PewDiePies många ”oopsies”, de riktigt knepiga situationerna kring “Subscribe to PewDiePie”-rörelsen, Christchurch-skjutningen och donationen till ADL som PewDiePie omedelbart drog tillbaka. Och mycket annat.

What does PewDiePie really believe?

Det var det, på återseende!