Publicerat:

MIK-nyhetsbrevet vecka 43: Gammal skåpmat, skolans källkritiksundervisning, bibliotek och bildberättande

Poster som säger For greater knowledge on more subjects use your library often!

Ja, då var det dags för en ny upplaga av mitt nyhetsbrev med diverse notiser och uppslag relaterade till det breda MIK-begreppet på något sätt. Denna upplaga blir lite av en skåprensning då det har blivit hög tid att försöka städa ut och rensa lite i de digitala lådorna. Delar av innehållet kommer således vara av äldre snitt, men förhoppningsvis värt att läsa ändå.

Skolans källkritiksundervisning

I augusti för ett år sen presenterades en studie från Lunds universitet som visade att den källkritiksundervisning eleverna möter har stora brister i kopplingen till de utmaningar eleverna möter i dagens digitala flöden och medieklimat. De viktigaste slutsatserna ur rapporten är som följer:

  • Undervisning i källkritik har betydelse för elevernas skolgång och för hur de interagerar med information på fritiden. Med källkritik avses i skolan främst de fyra kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
  • En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt.
  • Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.
  • I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser. (Ur Internetstiftelsens sammanfattning av studien).

Den första punkten berör det där viktiga om vilken typ eller form av källkritik som är “bäst” eller mest effektiv att fokusera på i undervisningen och där har jag uppfattningen att det rådande har varit att följa olika typer av checklistor så som till exempelvis Skolverkets Kolla Källan. Den här typen av granskning av en källa är ju absolut viktig att kunna men jag tror att vi också bör fokusera en hel del på det som benämns som lateral läsning eller granskning som i korthet går ut på att istället för att undersöka källan undersöker man källans påstående och bedömer dess trovärdighet eller användbarhet utifrån det. Sam Wineburg och Sarah McGrew har skrivit om detta i Lateral Reading: Reading Less and Learning More When Evaluating Digital Information. Här tror jag svensk skola har mycket att jobba med.

Skolverkets källkritiska checklista Kolla Källan
Skolverkets källkritiska checklista Kolla Källan

Vill man läsa mer om olika strategier för faktagranskning på nätet så är Mike Caulfields bok Web Literacy for Student Fact-Checkers en varm rekommendation, en bok som jag och några andra för övrigt ska försöka översätta till svenska. I det arbetet tar vi gärna emot hjälp och om det är någon skulle vilja hjälpa till så får ni mer än gärna höra av er till mig.

Youtubevideon nedan erbjuder en grundkurs i lateral läsning i ett hiskeligt tempo, glöm inte att man kan slå på automatgenererade svenska undertexter om man vill visa den i sitt klassrum, jag tror dock man kan behöva vara beredd på att pausa ofta då det i amerikansk Youtube-anda går fort.

Små framsteg för MIK inom ämneslärarutbildningar

För att vi inom skolans värld ska lyckas med det vi är ålagda i styrdokumenten där väldigt mycket på ett eller annat sätt kretsar kring MIK är det såklart viktigt att lärarutbildningarna är med på tåget, något som en rapport i somras visade inte riktigt var fallet.

I Statens medieråds nya kartläggning MIK för framtida lärare och bibliotekarier över förekomsten av medie- och informationskunnighet vid samtliga lärosäten framgår att MIK i högre grad genomsyrar utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap än ämneslärarutbildningar i svenska, samhällskunskap och bild. MIK-perspektiven i biblioteks- och informationsvetenskap är väl representerade i kurslitteratur, kursplaner och lärandemål. Kännedomen om och användningen av MIK-begreppet tycks dock ha ökat påtagligt inom lärarutbildningarna. (Statens medieråd).

Det framstår som allt mer viktigt att skolans olika professioner tar hjälp av varandra och skolbiblioteken har ju här en viktig roll vilket jag tycker är tydligt i Malmö där det under min korta tid jag jobbat här har anordnats flera MIK-relaterade utbildningstillfälle och där kommande konferensen Skolbiblioteket spelar roll! Fokus på MIK i teori och praktik har ett namnkunnigt och spännande program.

Jag har förresten tidigare kortfattat sammanfattat några rapporter om skolbiblioteken vilket kanske kan vara av intresse:

Varför har vi skolbibliotek? Har vi ens skolbibliotek?

Bildberättande och konsten att läsa bilder

Under förra årets bokmässa presenterades Läsfrämjandets projekt Bildberättande och konsten att läsa bilder som syftar till att öka förståelsen kring hur man läser bilder ur ett pedagogiskt, analytiskt och konstnärligt perspektiv, något som är en grundläggande förmåga i en bildtung medieomvärld där mycket av vår information och kommunikation sker i bilder av alla dess slag.

Tanken är att sätta fokus på bilden och lyfta fram att det är grundläggande för alla att lära sig läsa och tolka bilder. Det gäller redan från tidig ålder och upp genom hela livet. Enligt Tarja Karlsson Häikiö – sakkunnig i projektet och professor i visuell och materiell kultur vid HDK i Göteborg – borde bild likställas med andra ämnen och ses som ett ”kärnämne”. Bild är visserligen inskrivet i läroplaner för grundskolan och finns som valbart ämne i gymnasieskolan, men har inte den betydelse som den borde ha i vårt visualiserade samhälle. (Läsrörelsen)

Ett flertal konferenser på temat som vänder sig till pedagoger ur alla stadier genomförs runt om i Sverige där Lund får besök den 9/3 2020.

En idéskrift om bildberättande ur en mängd olika aspekter finns redan nu tillgänglig.

Notiser

“Filterbubblor” visualiserade

Även om begreppet filterbubblor med rätta har blivit problematiserat och motbevisat så tjänar företaget Graphikas visualiseringar över grupperingar på Twitter som utmärkta illustrationer över hur polarisering kring olika frågor i en digital miljö kan se ut.

This is what filter bubbles actually look like

Facebook och moderering

Veckans långläsningstips är Motherboards artikel om Facebook och dess utmaningar kring moderering. Vad får man egentligen skriva på plattformen och hur ska reglerna tolkas och tillämpas? Mycket läsvärt om denna digitala informationskoloss och dess utmaningar.

The Impossible Job: Inside Facebook’s Struggle to Moderate Two Billion People

Mer om plattformarnas svåra arbete kring moderering:

The Comment Moderator Is The Most Important Job In The World Right Now

Strömma kvalitetsfilm

Jag har märkt att alla inte känner till tjänsten Cineasterna där man enkelt loggar in med sitt lånekortsnummer (välj Biblioteken i Malmö) för att få tillgång till en massa kvalitetsfilm, till exempel kan man se ytterst sorgliga Eldflugornas grav, någon klassiker av Herzog eller Nobelprisaktuella Himmel över Berlin.

AI-genererade texter

Talk to Transformer är ett verktyg som utnyttjar självlärande algoritmer, neural networks eller artificiellt neuronnät, för att utföra en tjänst. I det här fallet matar man in text och låter sen tjänsten fylla på med mer text. I den något förvirrade texten nedan har jag skrivit det första och resten har Talk to Transformer fyllt på med själv.

My name is Ola and i work at a chool called Lindeborgsskolan. I would like to invite all the school community to join a day of action and teach the next government on what is happening with children in Sweden. The day of action we will have a special speaker that will be speaking on this topic and we will present our own actions as well,” Lindeborgsskolan school representative Ingrid Holmström-Jonsson said. At the same time Ola says there will be an “anti-bullying” message.

“I can’t say too much but we will have an anti-bullying message and we will bring the action, if we see it to help children feel more happy,” she added.

Linda Pönnemann, the principal of the school, has sent out a strong message against the planned actions for the next week.

“This is the first time that I received such a threatening text message but no matter how bad school administrators may be it is unacceptable to me. It’s completely unacceptable and I really hope that these guys are prosecuted. 

Matar man in något på svenska blir det dock väldigt förvirrat:

Jag heter Ola och jag usta Ola och jag och daga och jag och daga och ojsto Ola och jag och stjösto och stjösto och stjösto och stjösto och stjösto och stjösto

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.