Tankar som möts i Köpenhamn

Det fanns många olika möjliga svar – att göra en bra presentation av forskningspaper, att lyssna på intressanta föreläsningar, att möta forskarkollegor, att få tillgång till intressanta forksningsartiklar… men till slut kom jag fram till att mitt viktigaste skäl att åka till ECER var att låta mina tankar möta andras tankar, och att de här ”tankemötena” skulle ge upphov till nya tankar som jag sedan kan ta med mig hem till Malmö.

Så, idag vill jag berätta för er om fyra av de här tankemötena:

Första mötet handlade om kompetensutveckling, ledarskap och kollegialt lärande. Även om organisationen kring lärares kompetensutveckling ser olika ut i olika länder, så finns det många som funderar kring vad som verkligen ger resultat för lärares lärande, och elevers lärande, och hur detta kan ledas. Jonathan Supovitz (University of Pennsylvania), visade följande modell:

Jonathan Supovitz reflekterade (i en från kvällssolen reflekterande tavla) att många ledare i skolans värld jobbar på organisationsnivå, men att det är viktigt att nya tankar kommer in i klassrummen där de kan göra skillnad för eleverna. Även om organisations- eller skolnivå är viktig föreslog Jonathan att det också är viktigt med stöd att förändra små detaljer i undervisningssituationerna som verkligen gör skillnad, genom det han kallar mikroinstruktioner. Denna typ av kompetensutveckling får man inte genom storföreläsningar eller kompetensutvecklingsdagar (eller för all del konferenser!), men jag tänker att det är något som lärare kan göra när de i sitt kollegiala lärande samplanerar undervisning eller besöker varandras klassrum, och då hittar de där små detaljerna i klassrummet som kan underlätta elevernas lärande.

Det andra för mig intressanta tankemötet handlade om elevinteraktion i matematikklassrum (som ni märker väljer jag konferenspass efter mina egna forskningsintreseområden!) Upplägget i matematikundervisningen i Sverige, Norge och Finland jämfördes i en stor undersökning där matematikundervisningen videoobserverats. Kirsti Klette (Oslo universitet) berättade att Sverige och Norge fokuserar mer på elevaktiva arbetssätt, typ ”förklara dina tankar kring”-uppgifter än vad Finland gör, medan den intellektuella utmaningen för eleverna i Finland oftare är på högre nivå jämfört med Sverige och Norge.

Allt slutade med en diskussion där alla deltagare på seminariet funderade tillsammans kring vad är det för skillnad på ”interaction” och ”participation”: även om det finns interaktion i ett klassrum är det inte säkert att eleverna tankemässigt är aktiva och delaktiga i diskussionerna. Det kanske är läraren som står för de nya tankarna, eller så interagerar de genom att prata med varandra på snapchat? En forskare, professor David Clarke, från Australien, hade tänkt mycket kring vad som är viktigt i interaktionen, och kommit fram till att lyssnandet är minst lika viktigt som pratandet. Eftersom jag tidigare kommit fram till samma sak i min licentiatavhandling – att ett av de första stegen för att få till en givande elev-elev-interaktion i grupparbeten kring matematik är att få dem att lyssna på varandra – så blev det ett spännande tankemöte. Nu ser jag fram emot de artiklar som David lovat skicka till mig!

Det tredje spännande tankemötet var vid min och Jens Idelands presentation med titeln ”Learning from collegial learning: How can teachers trained in research support ongoing processes of professional learning and development?” Vi berättade om hur vi jobbar med kollegialt lärande på gy/vux i Malmö, och hur vi som lektorer kan stötta processer på skolorna. I presentationen möttes våra tankar av nya tankar från Nederländerna, Portugal, Irland, Sverige, Finland… Efteråt kändes det som att ja, vi har kommit en bra bit på vägen på gy/vux i Malmö med vår struktur där lärare deltar i kollegialt lärande (i någon form) på alla skolor. Samtidigt finns det mycket mer att göra. Vi fick höra om exempel från Irland och Etiopien där lärare aktivt är delaktiga i aktionsforskning. Istället för att ”forska om” handlade det om ”forska tillsammans med”.

Ett fjärde riktigt intressant tankemöte var med professor Chris Brown (University of Portsmouth), som för övrigt kommer till Malmö för att träffa skolledare och förstelärare på gy/vux nästa vecka. Chris berättade om sina tankar kring hur man strukturerat kan arbeta med att föra in vetenskapliga perspektiv i det kollegiala lärandet genom det som han kallar för Research Learning Communities. Blev du nyfiken på att läsa mer och låta dina tankar möta Chris tankar? Här är en länk till en artikel av Chris Brown gällande detta:

https://researchportal.port.ac.uk/portal/files/7619481/Research_learning_communities.pdf

/Marie Sjöblom (lektor med inriktning kollegialt lärande)