Vad tycker kulturombuden?

Oftast är kulturombuden utsedda av skolans rektor och ofta finns det en kulturgrupp med flera kulturombud som samarbetar och delar på uppdraget. Utöver detta finns också många skolor som har kulturgrupper med elever för att kulturuppdraget ska bli väl förankrat och att eleverna ges möjlighet att påverka upplägg och innehåll.

Regelbundet gör vi enkäter där vi ställer aktuella frågor till kulturombuden. I vårens enkät har vi fått in svar från 67 svaranden som finns på 50 olika skolor. Under det gångna året har det skett en del förändringar som vi har velat höra hur de har landat i verksamheterna. Frågorna berör själva kulturombudsuppdraget och hur det organiseras, den nya kulturplanen och avslutningsvis frågor kring den kulturella allemansrätten, kulturförvaltningens kostnadsfria utbud till skolor och förskolor.

Kulturombudsuppdraget

De flesta, 76 %, skriver att de är fler än ett kulturombud och att många av dessa bildar en kulturgrupp. Många av kulturombuden har ansvar för att driva Skapande skola och skriver bland annat ansökningarna. De hjälper kollegor att boka platser i kulturella allemansrätten, informerar och har koll på helheten när det gäller kulturuppdraget. På frågan om förutsättningar för uppdraget svarar 38 % att de inte har rätt förutsättningar. Framför allt är det bristen på schemalagd tid antingen för eget arbete eller för att träffa de andra kulturombudskollegorna som saknas. Många anser att de kan ta del av aktiviteter för kulturombud men tiden tas då från deras förtroendetid. De som svarar att de har goda förutsättningar (62%) beskriver att de har fastlagd tid för uppdraget allt från egen planeringstid till fasta tider avsatta på konferenser där de kan samla hela kulturgruppen. De beskriver också att det finns regelbunden möjlighet att informera och engagera övrig personal.

Kulturplanen

I juni 2022 beslutade förvaltningsledningen om en gemensam kulturplan för vårt arbete med kulturuppdraget. I enkäten svarar övervägande delen (82%) att man tagit del av kulturplanen och en dryg tredjedel har diskuterat kulturplanen i sin kulturgrupp där även skolledning oftast har ingått. De flesta kulturombuden upplever kulturplanen som ett bra stöd som ger riktning för deras eget inre arbetet, förtydligar vad de ska göra som kulturombud och ger tyngd och legitimitet åt uppdraget.

Kulturella allemansrätten

I princip alla kulturombud känner till den kulturella allemansrätten. På frågan om innehållet i det som heter basutbudet är det övervägande positiv respons, man uttrycker glädje över att alla garanteras en plats. Den kritik som framförs är att man tycker det är lite att välja på och framför allt f-klass hade velat göra mer. De som bokade mycket innan tycker det blivit mycket mindre de kan ta del av och man upplever sig låst av utbudet. En del uttrycker frustration när man inte kan boka platser trots att det finns kvar.

Att platserna tar slut fort är ett problem som kommer igen här. När det gäller det valbara utbudet är det återigen övervägande positivt men man upplever ännu mer ”huggsexa” så klart. Om man inte har deltagit i utbudet med alla årskurser anges ofta personalbrist, sjukdom och tidsbrist som skäl. Svårt att hinna samordna och det beror mer på att man inte har en egen inre organisation för detta. Men som sagt, övervägande glada tillrop och glädje över att alla barn garanteras en upplevelse.

I den avslutande frågan om skolan har arrangerat kulturaktiviteter som INTE är Skapande skola eller kulturell allemansrätt svarar hela 40 % att så är fallet. Med andra ord, det händer mycket i kulturens tecken ute på Malmös alla skolor. Tack alla kulturombud för ert viktiga arbete!

Här kan ni läsa en tidigare blogg om kulturombuden  https://pedagog.malmo.se/bloggposter/kulturombuden-i-vart-hjarta/