Mot en fungerande källintegrering i texter

Särskilt en föreläsning aktualiseras så här vid uppstarten av en ny termin och nya gymnasiala kursgrupper i svenska som andraspråk. Den handlade nämligen om den utmaning som vi ställs inför när det kommer till det utredande och vetenskapliga skrivandet i kurserna Svenska som andraspråk 2 och 3.

Mariah Fairley och Susanne Rizzo vid American University in Cairo och Alissa Nostas vid Arizona State University visade under sin föreläsning Enhancing Research Competence through Student Engagement in Academic Discourse Synthesis exempel på hur vi praktiskt kan träna våra elever att hantera och integrera källor i ett formellt utredande eller vetenskapligt skrivande.

Att skriva självbärande utredande texter med referenser till andra källor är något som tar lång tid att skola in eleverna i. Det är en viktig färdighet att behärska när man kommer till högskola och universitet men redan tidigt under de gymnasiala kurserna i svenska och svenska som andraspråk ställs det krav på en fungerande referatteknik. Fairley, Rizzo och Nostas upplever, precis som vi själva, att många elever har svårt att integrera källor i det egna skrivandet. Som elev är det en utmaning att hitta relevanta källor, att sovra i materialet och så småningom kombinera och disponera informationen från de olika källorna i en egen och självbärande text.

Vi upplever ofta att våra elever ligger nära originaltextens formuleringar eller att sammanhanget i den egna texten brister på grund av ej självbärande referat. Därför var det extra givande att lyssna på Fairley, Rizzo och Nostas förläsning som fokuserade just på dessa utmaningar. Vi fick ta del av övningar som vi tänker skulle kunna vara värda att testa tillsammans med elever på de senare gymnasiala kurserna i svenska eller svenska som andraspråk. Här följer en redogörele för en av dessa.

”Citation circle”

I denna övning tränas eleverna i att ta del av olika muntliga källor, sovra och slutligen sammanfoga stoffet till ett begripligt stycke text – utan att plagiera från originalkällan. Processen liknar alltså den som eleverna möter vi exempelvis PM-skrivandet på nationellt delprov A i svenska och svenska som andraspråk 3.

Källmaterialet består i denna övning av fyra klasskamrater som kommer att redogöra för ett ämne inför klassen muntligen. Vi kallar källorna för källa 1- 4 för enkelhetens skull. Vad ämnet är spelar inte så stor roll men här tänker vi oss: Vad anser du vara temat i denna roman? Källorna får en liten stund på sig att samla sina tankar kring detta ämne.

Resten av klassen delas in i grupper om fyra. Gruppen arbetar tillsammans men varje enskild gruppmedlem får i uppdrag att lyssna särskilt uppmärksamt på en av de fyra källorna när de redogör för sina åsikter i frågan. På detta sätt täcks alltså alla fyra källor in. Det är en bra idé att ta stödanteckningar när man lyssnar på sin källa eftersom informationen kommer att behövas senare i övningen.

Källa 1 börjar med att delge klassen sin åsikt och sina tankar om romanens tema och förklarar varför. Gruppmedlemmen i de olika grupperna med särskilt ansvar för källa 1 lyssnar uppmärksamt och tar minnesanteckningar.

Därefter är det dags för källa 2 att delge sin åsikt i frågan. Den person i de olika grupperna som fått i uppdrag att lyssna särskilt noggrant på källa 2 gör det. På samma sätt fortsätter man med källa 3 och 4 tills klassen har fått ta del av de fyra källorna.

Nu när källorna är klara med sina redogörelser är det dags för varje gruppmedlem att titta igenom sina minnesanteckningar och välja ut den viktigaste informationen från sina anteckningar. Denna ska omformuleras skriftligen i ett par meningar. För att undvika plagiat av källan är det viktigt att gruppmedlemmen formulerar sig med egna ord, anger källa samt använder referatmarkörer. Gruppmedlemmen skriver alltså ett kort referat av sin källa.

Slutligen ska gruppen författa ett stycke text i vilket de kombinerar information från de fyra olika källorna. Även här är det viktigt att referera och inte plagiera. Gruppen behöver fundera på hur de ska formulera sig för att texten ska bli sammanhängande. Hur formulerar man sig för att återberätta informationen i källorna? Hur uttrycker man sig för att visa på likheter och skillnader mellan de olika källorna?

På detta sätt får alltså eleverna öva på att ta del av olika källor, sovra viktig information och sammanfoga information från olika källor till en begriplig text. Övningen liknar de steg man som skribent ställs inför när man skriver en utredande text.

Med tryckta källor

På liknande sätt kan man göra med tryckta källor. Gruppen får då ett antal texter istället för muntliga källor att fördela mellan sig.

Eleverna läser sina respektive texter, var och en tyst för sig själv. Därefter refererar varje elev sin text muntligen och med egna ord för övriga i gruppen. Kompisarna lyssnar och antecknar under tiden. När detta är gjort jämför gruppen sina anteckningar med varandra. Har de förstått källorna på samma sätt? Till sist skriver gruppen ett referat av en eller flera av källorna. När eleverna är klara med ett utkast kan de med fördel ladda upp sin text i en plagieringskontroll. Då blir det tydligt för dem hur mycket de själva har formulerat och hur mycket de eventuellt har skrivit av ur originaltexten.

Man kan även använda en och samma text som alla i gruppen läser och sedan refererar muntligen inför varandra. Då repeteras samma innehåll flera gånger vilket kanske kan vara lämpligt om källan är svår att förstå.

Kanske kan dessa övningar vara en del av förberedelsearbetet inför en större och individuell skrivuppgift av utredande karaktär?