Språkutvecklande högläsning

Alla elever här behöver utveckla sitt språk, mer eller mindre. Vår uppgift som pedagoger, är att utforma undervisningen så att den motsvarar våra elevers behov. Det innebär att vi behöver bli proffs på språkutvecklande undervisning. På Rosengårdsskolan arbetar vi evidensinformerat. Vi håller oss uppdaterade inom aktuell forskning. Vi bedriver fortlöpande kompetensutveckling genom bland annat kollegiala lärträffar. Vid lärträffarna utbyter vi erfarenheter samt diskuterar litteratur, filmer och artiklar om språkutveckling.

I boken ”Stärk språket Stärk lärandet”, Pauline Gibbons, finns bland annat många handfasta tips på aktiviteter att använda i undervisningen för att utveckla elevernas hör- och läsförståelse.

I höstas högläste vi boken ”Häxorna”, Roald Dahl, för våra treor. En mycket uppskattad bok. Hans bok ”Matilda” blev vårt nästa val.

För att få igång barnens tankar om vad boken kan handla om, använder vi oss av Spågumman Julia. Vi tittar på bokens omslag på kanonen.

Var och en får fundera en stund. Därefter skriver de ner sina tankar.

På framsidan kan vi se en flicka som verkar gilla att läsa. Där finns också en arg dam, kanske är det fröken?

Vi vill ge våra elever så mycket språk vi kan. Samtidigt är språket i dessa böcker lite svårt. Därför förbereder vi dem alltid mycket noga innan vi börjar läsa. Förförståelsen är oerhört viktigt för att de ska kunna ta till sig innehållet.

• Vi har i förväg sammanfattat det kapitlet vi ska läsa.
• Vi berättar för barnen vad kapitlet kommer att handla om.
• Vi visar kapitlets bilder samtidigt som vi berättar.
• Vi går igenom en del nyckelord och begrepp.

Därefter startar vi högläsningen. Ibland behöver vi stanna upp och förtydliga något på vägen.

Till varje kapitel har vi utformat olika arbetsuppgifter. Vi går igenom uppgifterna noga och låter barnen ge förslag på vad vi skulle kunna skriva.

Här lär vi känna familjen Vidrigsson.

Vi tar alla tillfällen i akt att låta barnen läsa och skriva varje dag. I återsamlingen får barnen läsa upp vad de skrivit.

Nytt kapitel – ny uppgift. Huller om buller-meningar.

Meningar om kapitlet är skrivna huller om buller. Dessa ska klippas ut och läggas i rätt ordning. När fröken har godkänt, får man klistra.

Nytt kapitel – ny uppgift. Lucktext.

Nytt kapitel – ny uppgift. Beskrivningar.

Nytt kapitel – ny uppgift. Återberätta skriftligt.

Vi har lärt oss att en bild kan förstärka det vi vill berätta.

Att arbeta utifrån ett gemensamt innehåll ger eleverna sammanhang. Arbetsuppgifterna är utformade så att alla elever kan göra dem antingen på egen hand, i par eller med lite vuxenstöd. Alla arbetsuppgifter går att individanpassa. Dessa gemensamma upplevelser bidrar till delaktighet, inkludering och inte minst språkutveckling. Hur vet vi det? Jo, för vi ser alla nya ord våra elever använder i sitt fortsatta skolarbete och som vi vet kommer från de gemensamma texter vi arbetat med.

Text och bild: Katharina Olofsson