Publicerat:

Observera, reflektera över och diskutera normer

Att lära sig ställa konkreta frågeställningar tar tid.

Aktionsforskningsprocessen & aktionsforskningsspiralen ur Rönnerman 2012.

Forskningscirkeln Processer för ”Inkludering på riktigt” är tillbaka efter juluppehåll. Under höstterminens fyra träffar ägnade vi oss åt att stödja deltagarna i att ställa avgränsade frågeställningar – med andra ord att identifiera mycket konkreta utvecklings- och problemområden i den egna verksamheten. En lärdom som vi har dragit är att det tar tid att utveckla förmågan att formulera konkreta frågeställningar – något som är nödvändigt  för att kunna genomföra ögonblicksforskning på den begränsade tiden deltagarna har inom sina tjänster. En alltför omfattade frågeställning riskerar att bli svårhanterlig, diffus och hämmande.

Systematiska observationer kommer därefter

Nu när samtliga deltagare har en specifik frågeställning, som är tillräckligt avgränsad för att kunna utforskas inom en begränsad tidsram, så är det dags för själva ögonblickforskning. Systematiskt tillvägagångssätt är nyckelordet här.

Deltagarna börjar med att välja ut en plats, händelse eller situation som de kan observera för att synliggöra problemområden som de fokuserar på. Därefter bestämmer de hur långa observationerna ska vara. Sammantaget ska deltagarna av forskningscirkeln genomföra sex observationer under våren, två observationer inför varje ny träff.

För att underlätta struktureringen av observationerna och analys- och reflektionsprocessen använder vi en ”guidebok” för ögonblickforskning. Den har två spalter i) observationer (gör/säger) och ii) reflektionerna/analysen.

Som hjälp innehåller guiden en litteraturlista samt en lista över några centrala  analytiska begrepp såsom andrafiering, diskrimineringsgrunder, genus, exkludering, rasism och så vidare. Dessa ska hjälpa deltagarna i analysprocessen.

Diskutera lärdomarna inom forskningscirkeln och tillsammans med arbetskollegor

Inför vår nästa träff i februari ska samtliga deltagande förskole- och grundskolelärare genomföra två observationer som utgår från den egna frågeställningen. De ska sedan välja ut en av observationerna och presentera både vad de sett och hört och hur de tolkar händelsen/situationen.

För att främja och strukturera kollegiala samtal och formativ återkoppling, som baseras på tankar om kritiska vänner, använder vi oss av så kallad trippellogg, där deltagarna motiverar vad man anser är bra, vilka frågor som väckts när man lyssnat på själva presentationen samt vad man tar med sig vidare, det vill säga vilka lärdomar man dragit.

Dessutom ska vi diskutera deltagarnas upplevelser och erfarenheter av att göra observationer och vilka lärdomar de har dragit. Observationerna, lärdomarna, resultaten och reflektionerna behöver även diskuteras i det egna arbetslaget. På detta sätt sker det lärande även i den egna organisationen – något som också står på processtödjarnas agenda.

Öppna för förändring genom att bjuda på dig själv

Det är i sammanhanget viktigt att inkludera sig själv i observationer och analysen, det vill säga studera på vilka sätt ens eget agerande upprätthåller och/eller ifrågasätter vissa normer. Genom att se sig själv som en del av normbrytande och normreproducerande processer så inkluderar man sig själv i analysprocessen och visar ödmjukhet gentemot andra. Vi går ifrån att endast fokusera på andra och definiera dem som ett problem och istället ser även oss själva som en del av problemet. På så sätt kan man också minska motstånd till forskningsprocessen och förändringsarbetet i den egna organisationen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.