Publicerat:

MIK-nyhetsbrevet vecka 46: Filmanalys och Staffanstorp, skolbibliotekskonferens och lite gott och blandat

Höstskog i motljus

Efter en veckas lovuppehåll och en veckas ofrivilligt VAB-och-för-mycket-annat-jobb-uppehåll drar vi igång igen med en liten sammanställning kring mer eller mindre intressanta notiser som kan vara relevanta ur en MIK-aspekt. Förhoppningsvis kan man hitta något uppslag eller tips som inspirerar eller lockar till vidareläsning eller MIK-arbete i klassrummet.

Staffanstorp och filmanalys

Få av er har säkert missat att Staffanstorp har fått en en massa uppmärksamhet och kritik efter att ha publicerat en ny reklamfilm för sin kommun. Reklamfilm är en väldigt tacksam utgångspunkt för enklare filmanalyser och jag tror vi har mycket på att vinna på att lära våra elever att läsa film på samma sätt som vi lär dem att orientera sig i en textvärld. Den mesta media barn och unga konsumerar är idag av rörligt snitt och traditionellt har ju tyvärr svensk skola varit rätt så dåliga på att behandla den här typen av läskunnighet.

Filmen presenteras så här av Staffanstorps kommun:

“I ett led att presentera Staffanstorps kommun har en informationsfilm tagits fram – en del av kommunens utökade närvaro på sociala medier och användning av rörlig bild.

Filmen lyfter fram bland annat de goda resultaten vad gäller trygghet, skola och näringsliv och det fokus på kärnverksamheter som präglar kommunens inriktning.”

Se gärna filmen först med eleverna och diskutera deras initiala tankar, vad tänker de när de ser filmen? Vilken är hemstaden familjen “flyr” från? Vilken bild av den staden målas upp?

Presentera sen en enkel filmanalys och se filmen igen och diskutera om det går att använda frågorna på en kort reklamfilm? Går det att svara på frågorna? Kan en stad betraktas som antagonist?

  1. Vilken är filmens huvudkaraktär?
    Den vi skulle kalla huvudpersonen, den vi identifierar oss mest med. Den som driver handlingen framåt och som utvecklas mest under filmens gång. På filmanalysspråk protagonist
  2. Vad händer i början, vilken är filmens frågeställning, filmen konflikt? Hur löses den fråga eller problem i slutet?
    Filmer består vanligtvis av tre delar: en början, en mitt och ett slut. I början presenteras filmens ”hur ska det gå fråga?” som får sitt svar eller upplösning i slutet. Fick det förälskade paret varandra? Räddade hjälten världen?
  3. Vad händer i mitten av filmen när väl frågan eller uppgiften är presenterad?
    Filmens huvudkaraktär kommer stöta på ett antal olika hinder som står i vägen för att han ska nå sitt mål. Vilka är dessa hinder?
  4. Vilken är filmens motkraft/skurk som försöker hindra huvudpersonen från att lyckas?
    Filmer har oftast en huvudmotståndare åt huvudpersonen, det som kallas för antagonist. Denna försöker hindra huvudpersonen från att lyckas nå sitt mål.
  5. Vilket budskap förmedlar filmen?
    I princip alla filmer förmedlar ett budskap. Någon sorts mening eller moral. Det kallas i filmsammanhang för premiss och tjänar till att hålla ihop filmens röda tråd. Vad säger filmen om hur människor är eller beter sig? En films budskap kan t.ex. vara att vänner är viktigare än karriären, kärleken övervinner allt  eller att om man samarbetar så vinner alla på det.
  6. Diskutera om filmen klarar Bechdeltestet.
    Bechdeltestet (efter serietecknaren Alison Bechdel) är ett sätt för att se hur en film framställer kvinnor. För att passera testet måste den uppfylla tre kriterier:

    1. Ha minst två (namngivna) kvinnliga karaktärer
    2. som pratar med varandra
    3. om något annat än män.
Sammanfattningsvis
  1. Vilken är filmens huvudkaraktär (protagonisten)?
  2. Vilken är filmens frågeställning/problem/konflikt? Hur slutar filmen, hur löses problemet?
  3. Vad händer i filmens mitt, vilka problem måste lösas?
  4. Vilken är filmens motkraft (antagonist)?
  5. Vilket är filmens budskap?
  6. Klarar filmen Bechdeltestet?

Bechdeltestet kan ju i det här sammanhanget kanske bytas ut mot en fråga om det figurerar någon som synligen är av utomeuropeiskt ursprung. Kan det betraktas som ett problem?

Man kan ju också ta upp mer filmtekniska frågor kring varför Malmöskildringen i början presenteras i svart/vitt, vilken musik som spelas i det klippet gentemot vilken musik som spelas senare. Vad hade hänt om vi hade bytt ut musiken i början mot t.ex. denna? Hur hade filmens karaktär ändrats?

Mer resurser kring filmanalys och films uppbyggnad

Filmpedagogerna i Göteborg har under många år gjort ett förnämligt arbete delvis med att sprida MIKs viktighet men också genom att producera förnämliga filmer om film där serien Berättandets Grammatik som finns i sin helhet på Vimeo är en utmärkt lärresurs att använda direkt i klassrummet. Även deras film Reklamfilmens underbara värld som jag använt mycket i undervisningen kommer att dyka upp där så håll koll på Vimeokanalen. Jag lovar också att tipsa som den när den dyker upp.

Skolbiblioteket spelar roll! Fokus på MIK i teori och praktik

I veckan fick jag bevista den ytterst trevliga konferensen med namnet ovan och jag tänker att det kan vara värt att ta upp lite vidareläsning utifrån talarna där.

Olof Sundin:

Algoritmernas roll i plattformssamhället: Vad är algoritmer, och vad gör dem till så viktiga komponenter i plattformssamhället? (med Jutta Haider)

Källtillit i skolans undervisning (med Jutta Haider)

Sökkritik: En utvidgad källkritik i skolan

Källkritik, självkritik och källtillit (med Jutta Haider)

Martin Törnros tjänst Mikoteket är en förnämlig utgångspunkt för att hitta praktiska ingångar och övningar kring sökteknik och sökkritik, digital källkritik och digital tillgänglighet.

Jag vill ju också ta tillfället i akt att slå ett slag för Memme Chatfield på Årstaskolans tjänst MIKportalen som innehåller en massa bra och enkla övningar och aktiviteter kring MIK i en föredömlig progressionstrappa.

Notiser

Att bedöma en vetenskaplig artikel

Det är lätt att hänvisa till forskning, studier och artiklar men hur kan man egentligen bedöma som lekman om den är relevant i det sammanhang det presenteras i? Maths Nilsson gör ett case-study av en artikel och visar hur man kan tänka. Detta är svåra, men ack så viktiga, förmågor att behärska och räknas ibland in under MIK-paraplyet under namnet science literacy, eller vetenskapskunnighet.

Att bedöma en vetenskaplig artikel

Vad säger forskningen om mobilförbud i skolan?

Anders Thoresson tar sig denna, ofta skontroversiella, fråga i senaste avsnittet av sin podcast Digitalsamtal.

Frågan om ett generellt mobilförbud i svenska skolor återkommer gång på gång i den offentliga debatten. Den här veckan tar Digitalsamtal reda på vad forskningen säger om elevers användning av mobilen i skolan. Gäster är forskarna Anita Grigic Magnusson och Torbjörn Ott.

#203 – Vad säger forskningen om mobilförbud i skolan?

Ungar, medier och skadlig mediepåverkan

Yvonne Andersson från Statens Medieråd presenterar hur barn och unga medier i Sverige 2019 och hur upplever de sin egen medieanvändning. Väl värt en titt för att få en inblick i ett viktigt ämne.

Alla ser dig – den personliga integriteten i en digital värld

Frågor kring personlig integritet i en i mångt och mycket konstant uppkopplad värld är viktigt och kanske inte något som alltid diskuteras så mycket i skolan även om det finns vissa kopplingar till centralt innehåll som till exempel:

  • Svenska 7-9: Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • Bild 7-9: Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.

Internetmuseums digitala utställning med den smått dystopiska rubriken ovan kan vara en utgångspunkt för vidare arbete.

Alla ser dig – den personliga integriteten i en digital värld

Hackerskolan

Karin Nygårds senaste projekt heter Hackerskolan och består av korta Youtubefilmer tänkta att använda med yngre barn.

Hackerskolan på Youtube

Aktivitetsförslag

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.