Publicerat:

Individanpassning inom vuxenutbildningen – och i ditt klassrum

Individanpassning inom vuxenutbildningen – och i ditt klassrum

Många slår fast vikten av individualisering. Begreppet användes flitigt på 1990-talet när de åldersblandade klasserna i grundskolan var många. Med de heterogena klasserna kom eget arbete där eleverna skulle ”söka kunskap” och ”forska”. Individualiseringen betydde då att eleverna arbetade var för sig och alla arbetade med olika saker. Arbetet var fritt både i tid och rum och eleverna lämnades i stor utsträckning ensamma med sin inlärning. Den modellen har sedan kritiserats av forskare, bl a för att den lärande diskussionen med läraren minimerades och för att elever utan egen drivkraft eller stöd hemifrån ofta misslyckades.

Individualisering eller individanpassat arbetssätt
Numera tar många forskare och pedagoger sin utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori som bl a handlar om att vi människor lär oss i samspel med andra. Det är många som föredrar begreppen individanpassat arbetssätt eller individanpassad undervisning när de ska beskriva hur skolan och undervisningen ska ge individen så stort kunskapsutbyte som möjligt.  Vi kommer att använda oss av just dessa begrepp i fortsättningen.

Styrdokument
Våra styrdokument talar sitt tydliga språk. I läroplanen, Lvux12, står det:
”Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar.” Vidare står det ”Flexibilitet ska alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och det kan handla om genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära.” I Förordning om kursplan för utbildning i sfi står att läsa att ”Individanpassningen av undervisningen är central inom utbildningen då den riktar sig till elever med olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål.”. Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning är titeln på regeringens proposition från 2014 och det ger oss också signaler om vad som krävs av oss inom vuxenutbildningen. Liknande formuleringar hittar vi i många skolformers läroplaner och i skollagen.

Individanpassning på organisationsnivå
Vi kan prata om individanpassning på olika nivåer. Först och främst har vi organisationsnivån där rektor ansvarar för att skapa förutsättningar för lärare att individanpassa undervisningen. Hur organiseras grupperna? Finns det långsammare och snabbare studietakt? Erbjuds undervisning på olika tidpunkter på dygnet? Har vi distansundervisning? Finns det flexibla lösningar?

I en stor kommun som Malmö med både privata anordnare och en mycket stor Komvuxenhet kan vi erbjuda olika alternativ för att det ska passa alla individer. På Komvux Malmö Södervärn har vi länge haft de målgruppsanpassade, sammanhållna studievägarna för sfi som nu ska införas nationellt. Dessutom erbjuder vi t ex intensivkurser för dem som klarar av en snabb studietakt. Det finns grupper för elever med speciella behov t ex grupper på PTSD-center och ungdomsgrupper. Man kan även studera sfi i mindre grupp eller få individuell undervisning. Det finns undervisningsgrupper på förmiddag, eftermiddag och kväll. Man kan också ha ett flexibelt schema i en flexgrupp t ex för att kunna kombinera sfi studier med andra studier eller arbete.

Vidare finns det uttalsstöd, skrivkurser och ordverkstad. Modersmålslärare finns att tillgå på fem språk men detta stöd ges framförallt till elever eller grupper på   studieväg 1. Inom grundläggande vuxenutbildning kan eleverna studera svenska som andraspråk på 10 eller 20 veckors kurser och man erbjuder kvällsundervisning. Kvällsundervisning erbjuds även i engelska och matematik. I studieverkstaden kan eleven få hjälp och handledning av erfarna pedagoger.

Vintereks indelning
Individanpassning sker även på klassrumsnivå i alla klassrum, inom alla skolformer. Hur ter sig individualiseringen där? Vilka faktorer kan vi laborera med om vi vill anpassa undervisningen för att eleverna ska utvecklas och nå så långt som möjligt? Monika Vinterek, filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, har granskat och ifrågasatt hur begreppet individualisering används i skolan, i styrdokument och allmänt i retoriken kring skolan. Vinterek har i sin bok Individualisering i ett skolsammanhang (http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.58980!/Menu/article/attachment/msu_fif_31.pdf) delat upp olika metoder i dessa olika typer:

  • Innehåll
  • Omfång
  • Nivå
  • Metod
  • Hastighet
  • Miljö
  • Material
  • Värdering
  • Ansvar

Eleverna kan arbeta med olika innehåll och de kan få olika antal uppgifter av samma slag eller få uppgifter av olika svårighetsgrad. Nivån kan vi påverka genom att variera svårighetsgraden utifrån elevens förmåga och hens tidigare erfarenheter. Metodindividualisering handlar om hur vi undervisar och vi kan erbjuda olika metoder och arbetsformer. Tiden för en uppgift kan anpassas till individen. Elevers arbete kan ske i olika miljöer och lokalerna kan anpassas efter olika behov. Arbetsredskap och de läromedel, eller andra källor, som eleverna använder kan vara olika eller utformas olika för att passa olika individer. Materialets omfång kan varieras och det gäller även fördjupningsgraden.  Värderingsindividualisering innebär att vi värderar elevens framsteg på olika sätt. Vi kan t ex värdera framstegen mot elevens föregående prestation, mot nedbrutna kortsiktiga mål eller mot hela kursens kunskapskrav. Graden av ansvar kan anpassas efter olika elevers förutsättningar.

Vilka metoder används mest frekvent inom vuxenutbildningen? Hur förhåller sig individualisering och stöd eller stöttning i relation till varandra? Kan individanpassningen i klassrummet till stor del vara en fråga om att ge olika grad av stöd eller stöttning?

I nästa blogginlägg kommer vi att diskutera olika metoder och individanpassning genom olika grad av stöttning i klassrummet.

Annika Hansen
sfi-lärare, förstelärare
Komvux Malmö Södervärn

Birgitta Mörkeberg
sfi-lärare, förstelärare
Komvux Malmö Södervärn

 

Publicerat:

Skribent Annika Hansen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *