Glädjen i att vinka av en skolklass

Fronten på en skolbuss.
Idag har jag vinkat av sonen och hans klasskamrater i sexan då de åkte iväg på lägerskola. Det är en övernattning och barnen var glada och förväntansfulla. Detta väckte gamla minnen till liv.

Fronten på en skolbuss.Som nyutexaminerad och nyanställd lärare på Fridhemsskolan här i Malmö hade jag en fantastisk biträdande rektor. En dag slet hon upp dörren till klassrummet där jag och mina elever höll till. Sedan körde hon ut oss för att vinka av en annan klass som var på väg att åka iväg i buss på utflykt. Jag tror jag det var våra skolkamrater i särskolan som skulle iväg.

Jag glömmer aldrig den extra glädje som syntes i deras ansikten när en hel klass stod och vinkade av dem. Bussfönsterna var fulla av ungar som vinkade tillbaka med stora leenden. Berit, min biträdande rektor, såg verkligen till att klassen fick en extra dimension på sin avresa.

Jag och mina elever fick återkommande detta hedersuppdrag eftersom vi hade klassrummet i markplan närmst den plats bussarna stannade för upphämtning. Vi ställde villigt upp för det gav ju så mycket glädje tillbaka.

Min biträdande rektor var speciell på många fler sätt och hon var en fantastisk mentor under mina första lärarår.

Charlotte
grundskollärare
medarbetare på Pedagogisk Inspiration Malmö
redaktör på Pedagog Malmö