Vi utvecklas ständigt tillsammans i en internationell kontext
På dyskalkylifronten – något nytt?
Nytt eller inte, här är en sammanställning av Mia Lorentz och mina svar på de frågor vi fått på sistone angående dyskalkyli.
Till vår hjälp har vi haft dessa källor:
- Markus Björnströms (logoped) föreläsning 2018-09-17
Finns dyskalkyli?
Dyskalkyli har en egen diagnoskod i ICD-11 (sedan -70 talet)
F812 (specifik räknesvårighet eller
F813 (blandad inlärningsstörning)
Dyskalkyli har en egen diagnoskod – alltså finns den!
Men – de allra flesta som har matematiksvårigheter har inte dyskalkyli.
Dyskalkyli finns i hela världen och man räknar med att ca 5 % lever med svårigheten. Att jämföra med ca 20% som befinner sig i matematiksvårigheter.
Vad är dyskalkyli?
Dyskalkyli, matematiksvårigheter, matematiska inlärningssvårigheter, specifika matematiksvårigheter, specifika räknesvårigheter, akalkyli – är benämningar på de svårigheter en individ har med att:
- utveckla grundläggande räknefärdigheter
- uppfatta och avläsa numeriska uttryck
- skriva siffror i rätt ordning
- utföra enkla räkneoperationer
- göra rimlighetsbedömningar
- använda tallinjer
Hur märker man om en elev har dyskalkyli?
Exempel:
- Eleven kan uppvisa normal prestation inom områden som undervisningen för tillfället fokuserar på men uppvisar atypiska färdigheter och kunskaper inom tidigare behandlade områden av matematiken
- Presterar högre i andra ämnen men oförklarligt lågt i matematik
- RTI (Response To Intervention) – vid bästa insatsen – förekommer utveckling? Kommer barnet i kapp?
- Fastnar i fingerräkning och representerar antal med andra symboler än siffror
- Svårigheter att omvandla analoga tidsangivelser till digitala och vice versa
- Svårigheter med de fyra räknesätten
- Tidig debut åk 1 – 2 eller tidigare (vill inte duka, dela frukt ointresserade av datum, tid, siffror m.m.)
- Svag antalsuppfattning (ej förväxlas med taluppfattning)
- Stora visuella och spatiala svårigheter (svårt att läsa kartor, åka kollektivt, lokalsinne)
Finns det något samband mellan dyslexi och dyskalkyli?
Samsjuklighet förekommer med såväl dyslexi som ADHD
Så vanligt att detta måste uppmärksammas!
Tänk helhet istället för diagnoser.
Vilka är de vanligaste orsakerna till matematiksvårigheter?
Individfaktorer:
- Låg ålder, inte “kommit igång”
- Svag teoretisk begåvning
- Primära koncentrationssvårigheter
- Låg motivation
- Snävt arbetsminne
- Skolfrånvaro eller liten egen arbetsinsats
- Psykosomatiska faktorer
- Annat modersmål – begränsade språkkunskaper (svåra att utreda)
- Blockeringar, matematikångest (kan drabba alla)
- Språkstörning
- Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
- Begreppsliga svårigheter
- Generaliseringssvårigheter
- Mekanisk inlärning – avsaknad av djupförståelse
- Svag självkänsla, ofta efter tidigare egna eller andras misslyckanden
Yttre faktorer:
- Psykosociala faktorer
- Faktorer i den pedagogiska miljön, t ex bristande undervisning
- Täta skol- och/eller lärarbyten, bruten kontinuitet
- Socioekonomisk situation
- Otrygg skolmiljö utan studiero
Vilka tester, skanningar kan man göra som klasslärare?
- Egna, professionella iakttagelser, underskatta inte din egen kompetens!
- Skolverkets bedömningsstöd
- Skattningsunderlaget i Fokusrapporten s. 39
- Förstå och använda tal (NCM)
Vem kan utreda?
Vem som helst med erforderlig kunskap kan utreda men endast den med behörighet kan besluta om en medicinsk diagnos enligt ICD 11. (Oftast logoped.)
Vilken typ av utredning behövs? En pedagogisk eller medicinsk?
Vad ska en utredning leda till?
Vilken behandling eller vilken åtgärd kan vara aktuell?
- Det finns idag inget vetenskapligt stöd för att arbetsminnesträning skulle vara till nytta för individer med dyskalkyli
- Datorträning – ännu har ett fåtal matematiska program utvärderats och resultaten är inte entydigt positiva. Tecken finns dock på att taluppfattning kan utvecklas och att detta kan påverka addition och subtraktion
- Intensivträning, Catch up numeracy, ett program som påvisat god effekt
- Transkraniell elektrisk stimulering – reser en rad etiska och praktiska frågor! Ingen säkerställd effekt.
- Farmakologisk behandling – anses i liten utsträckning påverka räkneförmågan men kan lindra kärnsymtomen
- Vektor (www.cognitionmatters.org), programmet anpassar sig efter elevens behov, många uppgifter kan bli gjorda på kort tid.
- intensivträning i matematik (Natur o kultur) (bok som innehåller många olika häften med basala begrepp och uppgifter, tunna böcker)
- Förstå och använda tal (NCM) (innehåller många bra förslag för hur man kan arbeta med taluppfattningen, funkar även för äldre barn, vanliga missuppfattningar tas upp)
- Kahn Academy (Fantastisk resurs på engelska. För särbegåvade elever?)
- You tube: Petter Berglin, Daniel Barker. (finns många duktiga lärare på nätet som flippat klassrum vilket ger elever möjlighet att titta flera gånger, pausa, tänka, öva).
Kan man kompensera och anpassa?
JA! Och det krävs inga diagnoser för det.
- Kalkylatorer
- Formelsamlingar
- Lathundar med grundläggande fakta och enhetsomvandlingar
- Klock- och kalenderappar med påminnelser som stöd åt planering och tidsanpassning
- appar som stärker kopplingen mellan antal och symbolisk representation
- appar som stärker den grundläggande taluppfattningen
- appar som erbjuder aritmetisk färdighetsträning på ett lekfullt sätt
- GPS och digital vägvisare kan kompensera svårigheter att navigera
- Tidshjälpmedel är det enda hjälpmedlet med förskrivningsrätt
Länkar till överenskommelser mellan Region Skåne och Malmö Stad:
