Publicerat:

Kooperativt Lärande: Samarbetsfärdigheter för fungerande lärprocesser

I läroplanen Lgr11 och inom skolforskning talas det mycket om att lärande främjas av samarbete mellan elever. Men det talas mycket lite om hur man som lärare kan åstadkomma ett lyckat samarbete mellan elever.

Kooperativt Lärande är olika strukturer som stödjer läraktiviteter mellan elever kring ett givet lärostoff. Under Malmöskolornas gemensamma studiedag, Pedagog Malmö Live! den 29 sept 2015, fick pedagoger prova på Kooperativt Lärande och hur man kan utveckla elevers samarbetsfärdigheter.

Workshopledare var Anneke Moerkerken. Anneke har sitt ursprung i Holland där Cooperative Learning är välkänt. Hon förklarar att det i Sverige är väldigt få som känner till Kooperativt Lärande. Som lärare i Sverige har Anneke har återkommande rest till Holland för att delta i kurser inom området. Hon har utbildat och handlett pedagoger i Eslöv och Lund i Kooperativt Lärande. I vanliga fall arbetar Anneke som specialpedagog med placering på Barn- och elevstödsenheten inom Grundskoleförvaltningen i Eslövs kommun.

”Mina ord, dina ord”: Vad känner du till om Kooperativt Lärande?

Deltagarna fick till uppgift att svara på ovanstående fråga. Istället för handuppräckning använde sig Anneke av en struktur som heter “Mina ord, dina ord”. På så sätt fick deltagarna en stund till att fundera över vad de visste, dela sin kunskaper med övriga samt lära sig något av de andra. Här kan du läsa mer om strukturen Mina ord, dina ord.

Lärande under positivt ömsesidigt beroende

Anneke förklarar att en av de viktigaste principerna för Kooperativt Lärande är att allt samarbete mellan elever ska ske under “positivt ömsesidigt beroende”.

– Om  ni sätter två elever till att rätta varandras stavningstest försätter man dem i en tävlingssituation där de sinsemellan INTE är positivt ömsesidigt beroende, säger Anneke.

En förändring av klassrumsnormer

Kooperativt Lärande innebär en förändring av klassrummet från traditionella normer till kooperativa normer. Från ett klassrum där eleverna i huvudsak lyssnar på läraren till ett klassrum där eleverna ska lära sig att lyssna på varandra. Till ett klassrum där eleverna inte bara arbetar i grupp utan även lär i grupp. Därför är det av betydelse att träna elevernas samarbetsfärdigheter.

kooperativt_larande_lyssnaSamarbetsfärdigheter

En fallgrop med många grupparbeten är att eleverna inte vet hur de ska samarbeta. De har aldrig fått lära sig hur samarbete i praktiken ser ut och låter. T.ex. hur vi använder oss av kroppsspråk och bekräftande ljud när man lyssnar på varandra.

Anneke menar att detta måste belysas för eleverna. Särskilt elever med social dysfunktion har stor nytta av att veta hur de kan kommunicera med sina teammedlemmar. Samarbetsfärdigheter kan tränas i det dagliga skolarbetet genom att man varje vecka har fokus på en enda basfärdighet. Vid veckans slut utvärderar klassen sig själva. De samarbetsfärdigheter som klassen behöver utveckla mer får återkomma efter några veckor.

Skärmavbild 2015-10-11 kl. 19.16.03

cooperative_learning_sorting_skills
Parvis diskuterar workshopdeltagarna de olika samarbetsfärdigheterna och sorterar in dem under kategorier.

Nyckelkompisar

Även om strukturerna inom Kooperativt Lärande ska ha ett kunskapsinnehåll, menar Anneke att man till en början kan lägga in ett socialt innehåll för att träna samarbetsfärdigheter.

“Nyckelkompisar” är ett annat sätt att träna samarbetsfärdigheter. Det innebär att eleverna varje vecka delas upp i par. En kort stund varje dag ska nyckelkompisarna göra något tillsammans som inte försätter dem i en tävlingssituation. Det kan vara att de ska göra en praktisk uppgift tillsammans. För de yngsta kan det vara att parvis under 30 minuter leka med något de väljer tillsammans. Syftet är att de ska lära sig att ge och ta. Informera eleverna om att de får nya nyckelkompisar veckan därpå. Den vetskapen gör att par som har svårt för att umgås med varandra trots allt kan klara av att samarbeta under en vecka.

”Pussel”: Vad är mest intressant i texten?

Deltagarna fick läsa en text om Kooperativt Lärande och använda sig av en struktur som heter “Pussel”, (eng: Jigsaw). Här kan du läsa mer om strukturen Pussel.

Alla fick till uppgift att i sin textdel välja ut tre saker som de tyckte var särskilt intressanta. De tre utvalda sakerna delades med övriga i expertteamet. Av dessa valde expertteamet tre saker som var och en av dem skulle ta med till sitt hemteam. Respektive hemteam fick sedan ta del av de tre viktigaste sakerna i varje textdel om Kooperativt Lärande. Ett effektivt sätt för ett team att tillsammans sätta sig in i en längre text.

Ledarskapet i klassrummet

Att använda sig av Kooperativt Lärande handlar om mycket dialog och språkligt utbyte, men det innebär också mycket ljud. Därför måste man komma överens om en tystnadssignal i klassrummet samt lära eleverna att använda olika röstlägen. Anneke benämner dem så här:

  • linjalröst – låg röst med huvuden nära varandra för dialog i par
  • teamröst – röst för diskussion i små grupper
  • klassrumsröst – vanlig röst

Under Annekes workhop är varje teambord numrerat och stolarna runt bordet är numrerade från 1-4. Det använder Anneke sig av när hon ger instruktioner för det arbete som ska göras i teamen. Anneke fördelar också samtalstiden med ett tidtagarur för att alla i respektive team ska få komma till tals lika mycket.

”Mötas på mitten”:
Vad tar du med dig här i från om Kooperativt Lärande?

I slutet av workshopen får deltagarna ett stort pappersark som heter ‘Möte på mitten’. Arket har ett fält i mitten och fyra fält runt om. Uppgiften är att under 5 minuter enskilt fundera över vad de tar med sig från dagens workshop och skriva ner det i vars ett fält. När fem minuter har gått berättar alla i gruppen för varandra vad de har skrivit upp. Saker som gruppen tycker är särskilt viktiga skrivs in i mittfältet. Avslutningsvis får en deltagare i varje team läsa upp det som står i mitten för den stora gruppen. Här kan du läsa mer om strukturen Mötas på mitten.

cooperative_learning_placmat_consensus

Annekes goda råd vid implementering av Kooperativt Lärande.

  • Börja med några få och enkla strukturer som inte ställer för höga krav på eleverna.
  • Strukturerna ska ha ett kunskapsinnehåll men inledningsvis kan man träna varje struktur med ett socialt innehåll.
  • När du planerar lektioner börjar du med vilken kunskap eleverna ska uppnå, därefter väljer du den struktur som passar bäst.
  • Det tar tid. Du kommer att bli besviken och stöta problem men ge det tid att fungera.
  • Försök få med dig några kollegor, för ni behöver stötta och hjälpa varandra.
  • Se till att du som ledare i klassrummet har strukturer för hur du organiserar klassrummet (classroom management).
  • Kooperativt Lärande är också användbart för att skapa strukturer i det kollegiala lärandet.

 

 

Text
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö
Malmö stad

 

grey_line_750

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

Strukturer för Kooperativt Lärande:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.