Språk i matematiken

Under våren har jag som skollogoped tillsammans med specialläraren i matematik samarbetat med pedagogerna i årskurs 1-3 här på Sofielundsskolan, och i detta inlägg tänkte jag dela med mig lite av vad vi arbetat med.

Kursplanen i matematik innehåller flera kommunikativa och språkliga delar. Syftet med matematiken är att eleverna ska utveckla förmågor i att:

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Ska dessa förmågor utvecklas behöver vi se till att eleverna förstår det som undervisas, och också själva får ett språk som de kan uttrycka sina förmågor med. Matematikämnet är dessutom väldigt begreppstungt, med många ord och begrepp som är specifika för ämnet. Vissa ord har andra betydelser i andra sammanhang och kan behöva förklaras på olika sätt. Om eleverna redan känner till denna andra betydelsen är det bra att benämna detta och visa på de olika betydelserna. Om eleven inte känner till homonymen behöver de inte nämnas, då det riskerar att förvirra eleven. Alla dessa ord nedan är exempel på ord elever stöter på i matematiken i årskurs 1-3. 

För att ge eleverna möjlighet att delta i undervisningen och förstå behöver vi arbeta medvetet och språkligt i matematiken. För det första behöver matematiklektionerna innehålla mycket kommunikation och språk, gärna på olika sätt. Begreppen behöver upprepas gång på gång för att eleverna ska kunna lära sig att själva förstå och använda dem. Ett sätt att arbeta medvetet på är att använda metoden från boken Bringing words to life, som Jennys inlägg är baserat på, och lägga tid på att arbeta med utvalda begrepp en stund varje lektion. Då kan vi välja begrepp som förekommer ofta i läsuppgifter, och i andra ämnen.

Om matematikorden har en homonym, alltså en annan betydelse av samma ord, som används i vardagen är det bra att ta upp detta och förklara att ordet kan ha en annan betydelse i andra sammanhang. Med bildstöd till orden kan vi också tydliggöra de olika betydelserna enklare. Fokus på matematiklektionen kan sen vara att använda ordet i dess matematiska betydelse, och med en bild som förtydligar detta.

En annan del vi pratat om är representationsrutor, något som de tar upp i boken förstå och använda tal. (McIntosh 2009) Det är ett sätt att visa ett tal på olika sätt, och man kan börja i vilken ruta man vill beroende på vad man har för utgångspunkt. En ruta är för själva räknehändelsen, som eleverna själva kan få vara med och skapa. Nästa är en ruta där eleverna får rita en enkel skiss som representerar talet. I nedersta vänstra hörnet ska konkreta föremål läggas, små centikuber eller annat som finns tillgängligt. Sista rutan ska innehålla själva talet med siffror och andra symboler.

Vi har gjort vår egen version här som kan se ut så här:

Att tillsammans med klassen gå igenom de olika delarna som visar ett tal är ett annat bra sätt att arbeta språkligt och matematiskt samtidigt- man kan kommunicera kring ett visuella material, och koppla det konkreta visuella till de mer abstrakta begreppen och symboler. Om man tränar in en stödstruktur som denna kan den dessutom anpassas efter olika behov, och eleverna kan arbeta för att befästa det som de behöver träna mer på. Bra stöd och information kring hur man kan arbeta språkutvecklande i matematiken finns på skolverket hemsida. Vill även tipsa om inlägg på temat språk och matematik i forskningsbloggen, mycket läsvärt.

Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassa pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se