Vinster, problem och förutsättningar – ett lärarlagsperspektiv på digitaliseringen (del 4)

Vad måste finnas på plats för att denna förvandling av lärararbetet ska lyckas?

Jag frågar lärarlaget hur det kommer sig att just de lyckats genomföra en så stor förändring som digitaliseringen av undervisningen faktiskt innebär – och detta i ett enda svep?

– Vi är nog rätt grupp människor, börjar Fredrik (SO/Idrott).

– Ja, vårt sätt att prata med varandra gynnar nog kreativitet, fortsätter Maria (SV/specialpedagogik). Vi kan säga vad vi tycker till varandra utan att någon blir sur. Vi har ett öppet och fritt samtalsklimat.

– I vårt lag är dessutom Fredrik och Andrew väldigt duktiga på digitala verktyg, fortsätter Maria. Vi har inget revirtänkande. Jag vet ju vad jag är duktig på och jag hjälper jättegärna mina kollegor om de vill ha hjälp. Och jag tror att det är en syn som vi alla har.

Andrew (Engelska) och Fredrik utbrister i en mun: ”Prestigelöst!”

– Jag frågar ju er. Ni är duktigare på detta än vad jag är och ibland måste ni hjälpa mig. Ok, jag är ju inte helt körd, då hade jag inte vågat. Men ibland finns det begränsningar och då vill jag ha hjälp. Det blir ju pinsamt att utvärdera detta läsår om vi inte använt våra paddor.

Jag sammanfattar vad de sagt: att det är prestigelöst – här kan man be om hjälp; att samtalsklimatet är öppet och fritt och att de har tillgång till teknisk IT-kompetens inom lärarlaget.

Bild: Maria, Fredrik och Andrew

Jag lägger dessutom till vad jag sett under terminen: att de har ett utvecklingsorienterat tänkande och har roligt tillsammans i sitt arbete. Om man lägger ihop alla dessa ingredienser så får man vad som brukar kallas en kreativ miljö, förutsättningen för innovativt arbete.

– Men dynamiken i arbetslaget är viktigast, säger Andrew med hänsyftning på IT-kompetensen, och får medhåll av Fredrik.

Vägen in i den digitala miljön?

Jag frågar lärarlaget om digitala läromedel är en väg in för lärare som känner sig osäkra inför det digitala? Efter en stunds eftertanke börjar Andrew och Fredrik resonera:

– Jo, det är ett stöd för den som känner sig osäker, det tror jag nog. Det finns ett utarbetat stöd för läraren.

– Ja, på grundläggande nivå kan man använda det som en vanlig bok, men sedan när man kommer igång, så kan man utveckla sättet hur man använder boken. Helt enkelt. Jo, det är nog en väg in, säger Andrew.

Maria tänker vidare utifrån det där med ”väg in” och fortsätter:

– För mig så… har man jobbat ett tag som jag, så har man hunnit bli bekväm i sitt arbete. Man har mycket material och många tankar om vad man ska göra och så. Då får man ju… Jag bestämde mig för att – nu kör jag bara!! Robban (Robert Waderup, SO/förste lärare) och jag har lovat varandra att säga ja till allt nu.

– Och då kan man ju göra så här, säger Fredrik och visar upp en scanner-app och fortsätter:

– Det material jag hade innan har jag digitaliserat nu. Jag plockade ner appen och scannade in ett 17-sidigt kompendium som jag skrivit för de nationella programmen. Man behöver inte sitta och skriva om det heller, det var min stora fasa. Så man kan utgå från sitt gamla material och dela det på Driven.

Vinster?

När lärarlaget ska summera vinsterna de hittills sett med sitt nya arbetssätt, så räknar de upp:

Administration:

• Elevdokumentationen är snabb, smidig och spar mycket tid.
• All dokumentation är tillgänglig för hela lärarlaget, vilket skapar en mycket bra helhetsbild.
• Det blir ordning och reda, allt är samlat på ett ställe.

…och kommunikation

• Kommunikationen med eleverna via Viber gör att relationerna blir bättre, ”vi kommer närmare dem”.

Undervisning:

• Tillgång till internets rika utbud, webbsidor, videoklipp, nya tjänster och allt.
• De digitala läromedlen fungerar bra och är öppna mot internet. Läraren kan enkelt bygga egna tillägg.
• De är också nöjda med Classroom och möjligheten att hantera uppgifter smidigt i Google-miljön.
• Alla de nya möjligheter som finns att iscensätta kreativa lärprocesser som tidigare inte var möjliga, t ex bild/text kommunikation med Book Creator (och… video, foto, digitalt berättande, podar, bloggar, animation, mm mm).
• Det blir också enklare att individualisera undervisningen med ett digitalt arbetssätt.

– Berättade vi om Kahoot, frågar Fredrik. Det är ett quiz-verktyg där läraren ser hur klassen svarat. Man känner av tempen. Det är spännande, roligt och eleverna efterfrågar det. Där både lär man sig och har roligt. Det börjar spridas på skolan nu.

Problem?

När jag frågar om problem i samband med att de digitaliserat, så hamnar vi först i en diskussion om det tekniska.

– Vi lägger mycket tid på att ladda ner den och den appen, ”jag har glömt lösen” och allt sådant, säger Andrew.

– Egentligen borde det finnas en färdig elevprofil med det som ska finnas, så kan man trycka ut det, hakar Fredrik på.

Jag berättar att ett MDM-system (Mobile Device Management) körs i ett pilotprojekt på Malmö Lärlings Center, Värnhem och Valdermarsro. Med hjälp av det trycker man ut en uppsättning appar till mobila enheter. Så det problemet är kanske övergående, men det innebär också att en ny arbetsuppgift tillkommer på skolnivå: handhavande av MDM-systemet. Nätet håller också på att uppgraderas rejält i Malmö stad, konstaterar vi nöjt.

Diskussionen kommer efterhand in på att de behövt initiera nya lärprocesser för elever om grundläggande hantering av filer, maila, spara och så vidare. Det tar tid.

Lärarlaget fortsätter resonera kring att man nu måste lägga större vikt vid källkritik och att kunna söka, i o m den ständiga uppkopplingen mot nätet.

Maria säger när vi diskuterar problemen:

– Vi har ju inte ålagts att digitalisera, vi har eldat på det själva.

Det får Fredrik att fundera kring hur 1:1-satsningar brukar gå till:

– Vi lärare har alltid haft ett krav på oss att bli digitaliserade, men vi har aldrig fått några medel för att genomföra det. Det är det här 1:1 man talar om. Det började med att elever fick datorer helt plötsligt. Lärarna kunde ingenting, eleverna kunde ingenting. Vi visste inget om att använda paddan i undervisningen och eleverna måste lära sig grundläggande datorkunskap.

– Det blir ett problem som jag ser det: Här har ni datorer – kör! Här har ni paddor – kör! Och sedan, vi behöver det här programmet och det här programmet – det kostar också. Vem bekostar det? Sådana saker, där man inte riktigt tänkt så långt.

– Och lärarutbildningen sen då, hänger de med? frågar Maria.

Frågan blir hängande i luften när jag avslutningsvis tackar Andrew, Fredrik och Maria för att de så frikostigt delat med sig av sina erfarenheter från sitt utvecklingsarbete.

Detta var 4:e och sista bloggen i serien där lärarlaget själva kommer tilltals i intervjuform. Jag återkommer innan jul med en 5:e och avslutande del, där jag försöker utvinna några lärdomar av vad de berättat.

Skolans digitalisering är en komplex fråga som inom sig rymmer en hel rad aspekter – allt från den enskilde lärarens arbetsbörda, till filosofiska frågor om kunskapens natur. Syftet med blogg-serien var att frilägga olika aspekter av läraryrkets förändring i och med digitaliseringen. I den avslutande delen kommer jag att resonera kring förutsättningarna för förändringsarbetet.

Tidigare bloggar i lärarlags-serien är:

Att kasta sig ut i det okända (del 1)

Undervisning: digitala läromedel och andra möjligheter (del 2)

Papperslös dokumentation (del 3)

Text: Lars Meding